Posted in Böcker, Familj, Ironi, Krämpor, Personligt, tagged administration, armar, axel, älskad, balansera, banka, bläckfisk, blick, bord, botten, CV, deckare, dum, efter-bild, elände, ensam, fällkniv, förråd, förvaringsutrymme, foto, gavel, go ryggmassage, hammare, händer, hålla ihop, hårt, högeraxel, inget juckande, jobb, kökssoffa, kombinerat, kritiskt ögonblick, läsa, lästimma, linneskåp, litteratur, mega, natt, närstående, på väg isär, praktik, räta på ryggen, rygg, säker, särbo, sexkantsnyckel, skada, skiva, skjuta på plats, skruva, slå på, snickare, sofflock, sova, stabilitet, städning, stretcha, stuvbit, svett, sypuff, teori, trava runt, trä, trilla ur, trycka ihop, tvätt, under sofflocket, uppskatta, utnyttjas, värre, verktygsskåp on 01 juni 2015|
6 Comments »
Ett nöjt, men lite gnälligt inlägg.
Tanken var att sitta en stund och läsa min bok på gång efter avslutad teori (adminstration mega) och praktik (tvätt och städning). Men så råkade blicken falla på den lilla kökssoffans gavlar. Maj gadd, de var på väg isär!
Gavalarna på båda sidor höll på att glida isär. Eftersom jag inte är nån bläckfisk kunde jag inte fota i det kritiska ögonblicket, därav denna efter-bild.
Ur snickarens förråd, det kombinerade linneskåpet och verktygsskåpet, framtogs en hammare. Ur sypuffen en stuvbit att lägga mot träet så det inte skulle skadas. Sen slog jag på. Och vad hände? Det blev värre! Gavlarna gled ännu mer isär och botten på soffan trillade ur. Till hälften. Det är i såna här lägen man önskar att man hade fler händer och armar än två. Typ bläckfisk. Därför stretchade jag allt jag kunde och lyckades med ena axelns hjälp och ett närstående bord få bort sakerna som legat under sofflocket. Ja, har man förvaringsutrymmen ska dessa utnyttjas för saker, eller hur? (<== retorisk fråga).
Skivan, som utgjorde botten, lyckades jag få ur med en hand. Därefter kunde jag börja trycka ihop, banka och skruva lite med en sexkantsnyckel. Det svåraste var att få botten på plats igen, eftersom jag både var tvungen att balansera sofflocket på högeraxeln och använda händerna till att försöka skjuta skivan på plats. Lätt var det inte, eftersom axelbalanseringen krävde en viss… stabilitet och inget juckande.
Svetten rann när jag äntligen la sista handen vid eländet. Den här typen av jobb gillar inte min rygg, så jag skulle uppskatta en go ryggmassage nu. Nehej, inte det… Nä, då får jag väl trava runt som en fällkniv ett par dar tills jag kan räta på ryggen igen. Kanske sova på min älskade kökssoffa i natt, hårt och bra för ryggen. Förhoppningsvis håller den ihop – tills gavlarna glider isär nästa gång. Då hoppas jag att min särbo är här!.. Till dess får jag lägga till snickare och bläckfisk på mitt CV. Och nä. Nån lästimma blev det inte.
Älskade, dumma kökssoffa! Varför är jag alltid ensam när du glider isär?
Livet är kort.
Read Full Post »
Posted in Böcker, Familj, Film, Ironi, Personligt, Trams, TV, tagged alkohol, amerikanska collegeungdomar, andra platser, äga, äta, ögon som blir konstiga, överårig TV, bästefåtölj, biografi, bra helg, bredband, Chasing shadows, choklad, cyberspace, dålig, deckare, detektiv, duschscen, DVD-hårddisk, dyrt, En utrotningshotad art: En riktig man, enbent person, ergonomi, ett fungerande näterk, fast lina, fånga Strumpmannen, föredra, festa, fiktiv, fotbeklädnad, fyllas på, glad, gräsklippande, grillad kyckling, grubbla, halvnaken man, häcka inomhus, hälsning, hängslen och livrem, Helping Hand, hemtrampat vin, humor, ICA Supermarket Solen, inte optimalt, inte världens snabbaste, internetuppkoppling, kärl, köpa, kliché, kommentar, kontakt, korta avbrott, läsa, läskiga filmer, lösa problem, leta efter, leva, litteratur, liv, loppis, mamma, mat, matkonto, middag, morgon, Nancy Drew, natt, nöja mig, ondska, otäcka böcker, Pakten, pappa, par, piggare, Pojken i resväskan, polishistoria, present, resa, roman, saftig a-kassa, sång, sömn, second hand, skilsmässa, skräckfilm, skriva, sms, snö, snika in mig, somna, sova som bäst, spännande, start, stor-administration, strumpa, strumplåda, surfa, svaret, The Driver, thriller, tillvaro, tonårsflicka, trådlöst, tugga, tur, tvätta, uppleva, upplevelse, Uppsala, vakna, vardagsrum, väder, värre, verklighetsflykt on 30 maj 2015|
8 Comments »
Ett inlägg om dåliga saker i tillvaron – och bra.
