Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘varukorg’

Ett inlägg om min lördag.


Det har nog inte varit nån jätterolig lördag för Fästmön.
Dels fick hon ta hand om ett nervknippe i morse, dels har jag suttit mycket i såväl telefonkö som vid datorn. Men tack vare vänliga Ingmari ringde jag AF Kundtjänst och fick reda ut saker och ting lite grann. Inte helt, men jag fattar inte allt. Det var väldigt lång telefonkö när jag först ringde, typ trekvarts väntetid, så vi gjorde en lite loppis-utflykt på ett par timmar denna lördag för att skingra mina tankar. Dessutom behövde vi handla.

Hemma igen ringde jag på nytt AF kundtjänst. Väntetiden var nu bara cirka 25 minuter. Till sist kom jag fram och presenterade min fråga. Personen som svarade kunde inte svara på direkten utan blev tvungen att fråga nån kollega. Men till sist kom det fram att det inte fanns några sidor som var mina. Därför har jag nu ägnat ett par timmar sen vi kom hem med att, förutom sitta i telefonkön, också skapa ett Mina sidor-konto och lägga in uppgifter. Sen står det längst ner:

Skriva in dig vid AF.

Men… jag är väl redan inskriven, eller? Jag fattar ingenting, så den biten tog jag inte tag i. Tänk om man kunde få sån här information när man besöker Arbetsförnedringen i stället för irrelevant information?! TACK än en gång Ingmari, för att du gav mig ett konkret råd som i princip funkade! Fast nu är jag ju lite förvirrad när det gäller det där skriva in. Vadå skriva in..?

Vår loppis-lördag började hos Stadsmissionen. Där fanns det en hel del böcker att titta på. Kläderna var smart hängda i färger. Men lustiga saker fanns det förstås gott om också! Jag fyndade en inbunden bok för 20 kronor. Lustigt folk fanns det också. Lustigast av alla var nog Bill & Bull, som Anna fotade. (Det vill säga vi själva.)

Vi åkte förbi American Car Show och tänkte nästan glida in med Clark Kent* och musikspelaren på högsta volym. Den senare lirade nämligen en CD med hits från 1962. Men vi gjorde inte det utan fortsatte till Röda Korsets second hand-affär. Där fanns det också en del böcker, men inte lika mycket som hos Stadsmissionen. Lustigt folk fanns det gott om, liksom en och annan möbel som gärna hade fått följa med hem.

Vi letade upp ett fikCoop Boländerna och slafsa i oss ett par kakor så att vi skull orka köpa sill. Inne på Coop irrade vi runt som två yra hönor. Som vanligt var alla varor omflyttade sen sist vi var där. Men ut kom vi med både sill och bananer. En och annan godsak till godisskålarna slank ner i varukorgen också. Det är ju lördag.

Innan vi lämnade byggnaden såg vi två personer som var tjockare än vi, så jag fick känna mig lite smal en halv minut eller så.

Här kan du se lite bilder från vår dag:

Detta bildspel kräver JavaScript.


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om vad som är billigt på ICA och alla jädra papper…


Det började regna i eftermiddags.
Jag har bara hittat ett enda jobb att söka hittills, men var lugn, dan är inte slut än. Tyckte synd om Fästmön som hade med sig Prinskorven till jobbet. Ja, inte för sällskapet utan för att det ösregnade. I skrivande stund vräker det ner. Det är bra. Det behövs! Så jag erbjöd hämtning och hemskjutsning till Himlen klockan 16.

Vi stannade till vid ICA Solen, my favourite livsmedelsbutik! Somliga flamsade omkring gigantiska sugar snaps, medan andra mer seriöst ägnade sig åt att handla godis pizza mat.

Gigantisk suger snap

Gigantisk sugar snap.


Jag säger inte vem av oss två
som gjorde vad, men som du vet är det Anna som gillar grönsaker i den här familjen. Min varukorg såg ut så här:

Solenhandling

Min varukorg.


