Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘vårtecken’

Nej, det är inte första april idag så detta är inget aprilskämt! Den är här nu, våren! Jag har sett ett typiskt vårtecken, jag har känt solen värma min nos och idag hörde jag småfåglar kviddevitta.

tussilago
Två små gulingar mitt i allt det bruna.


Så det är nog så
att inte allt gult är fult. De här två gulingarna förfinade det bruna runt omkring.


Livet är kort.

Read Full Post »

Den här infektionen eller vad det nu är, det är en lurig sak. Jag slocknade som ett ljus igår. Tittade på När livet vänder, skrev ett blogginlägg om programmet och gick och la mig. Jag tror inte att jag läste ens ett enda kapitel utan jag bara somnade. Tung som en sten sov jag hela natten tills alarmet gick på i morse. Och idag, dårå,… Tja, jag känner mig inte sämre och inte bättre. Fortfarande seg, men ingen feber, vilket jag är säker på att jag hade igår kväll. Ont i kroppen rent allmänt, i näsa och hals i synnerhet. Just det här INNAN nånting bryter ut ordentligt i kroppen tycker jag känns nästan värre. Jag känner mig oftast sämre och sjukare då. Samtidigt kan jag inte säga vartåt det barkar – jag kan bli jättesjuk under dan, men jag kan också bli helt frisk.

tofflan Strindberg201205145059
Mår sämst innan det bryter ut.


Det har blivit skitkallt igen.
 Inte bara lite kallt. I morse visade termometern hemma -14 grader. Dessutom blåser det, så det känns som om det är mins -30 grader. Jag gillar inte kylan. Den gör inte precis underverk med mina luftrör. Ibland kan det vara som att andas och ha glasskärvor luftrören. Bara så du får en aning om hur en före detta rökare får ont av kylan. Så ursäkta mig om jag inte gillar kylan och klagar över den. Jag vet att det är mitt eget fel att jag lider av den, men… Vem i hela friden gillar när det är 14 grader kallt när vi i stället borde njuta av vårsolen och leta efter vårtecken?!

Funderar på att göra ett eget När livet vänder och skriva om året jag trodde att jag skulle dö. När jag lika gärna kunde ha varit så sjuk att jag dog. Det året när jag rensade i mitt liv, försökte göra upp med många gamla spöken i det förflutna. Förnedrade mig till att ta kontakter där jag fick spott och spe tillbaka. Men jag dog inte. Jag blev frisk. Såna här saker går man inte igenom utan att förändras. Men ibland känner jag mig så bitter att jag ändå fick lida i ganska många år innan jag fick hjälp. Och att jag fick kastat i mitt ansikte att det är värre när unga människor är cancersjuka än äldre. Det är inte sånt man vill få sig till livs när man är som mest säker på att man ska dö. Så… än så länge är jag inte riktigt där alla de starka, fina och positiva människorna i Anja Kontors TV-intervjuer är. De som jag som tittare upplever nästan känner sig stärkta av det svåra. Jag är fortfarande arg och ifrågasättande.

Kanske ska jag inte berätta min egen historia utan andras. Jag har fått höra så många livsöden, men jag har lovat att hålla tyst – av olika skäl. De flesta handlar om döden och det är ibland så att de efterlevande fortfarande kan vara i riskzonen om de yppar sina historier. En del på grund av sjukdom, andra på grund av hot. Men jag önskar så att några av dem ville lätta på sekretessen och prata, för det är såna hårresande skildringar ur verkliga livet som vi alla skulle behöva få ta del av för att lära oss att uppskatta det lilla och relativt enkla livet.

Det jag uppskattar i mitt liv just nu är inte att jag har en infektion på gång – KANSKE… – utan att jag har ett stimulerande arbete ett tag till. Idag fortsätter jag mitt husbygge och jag ska försöka få till lite mer om konsten i vårt hus. Du vet, den där konsten som alla inte förstår eller ens gillar, men som engagerar de flesta…


Livet är kort.