Den här hade jag behövt idag, dock inte den tillhörande mannen. Boken finns hos Helping Hand i Uppsala.
Det har varit en dålig natt med dålig sömn för min del. Och tro nu inte att det beror på den skräckfilm jag försökte titta på i sängen via min överåriga TV, köpt för 50 spänn 1999 efter min skilsmässa. Filmen innehöll så många klichéer och efter första scenen med festande, amerikanska collegeungdomar, duschscenen (Varför ska alltid unga tjejer duscha sent på natten? Det är ju då ondskan kommer!) och uppvisandet av ögon som blir konstiga somnade jag. Sen vaknade jag av och till och låg och grubblade på måndagens stor-administration som jag ska ta mig för. Inte blev jag piggare av att upptäcka att fasta bredbandslinan inte fungerar heller. Det har varit korta avbrott de senaste dagarna. Nu får jag köra trådlöst. Det är tur att jag har både hängslen och livrem, men dyrt. Och att köra trådlöst är ju inte världens snabbaste precis. VARFÖR KÖPTE JAG INTE BOKEN OVAN SÅ KANSKE JAG HADE KUNNAT LÖSA MÅNGA AV MINA PROBLEM?!
Kanske skulle jag ha köpt dessa Nancy Drew-böcker och flytt in i en tonårsflickas liv som detektiv. Böckerna finns på Helping Hand i Uppsala.
Nej, såna böcker som den med den med den halvnakne, gräsklippande mannen på framsidan hamnar inte hos mig. Här läses mest deckare samt en del romaner och biografier. Det finns människor som har frågat mig varför jag läser så många otäcka böcker och varför jag föredrar läskig filmer. Nu tror jag att jag har svaret: jag vill läsa om/titta på en tillvaro som är värre än min. Fast när jag läser romaner som inte är deckare eller thrillers eller polishistorier utan som handlar om andra platser, andra människors (fiktiva) upplevelser och spännande liv – då handlar det om ren och skär verklighetsflykt. Och eftersom jag varken får eller kan resa får jag nöja mig med att uppleva andra länder litterärt.
Igår öppnade jag en ”ny” loppisbok som fick följa med mig hem från Myrorna sist. Den gången jag skulle leta födelsedagspresent till en vän. Nu läser jag om en liten pojke som har hamnat i en resväska. Riktigt hemsk historia och så hemskt är inte mitt liv – alltså läser jag den.
Matkontot har fyllts på av pengar från min saftiga a-kasseersättning (<== ironi), vilket gjorde att jag köpte mig en grillad kyckling på ICA Solen till middag. Den räcker i två dar, så då har jag middag till i morgon också. I kväll tänker jag nämligen snika in mig på mat hos Fästmön. Fick just sms från henne för övrigt att om jag vill surfa och ha med mig datorn bör jag också ta med mig min trådlösa router – hennes trådlösa nätverk har troligen stängts av idag. Det är så fiiint med teknik – när den inte krånglar…
(Och DÄR fick jag flytta datorn och mig in till vardagsrummet för att få kontakt med cyberspace trådlöst. Det är INTE optimalt ergonomiskt sett att sitta i bästefåtöljen och skriva…)
Gårdagskvällen var lugn. Jag tuggade på min kyckling, drack ett glas hemtrampat vin, åt lite choklad och kollade lite på TV, sista delen av The driver, samt första delen av Chasing shadows som jag hade spelat in på DVD-hårddisken (<== present från mamma och pappa, medan pappa levde, alltså +nio år gammal).
Jag kanske fångar honom idag, Strumpmannen. I litterär form finns han annars hos Helping Hand i Uppsala.