Som synes på bilden
innehåller korgen bland annat tre påsar bilar och två Dr Oetker-pizzor. Tre påsar bilar kostade nämligen lika mycket som två pizzor. Och jag kunde inte bestämma mig för vad jag ville äta. Fryst pizza är det ingen större näring i. Det är det inte i Ahlgrens bilar heller, men de är goda.

I Himlen höll sig alla undan när vi kom utom familjen Us (uttalas: uss). Till och med hunden Us ställde sig i vägen. Och vem vill ha en hund klistrad på sin bil? Inte jag, tack. Jag föredrar levande hundar. Hade lust att sticka ut huvudet och skrika:

Hört talas om koppel???

Men det gjorde jag inte. Jag åkte hem till mitt för att äta kycklinglår och potatissallad. Det var nämligen också billigt på Solen. Hemma i New Village var postboxen så full att det stack ut grejor ur själva in-hålet. Ordinarie brevbärare har alltså börjat jobba igen. Det var därför posten inte kom förrän nånstans mellan 16 och 17 idag.

Vad var det för intressant som fyllde min postbox då? Tja, man ska ju inte läsa andras post, men där låg intyget från Försäkringskassan samt två brev från a-kassan. Hade jag inte pratat med personen på a-kassan i telefon i förrgår hade jag inte förstått ett skit av vad det stod i de två breven. Anmärkningsvärt, eftersom jag anser mig vara normalbegåvad. Åter igen: vad hände med myndighetskravet om klarspråk???

Dagens post

Dagens post innehöll intyg och en massa pappar från a-kassan, men också tidning och DVD.


En blankett skulle fyllas i
och denna tillsammans med intyget från Försäkringskassan och ett handskrivet (!) brev från Yours truly stoppade jag strax i ett kuvert för att posta i morgon. Det ösregnar ute och mitt ärende handläggs inte snabbare om jag draschlar till en brevlåda nu. Bland annat läste jag mig till att beslut om a-kassa betalas ut eller ej först kan fattas och meddelas efter att jag fyllt i mitt första a-kassekort. Nu funderar jag på om det handlar om två eller fyra veckor… Dessutom har jag, som alla andra, sju dagars, sju VARdagars, karenstid innan jag då EVENTUELLT får a-kassa. Detta innebär, om jag kan räkna rätt, att jag kanske kan få nån form av ekonomisk ersättning i… oktober, i bästa fall. I bästa fall. Jag har, sedan april 1986, betalat mina fackavgifter varje månad. Need I say more hur jag känner..?

UppsalaTidningen Den har jag saknat. Men nu har ju Lokalblaskan köpt upp den, så nu är det ju skit samma att läsa den också. Jag menar lika skitdålig som lokalblaskan. Även om UppsalaTidningen är gratis är jag fullkomligt övertygad om att den alldeles strax skrivs av såna som jobbar på lokalblaskan. Och då kvittar det.

Det roligaste i postboxen var förstås DVD:n! Det är den andra filmen i den nyinspelade Maria Lang-serien, Kung Liljekonvalje av dungen. Det är faktiskt en film som redan har gjorts nån gång på 1960-talet. Kan bli kul att titta på i helgen, tror jag! För i morgon kommer min älskling hit. Då ska jag laga italiensk pastasås och vi ska dricka vin och somna framför filmen. På lördag blir det kräftor igen, har jag bestämt.


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg i vilket Tofflan visar hur störd hon är.


Idag stör jag mig på folk
som inte svarar på mejl. Idag på förmiddagen mejlade jag en person på jobbet som tycktes ha hemligt telefonnummer (<<ironi). Mycket märkligt, eftersom jag fått tips om att personen existerar. Jag fick inget felmeddelande eller nånting, så mejlet gick uppenbarligen fram. Men svaret blev… total tystnad. Jag stör mig.

Tokerian, dit jag åkte efter jobbet och befann mig en trekvart efter arbetstid, fick jag ett jobbmejl till Ajfånen där man ber om min hjälp med ett, som jag ser det, brådskande ärende. Då har jag varit på jobbet hela dan. Men så här dags hade jag ju redan gjort veckans timmar för just den arbetsplatsen. Därför ställde jag ner varukorgen och svarade direkt att jag inte kan göra nånting förrän om tidigast en vecka. Jag tänkte att jag ger personen en chans att be om hjälp nån annanstans. Och svaret blev… total tystnad. Jag stör mig igen.