Read Full Post »

Oj vad det regnar! Det ser ut som om det har regnat hela natten! En del tidningar skriker ut att hösten har kommit. Det känns väl inte direkt otroligt. De här vissna planterade blommorna mötte mig i morse och nog talar de sitt tydliga språk…

Visset!


Men jag är helt klart en höstmänniska
och ser fram emot alla vackra färger i naturen som väntar. Nature, som förbereder sig för vintern. Och forskarna säger att hösttecknen är lika viktiga som vårtecknen.

Igår ringde vännen CL, som jag bad om lite hjälp. Nu har jag fått ett tips på en person som kan titta på såren på Clark Kent*, den där fula repan som blev till nån gång i vintras. CL hade själv fått ordning på en lättare repa och det såg väldigt bra ut. Känns skönt när man kan rekommendera inte bara bra ställen utan också kunniga yrkespersoner! Man litar ju på sina vänners omdömen. Så nån ny Mekar-Brud lär det inte vara.

Idag under dagen filar jag på en nyhet om ett snabbväxande och användbart träd samt några webbsidor om stora froskningsprojekt. Jag delar kontor med M idag och förra veckan blev det så dålig luft här när vi var två. AC:n verkar inte riktigt funka som den ska.

Fästmön jobbar kväll, som vanligt. Jag hoppas att det inte fortsätter att regna när hon ska gå till bussen. Bussen tar henne nämligen inte ända fram till jobbet och dessutom kan hon inte ta vår vanliga buss in till stan utan en annan. Och till den hållplatsen är det längre att gå. Det kan bli blött…

Blött…


*Clark Kent = min lille bilman


Livet är kort.

Read Full Post »

Torsdag innebär Tofflans höjning (Ärtsoppa) respektive sänkning (Fjärtsoppa). Den här veckan är det inte svårare än så här:

Ärtsoppa

Fjärtsoppa

  • Alla ständigt nya forskarrön om choklad (jag gillar bara brun och vit och tänker aldrig äta mörk för det är skitäckligt!
  • Min mobil (som jag trodde skulle få kortslutning och brinna upp i söndags… Jag behöver verkligen en ny…)
  • Sommartid (Nej. Varför? Jag begriper det inte. Det är bara irriterande.)
  • Turkost (Det är så jävla fult, helt enkelt!)
  • Den nya lagringslagen (Som sommartid undrar jag… varför?)

Read Full Post »

Solig söndag i mars. Sommartid började idag. Fästmön och jag släpade med oss Elias ut för att leta efter vårtecken. Det var varmt inne i lägenheten, men frågan var om det var varmt ute. Svårt att hitta lämpliga kläder; solbrillor var ett måste. Anna såg det första vårtecknet, blåsippor. Det första jag såg var krokus.

En liten, ensam gul krokus.


Sen såg jag några
fler gula krokusar.

En grupp gula krokusar bland fjolårslöven.


Så där jättevarmt var det nu inte.
Det blåste ganska kalla vindar. Vindar som lekte i Annas hår…

En nordlig vind lekte i Annas hår.


På väg mot kolonilotterna
observerade Anna vårens första nässelfjäril. Och jag såg äntligen den första blåsippan alldeles själv. Sist av oss tre…

Oj, oj så liten blåsippan ute i backarna stod!


Framme vid stenen
med trädet var det lite lä och Elias och Anna ombads posera.

Elias och Anna njuter i vårsolen.


Den här bilden
påminde mig om en liknande bild som vi tog på samma ställe. Jag letade i mina arkiv och fann denna, ungefär ett och ett halvt år gammal. Nog ser man att Elias har växt…

Den här bilden på mor och son tog jag den 17 oktober 2010…


Vi passerade en åker
och äntligen fick jag se vårens gula solar, tussilago! Jag krälade nästan i leran för att fota. Kolla vilken växtkraft!

Tre gula vårsolar försöker tränga upp i åkern.


Det var nu dags
att vända hemåt. Vi var ungefär halvvägs. En viss herre försökte övertyga sin mamma om att fika skulle sitta bra när vi kom hem. Så det blev ett stopp på vägen för att inhandla kakor av två slag.