Framåt morgonen sov jag som bäst och jag ville inte vakna. Men det måste man ju. Och eftersom sömnen och natten har varit så dålig och starten på den här dan likaså tekniskt sett borde den väl ändå bli bättre? Vem vet, jag kanske fångar Strumpmannen, du vet den där karl’n som snor en strumpa av varje par man äger när man tvättar dessa fotbeklädnader. Strumplådan ser ut som om den ägs av en enbent person ibland. Vädret i Uppsala är inget vidare, så gissningsvis häckar vi mest inomhus – och letar efter strumpor, kanske.
Nu hoppas jag att du får en bra helg. Skriver du en liten hälsning i en kommentar blir jag glad, för nån gång kanske jag hittar ett fungerande nätverk så att jag kan läsa den.
Livet är kort.
Read Full Post »
Posted in Film, Personligt, TV, tagged action, amerikansk, överfallen, brittisk thriller, döda, en liten tjänst, gärningsman, gå längre, gengäld, hungriga haren hoppar, illa åtgången, känna av Seeking justice, klara sig, lärare, ligga risigt till, lita på, mördare, mystisk, obehaglig, omdöme, onsdagskväll, organisation, oskyldig, pedofiler, polisen, röd dag, Seeking justice, ta lagen i egna händer, torsdag, TV-tidningen, TV4, vägra, värre, våldtagen, våldtäktsman on 14 maj 2015|
Ett inlägg om en film.
Torsdag den här veckan är röd dag och det ville jag också känna av. Därför bestämde jag mig för att kolla in filmen Seeking justice (2011) som gick på TV4 sent på onsdagskvällen.
Filmen handlar om läraren Nick och hans fru Laura. Laura blir en kväll överfallen och våldtagen. På sjukhuset kontaktas Nick av den mystiske Simon. Simon erbjuder sig att döda gärningsmannen. Nick vägrar först, men när han ser hur illa åtgången Laura är ändrar han sig. I gengäld vill Simon att Nick gör en liten tjänst. Det visar sig att den lilla tjänsten går ut på att Nick ska döda nån. Simon tillhör en organisation som tar lagen i egna händer och dödar våldtäktsmän, pedofiler och mördare. Men Simon går längre än så och låter döda den som inte gör som han säger… Nick ligger självklart risigt till…
Det här är en riktigt obehaglig film. Den blir värre och värre ju längre in i den man kommer. Till sist undrar man inte huruvida Laura eller polisen ska tro på att Nick är oskyldig, utan om Nick och Laura överhuvudtaget ska klara sig. För vem som helst, var som helst, kan vara med i organisationen. Lita aldrig på nån som säger
hungriga haren hoppar…
Toffelomdömet blir högt för den här amerikanska actionfilmen, som inte alls är nån brittisk thriller vilket TV-tidningen anger.
Livet är kort.
Read Full Post »
Posted in Personligt, Vänner, tagged administration, allitteration, badrum, besök i vården, besvikelse, blommande växt, den förlorade timmen, duett, förväntan, fredagar, grannbarn, gratis, grå, inställd, intala mig själv, inte tillgänglig, kaffe, kännbar, kära blommor, kök, kronor, kropp, läggdags, livskraft, lura sig själv, måndagsmorgon, måndagsmys, mejl, mejlbox, nära och kära, närhet, orka mysa, påsk, pelargon, pigg, pigga på sig, regnig, sedvanliga skrik, skönhet, sms, snälla människor, sommartid, sova, start på veckan, tidsförändring, trött, unna sig, vakna, vänligt, värre on 30 mars 2015|
2 Comments »
Ett jädrigt mysigt inlägg.
Livskraft och mys i köket så här på måndagsmorgonen. En av pelargonerna från Lucille blommar.
Varför finns det inget som heter måndagsmys? Jag tycker att vi inför det NU. Dels blir det en snygg allitteration – Måndag – Mys, dels borde alla få unna sig en mysig måndag som start på veckan. Personligen har jag inget alls emot måndagar, ibland kan jag till och med känna en viss förväntan. Då är det värre med fredagar. Då ska man vara trött och samtidigt orka mysa med sina nära och kära – om det ens finns såna i ens närhet. (Ibland finns de, men är inte tillgängliga heller.) Den gångna veckan kanske dessutom har varit en besvikelse. Vad finns det då att glädjas över en fredag?