När jag kom hem tog jag därför min soppåse och gick ut till soprummet, där The Captain bor. Inte för att få frisk luft, utan bara för att få komma ut en stund.

Soprum The Captain
I soprummet bor The Captain.


Vad händer?
Jo, jag stör mig en gång till! För Nån har inte orkat (?) ta de tre stegen till The Captain soprummet för att slänga sin gamla stekpanna, utan lämnat den nån meter utanför dörren. Otroligt störande!!!

Stekpanna på gräset
HJÄLPjobbigt att gå tre steg till och slänga stekpannan där den ska slängas!


Nej, nu tror jag
att jag behöver äta nånting så jag blir lite mindre störig.


Livet är kort.

Read Full Post »

Jag tror… nej, jag VET att det händer en massa där ute. Utanför mitt fönster. Utanför mitt hem, min sfär. Men eftersom jag inte är helt kurant ännu blir det en runda i media för att kolla tokigt och slugt som händer och fötter. Häng med – men bara om du har lust!

  • Januari är en gyllene månad för pantbanken. Men varför blir det så här? Måste man köpa ihjäl sig på julklappar och sen leva på svältgränsen fram till lönen i slutet av januari? Nej. Själv fick jag en halv lön i december och räknar med en halv lön i januari. Pengarna från Försäkringskassan dröjer. (Jag kanske inte får några, förresten, det vet man ju aldrig.) Men pantbanken… Nej, dit går jag inte!
  • Arlabönderna får mindre för mjölken. Arla sänker ersättningen till bönderna med 6,5 öre per liter från den 7 januari. Tur att man inte är mjölkbonde, säger jag bara…
  • ISK okänd sparform. När vi ändå är inne på ekonomi… Vet du vad ISK är? Jaså inte. Men du är inte ensam. Bara en av tio vet att ISK står för investeringssparkonto och ett ställe där man kan sätta in aktier, fonder och andra värdepapper. ISK har funnits i ett år och är mest känt bland… välavlönade män.
  • Köttfärs lockar norska kunder till Sverige. Jepp! Eftersom norska staten får nya tullar på mat åker många norrmän till Sverige för att handla. Och inte för några småsummor! Det handlar (!) om 25 miljarder kronor om året. I Norge är det mycket dyrare med alkoholhaltiga drycker, tobak, kött, godis och läsk på grund av tullar och skatter. Köttfärs är populärast i norrmännens varukorgar när de handlar i Sverige.
  • Även säljare måste kunna ta ett nej. Det här med telefonförsäljare är som ett rött skynke för mig! Göran Vernersson har skrivit en bra debattartikel om säljare. Nej betyder liksom inte Hej! Och han borde ju veta eftersom han är vd för företaget Säljcoachen
  • Personalen på akuten anser att säkerheten i vården är hotad. Var? På Sjukstugan i Backen, förstås. Det här har man skrivit om i ett öppet brev. Det handlar om extrema väntetider och brist på vårdplatser. Ledningen skickar fram sin propagandaminister svamlar och blabbar i lokalblaskans TV. Har väl aldrig gjort nåt besök i verkligheten, den, inte… Jo men kanske en gång. När h*n fixade en vårdplats till en familjemedlem. Det handlar som vanligt om pengar.
  • Tre unga/förmedlare får jobb på ett år – via Arbetsförmedlingen. Sant? Det visar i alla fall statistik från Svenskt näringsliv. Organisera om skiten Arbetsförmedlingen rejält – eller lägg ner!
  • Sluta späka dig – lev längre! Och så avslutar vi med ett riktigt oombett, men gott råd: sluta späka dig! Överviktiga lever faktiskt längre än personer med normal vikt!


Livet är kort. Lev!

Read Full Post »

När vi hade skärpt till oss och återtagit skepnaderna av skötsamma vuxna efter morgonens flamsande gav vi oss iväg. Till Tokerian. Där blev jag flamsig igen. För det första undrar jag vad en köks svamp är och för det andra undrar jag om den luktar eller smakar äpple. Det framgår liksom inte av skyltningen.