Strax före ICA Solen passerade vi ett helt träd fullt av videkissar.

Ett helt träd med videkissar.


Jag försökte fånga
några av videkissarna i närbild, men det blev ingen kanonbild.

Mjuka, små videungar…


Vi messade Linn,
som kommit hem från sin resa i landet, och hon satte på kaffe. Kakorna mumsade vi i oss raskt, men ärligt talat var jag inte så impad av balliskakor med nougatfyllning och chokladbitar i. Nej, jag är väl konservativ och föredrar de gamla hederliga ballisarna med nougatcrème mellan ringarna…

Så blev det dags för mig att vända hemåt. Jag stannade på Tokerian och lämnade in Lottot, bara för att upptäcka att mamma och jag inte hade vunnit en spänn den här gången. Träffade på H och C och jag blir alltid så glad när jag ser dem, de verkar ha ett sånt härligt och varmt förhållande!

Hemma var det tomt och tyst och jag hade tvätt att ta hand om liksom en grusig hall. Dags att förbereda för i morgon. Hur ska jag orka pallra mig upp kvart över fem..?

Read Full Post »

Snön har droppat av sig i marsgräset – snödroppar! Ett vårtecken om nåt, eller hur?!

Snödroppar hos morfar/pappa!


*morfar/pappa = Elias och övrigas morfar, Annas pappa

Read Full Post »

Veckan som gick har verkligen våren kommit – i alla fall här. Men Tofflan undrade om DU har sett några vårtecken. Så här fördelade sig de 68 inkomna svaren:

Ja, en massa bajs.

Read Full Post »

En onsdag med små, små nålstick av regn. Men den gråa morgonen är på väg att ersättas av en svagt ljusblå himmel. Lite hopp, alltså!

Fästmön klev upp med mig i morse och såg till att Elias fick frukost i sig och kläder på sig. Sen åkte vi själva till skolan med matsäck i grabbens ryggsäck – det är ju Naturskola idag! Från början gillade Elias Naturskolan, men nu är det lite si och så med det. Tror ärligt talat att det är klasskompisarna som påverkar, för jag vet ju att han gillar att vara ute i naturen. Det är nämligen det man gör i Naturskolan. Gissningsvis tittar barnen efter vårtecken idag. Vi såg ju några under den gångna helgen, till exempel massor av bajs…


Vi såg mycket sånt här ute i naturen i helgen.

                                                                                                                                                             Men vi såg också späda små blommor, som dessa:


Små späda blå.

                                                                                                                                                        Ett av dagens vårtecken blir dock för min del att försöka få Clark Kents* vinterkängor** skiftade till sommartofflor***. Jag kör ju på dubbfria däck om vintrarna, så det är ännu inte nån panik med bytet, men det känns onödigt och slösigt att åka på vinterdäck. Det finns ett litet ställe ganska nära mitt hem som tar 150 kronor för ett skifte, så dessa kronor tänker jag försöka skrapa ihop. Vinterdäcken är ju maskindragna och det finns inget hopp om att jag ska få loss dem med enbart toffelkraft. Möjligen att min sisu hjälper, men troligen inte. Och ärligt talat tänker jag inte göra nåt försök. Min kraftansträngning blir att bära ut däck från förrådet till bilen – och bära in däck från bilen till förrådet. Sen är mina axlar nog inte så glada…

Anna går och hämtar Elias från skolan idag, för jag vet ju inte hur jag hinner. Det kanske är kö till däckbytet och då kan det bli snävt. Jag tänkte ge mig iväg om nån timma, ungefär. Då hoppas jag att värsta morgonrusningen är över och så är det en stund kvar till lunchrusningen.

I kväll jobbar Anna, så hon tar bussen till jobbet medan jag är hemma och utfodrar De Utsvultnas Skara. Husmor ska verkligen slå till i kväll med fiskpinnar, jasminris och remouladsås! Några av mina ”matgäster” lär jubla, medan andra lär sucka. Och en har redan aviserat att han gör egen mat i kväll.


En del jublar åt fiskpinnar, andra suckar.