Jag trodde att den förlorade timmen skulle vara kännbar i morse. Kanske skulle jag vilja sova ”längre”. Men inte då! Det är som om kroppen själv är inställd på att följa tidsförändringarna, för jag vaknade kvart i sju. När jag passerade köket, för att sätta på kaffe på min väg till badrummet, noterade jag att en av pelargonerna jag fick av Lucille i höstas blommar. Det är visst en till som myser så här på måndagsmorgonen, alltså! Det är härligt att se livskraften hos en del växter. C hade helt rätt när h*n skrev i ett sms att h*n ska sköta om mina kära blommor. Att se livskraften och även skönheten i en blommande växt är dessutom alldeles gratis. Nån gång efter påsk ska jag lägga några kronor på ny jord så att övriga växter piggar på sig också.
Tro nu inte att jag är världsapigg denna måndagsmorgon. Jag har med ovanstående rader bara försökt intala mig själva att jag är det. Jag ska på besök i vården denna förmiddag och idag ser jag inte fram emot det. Sedvanlig administration har jag hunnit med samt besvara ett väldigt, väldigt vänligt mejl som kom in till mejlboxen efter läggdags igår kväll. Jag kan återigen konstatera att det finns människor som är snälla. Sen finns det såna som jag som är som de är – som till och med försöker lura sig själva att det är mysigt med en regnig och grå måndagsmorgon med sedvanliga skrik i duett från grannbarnen.
Och slutligen – jag ger mig inte! – en förfrågan igen: finnes någon här i närheten som skulle kunna tänka sig att hjälpa mig med en längre utskrift eller två??? Jag betalar efter bästa förmåga.
Livet är kort.
Read Full Post »
Posted in Böcker, Krämpor, Musik, Personligt, TV, tagged art, ärlig, överleva, övningar, behöva, berömma, betalning, blank, bokbeställning, bokrea, bråka, byråkrat, dålig, en blind leder en blind, enkelt och humant, födelsedagsfirande, företag, försent, fem arbetade timmar, fika, grå, grått, grått scenario, handla, helg, inkonsekvent, jobba hårt, kärlek, klara av, kommentera, läsa, lättnad i uppdraget, lördag, lördag förmiddag, lösenskyddat inlägg, ljudlöst, lugnare, lyfta fram, Malmö, medel, Melodifestivalen 2015, minusgrad, missnöjd arbetstagare, mobiltelefoni, modig, myndighet, nöjda kunder, ond rygg, orsaka problem, otrevlig, plusgrad, rapport, respons, söndag, sex månader, sju dagar, skatta, skriva, sluta, sms, snäll, snudd på oförskämd arbetsgivare, sova, störa, störd, sur, sur som en citron, tack, tacka nej, trängd situation, trist dag, uppdrag, ursäkt, utanför kontorstid, vakna, vänlig, vänliga veckan, vänligheter, värre, vind, vinna på i längden on 14 februari 2015|
6 Comments »
Ett grått inlägg.
Grått…
Fy vilken trist dag att vakna till! Det är grått, grått, grått ute och vinden blåser svagt och gör säkert att plusgraden känns som minusgrader. Flera minusgrader. Det är Alla Hjärtans Dag och den borde kännas röd, varm och kärleksfull. Men livet är inte rättvist, som bekant.
Min intention var att sova lite längre. Det satte ryggen stopp för. OK, jag har inte mer ont än igår, men heller inte mindre ont. Jag gör mina övningar. Sent ska syndaren vakna. Jag borde ha gjort övningarna varje dag. Det är en till som har ont i ryggen i familjen. Det är värre, det, för då går det inte att hantera människor. Jag ska ta en tur och kolla läget, kanske behövs det handlas nåt. En blind leder en blind, du vet.
Till och med sura citroner kan vara gråa…
Den Sura Mannens företag, han som blev så störd över att jag skickade ett sms en lördag förmiddag efter klockan tio för ett tag sen, skickade ett uppdrag till mig per sms mellan halv två och två i natt. Dessutom var det ett uppdrag av arten jag särskilt har angett att jag inte vill ha. Jag tackade nej i morse. Jag funderar på att sluta. Det känns som om det orsakar problem snarare än ger mig nåt, ärligt talat. Min situation är trängd, jag sitter mellan två som klämmer mig: å ena sidan Myndigheten som kräver intyg för fem arbetade timmar på sex månader (Jag har efter varje uppdrag ärligt uppgett att jag utfört uppdrag mot betalning, jag har inte undanhållit något. Dessutom har jag skattat för de fem timmarnas inkomster.), å andra sidan en snudd på oförskämd arbetsgivare (det är inte första gången jag får höra att mina sms utanför kontorstid stör. Hört (!) talas om ljudlöst..? Det är för övrigt dåligt med uppdrag. Dåligt med uppdrag som känns seriösa. Och igen: vill man ha missnöjda arbetstagare är man otrevlig och inkonsekvent. Sur som en citron, en grå sådan.