Köks svamp – men smakar eller luktar den äpple???


Tydligen är det fler än jag
som inte gillar att handla mat. Jag föll rått in i en killes skratt åt hans tjej när hon kånkade och bar två tunga varukorgar och han ingen. Han sa med emfas:

Men du tjatar ju alltid om det här med jämställdhet…

Jag såg att han skojade med henne för snart pussades de och hjälptes åt med varorna, men jag tänkte nästan erbjuda honom min Serial Bitch-tischa. Och bara för att jag berättade om det här på bloggen får jag väl en massa ilskna feminister efter mig bland alla troll, förnekare och annat slödder. Puckon, samlen eder!

Den här tischan, du vet.


Och eh… ja just det…
Innan vi for ut till Förorten piercade jag tungan också. Bara för att jag är så cool.

En stjärna i Stjärnans tunga.


SKOJAR BARA!
Stjärnan är en karamell som en pojke i Himlen bjöd mig på. För övrigt fick jag det stora nöjet att stifta bekantskap med Äckliga familjerna på nära håll. Här Hinke Kräkman. Irriterande nog hittade jag två (2) korrekturfel i det svindyra spelet, inköpt på exklusiv butik i Uppsalas stationsområde!..

Hinke Kräkman himself.


Fästmön gick ett varv med snabeldraken
innan vi slog ner rövarna – nej, vi slog inte ner några kriminella, vi satte oss på våra rumpor – på ballen* och intog eftermiddagsfika med goa kanelbullar. Somliga var ju rentav utsvultna.

Under fikastunden noterade jag igen den kära Annas underfundighet. Begreppet

Man tager vad man haver

får liksom vidgad betydelse när Anna efterlever det. För om hon inte har fungerande duktyngder använder hon till exempel en kapsylöppnare…

Duktyngd à la Anna. 


En i familjen har fått en alldeles fantastisk bok med ljudillustrationer,
en fältguide till pruttar. Det är så synd att jag inte får skriva om familjen längre eller visa bilder, för det här hade blivit en Oscars-vinnare på YouTube. Men boken kan jag skratta åt. Högt.

Vad har du gjort idag???


*ballen = balkongen


Livet är kort. 

Read Full Post »

Äntligen sovmorgon!!! Hur kan man längta så? Jag kan i alla fall! Och Fästmön! Ändå låg vi inte halva dan eftersom Anna började jobba klockan tolv. Tyvärr ända till klockan 21 i kväll… 😦

Lördag means godis! Därför blev första stoppet på väg till Annas jobb Tokerian. Eller nja, vi hade lite andra ärenden där också, bland annat till apoteket. Hur som helst, godis blev det! Och tro nu inte för en sekund att jag tänker ge bort en enda bit till nån utspökad unge som ringer på dörren! Nä! För jag ska sätta på mig värsta masken och skrämma skiten ur dem allihopa! I wish… Tyvärr har jag ingen mask, men en del – läs: jag – är så jävla fula ändå att det går bra att skrämma skiten ur snorungar utan mask. Talangful(l)t!

Talangfull var däremot inte den person bland Tokerians personal som hade fyllt på lösgodiset. Snarare fantasifull. Eller vad sägs om dessa skumma skumbananer?


Skumma skumbananer som mer ser ut som colabåtar i mina ögon.

                                                                                                                                                      Skumbananerna var inte det enda som var skumt.


De syrliga skumshotsen såg mer ut som salta sillar, tycker jag.

                                                                                                                                                                   Ja, den som hade fyllt på godiset kunde nog inte läsa och var säkert färgblind också. Salmiakgodis brukar väl för det mesta vara svarta eller möjligen kamouflagegröna?


Ser mer ut som bilar i vit choklad, men jag kan ju ha fel..?

                                                                                                                                                                 Tur att inte Frida var med, för de sura colanapparna visade sig vara nånting helt annat. Det hade gjort henne grymt besviken.