                                                                                                                                                         Anna slutar jobba klockan 21 och jag tänkte förbereda Elias för sänggående innan jag faktiskt åker in till stan och hämtar henne. Annars lär hon inte vara hemma förrän runt klockan 22. Nu hinner hon kanske säga god natt till Elias om han inte har somnat tills vi kommer tillbaka! Nej, nya schemat är ingen höjdare. En sån här dag får Anna knappt träffa en del av barnen. Trist.


Det var en gång en trött pojke som somnade på väg i säng… Anna tog bilden 2007.

                                                                                                                                                        Nu väntar nyperkolerat kaffe på mig – känner du inte den härliga doften? – samt lokalblaskan. Utan kaffe stannar nämligen Toffelfabriken. Därpå blir det kraftansträngning borta vid förrådet. Hejåhå!


Utan kaffe stannar Toffelfabriken!

                                                                                                                                                           *Clark Kent = min lille bilman
**vinterkängor = vinterdäck
***sommartofflor = sommardäck

Read Full Post »

I lördags var jag ute med Fästmön och Elias för att kolla vårtecken. Och vad vi såg kunde du läsa om igår. Men nu undrar Tofflan om DU har sett några vårtecken. Klicka i lämpligt/a svarsalternativ i högerspalten här intill. Du kan välja flera svar den här gången!

Men se kommentera kan du som vanligt inte! Varför inte skriva om vårtecken på din egen blogg?

Stort TACK i förhand för ditt/dina klick!

Read Full Post »

Idag lyste solen lite så vi bestämde oss för att ta en liten promenad och kolla efter vårtecken. Men somliga såg nästan genast ganska frusna ut…


Fästmön och Elias försökte krypa ihop för att hålla värmen.

                                                                                                                                                 Vårtecken fanns det gott om, fast inte såna som vi hade tänkt oss. Det är märkligt, men texten i den gamla sången stämmer faktiskt:

Det som göms i snö, kommer upp i tö…

Vi såg VÄÄÄLDIGT mycket i naturen som inte borde vara där. Den här flaggstången, till exempel:


”Det som göms i snö, kommer upp i tö…”

                                                                                                                                                       Sen såg vi mycket av en annan typ av vårtecken: BAJS!


Elefantbajs eller? Jämför ”bajsbollarna” med Tofflans 42:a…

                                                                                                                                                         Vi såg ganska mycket bajs… Somligt var lite gammalt, konstaterade Anna. Bajs blir lika vitt som håret på oss människor när det och vi åldras. Men lite av detta såg nästan ut som golfbollar.


Gammalt bajs eller golfbollar???

                                                                                                                                                      Mycket var det, som sagt…


Avlångt och ganska färskt bajs.

                                                                                                                                                         Ja, vi såg verkligen en massa skit…


Nån som har bajsat svart.

                                                                                                                                                       Tro det eller ej, vi såg också en del fina vårtecken, även om de ibland var svåra att hitta. Här en liten gul sol i ett dike, en tussilago, förstås.


En liten gul sol i ett dike.

                                                                                                                                                         På en gräsplätt stack några knoppar upp. Ingen aning om vad det kan bli av dessa…


Knoppar av nånting.

                                                                                                                                                                 Ett riktigt vårtecken blev glasspausen vid ICA Solen. För trots att det var lite kyliga vindar hör glass till de riktigt äkta vårtecknen!


Oj så di frös, men glass sulle di ha! Här har vi hittat ett hörn i lä.

                                                                                                                                                       Medan jag åt min glass kollade jag in en skylt och undrade om nån från Tokerian varit framme…


”Uan spad”, vad är det? Notera att skylten är extra viktig eftersom det också står ”Information. Information.” längst ner på den.

                                                                                                                                                        Slutligen, alldeles bakom Annas hus, hittade jag väl det riktigt vackra – blåsippan som stod ute i backarna och lyste lila i solen. Bilden gör den inte rättvisa!


Blåsippan stod uti backarna utanför Annas hus…

Read Full Post »

« Newer Posts - Older Posts »