Ser inga som helst sura colanappar, men däremot röda Ferraribilar.

                                                                                                                                                              Nej, många rätt var det inte idag!.. Tyvärr kunde jag inte fota alla tokerier för folk som var där med sina snoriga och gapiga ungar började blänga som f*n på mig. En sista bild:


Såna här kallas väl ändå inte salta rullar utan kolor???

                                                                                                                                                                Jag suckade och stönade och ojade mig och fotade tills min tejpade mobilkamera (ja, jag har inte fått tummen ur än och bytt!) gav upp en suck och började pipa att batteriet var tomt. Till alla snorungars föräldrars lättnad.

En familj höll på att göra mig fullkomligt galen. Mamman drog varuvagnen, pappan vagnen med en skrikande lillasyster och omkring ekipagen kretsade Daniel*, cirka fyra år. Denne Daniel var ta mig f*n överallt – och helst i vägen för min varukorg. Jag vet inte hur många gånger jag faktiskt oavsiktligt – ja, det är sant! – drämde korgen i huvet på honom – i värsta fru P… nej visst nej, hon har ju bytt namn sen hon gjort sin exman tjänsten att skilja sig från honom, fru Flängört-stil.

Till råga på allt hamnade familjen före mig i utcheckningskassan. Mamman, mager och eländig, skickade kassörskan att hämta ett reklamblad – för att därur klippa en rabattkupong på typ fem spänn!.. (Vid det här laget hade Anna sprungit ut för att köpa lunchsallad i kiosken och klockan sprang iväg närmare tolv än den nånsin hade varit hittills under dan…) Jag säger då det…

Vi hann emellertid till Annas jobb. Jag fortsatte därefter till biltvätten St1, hur det nu uttalas. Skit samma, de som jobbar där är alltid jättetrevliga, men de flesta kunder kan inte köa – varken i affären eller till biltvätten, trots skyltar. (Jag börjar bli riktigt orolig för läskunskaperna hos folk i gemen!) Ingen kö till tvätten idag, emellertid, bara i affären där en hungrig unge avkrävde sin stressade mamma en korvj***l trots att mamman skulle vara nånstans klockan tolv. (Vid det här laget hade klockan passerat tolv, så gissningsvis var mammans framförhållning inte den bästa heller.)

Clark Kent** blev jätteren och fin och jag gnuggade honom torr efteråt med mjukt trassel. Hemma i New Village fick han en invärtes genomgång med dammsugaren. Nu är han så vacker – se själv:


Min vackra bilman!

                                                                                                                                                            Hemma igen kan jag meddela att jag är otroligt sugen på godiset i bunken, men jag försöker intala mig att familjen Galning hade varit på Tokerian före oss och grävt med sina bajsiga fingrar bland godiset (de gjorde ju det en gång när vi var där och försökte handla) – bara för att kunna låta bli att ta mig ett smakprov eller två.

I stället är det dags att slå en signal till mamma och sen traska över till H med ett par klädespersedlar jag har utlovat, men som har legat i sina platspåsar här sen i somras. Ibland är jag inte snabb, mitt efternamn till trots…

Resten av eftermiddagen ska jag ägna åt att läsa ut min bok, om jag hinner. I kväll sen blir det säsongsstart av Downton Abbey klockan 21.30 på SvT1. Det ska jag inte missa!

                                                                                                                                                     *Daniel heter nånting helt annat. 
**Clark Kent = min vackra bilman

Read Full Post »

Höll på att garva ihjäl mig när jag läste en av kvällens nyheter hos lokalblaskan. En man i en livsmedelsbutik fick böter för att han uppsåtligt kört in sin kundvagn i en kollegas kundvagn så att denne fick den på sig. Tingsrätten trodde inte marodören när han hävdade att det var ett misstag utan dömde honom för ofredande och dessutom olaga hot.

Undras om ett pucko som dänger sin varuKORG i ens varuvagn kan få samma dom och straff? Eller för resten, det räcker bra att jag inom en snar framtid slipper se den trista nunan på nära håll! 😆

Read Full Post »

« Newer Posts - Older Posts »