En annan person, från en myndighet här i stan, en person som jag själv har varit lite sur på, ringde mig igår. En och en halv månad försent, men jag fick i alla fall en ursäkt. En del byråkrater är inte genombyråkratiska. Jag själv var inte det när jag arbetade som byråkrat. Det vinner man på i längden – det vill säga med enkla och humana medel få nöjda kunder. Jag avgav dessutom rapport till ”min” byråkrat och kände att jag skulle kunna få viss lättnad i uppdraget om jag behöver. Vidare blev jag lite lugnare efter att ha fått klart för mig – på ett ungefär – vad som händer om ett par, tre månader. I värsta fall. I värsta gråa scenariot. Om jag överlever så länge ska jag väl klara av det också.
Idag är det sista dagen i Vänliga veckan. Den började ju alltså i söndags och räcker i sju dagar. Jag har försökt vara lite vänlig och i början av veckan skrev jag om det här också. Den senare delen av veckans vänligheter från min sida har bestått av…
Men idag, på vänliga veckans sista dag, vill jag lyfta fram alla de människor som visar sån omtanke och som bryr sig. De människor som har läst och kommenterat gårdagens lösenskyddade inlägg. Det var länge sen jag fick sån respons. Ni är dessutom modiga, ska ni veta! TACK!
I eftermiddag åker jag ut till min kära för ❤ ligt fika. Utöver det är min helg blank. Jag ska läsa (jag har ju lite att bita i nu…) och jag ska naturligtvis se på Melodifestivalens andra deltävling från Malmö. Förra lördagen var det så fruktansvärt dåligt, så i kväll måste det väl bli bättre, eller? Denna gråa lördag till trots..?
Jag hoppas att du får en fin helg! Som vanligt gillar jag om du skriver några rader och berättar vad du gör eller ska göra!
Livet är kort.
Read Full Post »
Posted in Böcker, Diskutabelt, Familj, Krämpor, Personligt, Vänner, tagged administration, artikel, att-läsa-hög, böja knän, begrunda, berätta, bokhyllor, dagsritualer, dator, det långa benet före det korta, dialog, dum kropp, förfluget, förflyta enligt planerna, fin, fredag, fredagen den 13:e, gå, ha ont, hälelände, hälsporre, håna, högerben, högerfot, helg, hylla, julklappsbok, kök, länk, läsa, låna, litteratur, litterär stimulantia, misstolkat, New York Times magazine, nicka och hålla med, ord, otur, pocketbok, protestera, ritual, rygg, shopping, sjuk hobby, skicka, skitlång, skriva bakom lösen, skriva kommentar, skrockfull, snäll, sovrum, späckad dag, stalkning, stimulera, sträcka mig, tänka ut, tecken, text, tro, vara med och förstöra andra människors liv, vardagsrum, värre, vila, vrida on 13 februari 2015|
10 Comments »
Ett inlägg med en salig blandning, helt enkelt.
Är du skrockfull? Tror du att dagen idag innebär en massa otur för dig? Jag vet inte vad jag ska tro, riktigt, men jag har svårt att tro att den här dan skulle vara värre än nån annan. Samtidigt har jag
ritualer
för andra dagar, men inte för fredagar med dagnummer 13. Har du??? Skriv gärna några rader i en kommentar och berätta!
Ajsan bajsan, det gör ont idag.
En av mina dagsritualer går ut på att alltid sätta högerfoten och dito ben först – utom på fredagar. Igår tog jag emellertid det långa benet före det korta, nåt som tydligen stimulerade hälsporren i högerfoten rejält. Jag har så ont att jag nästan inte kan gå mellan sovrummet och datorn, köket och vardagsrummet. Troligen påverkar häleländet även min rygg, för den började protestera igår kväll. Jag kan ha sträckt mig också. Hur som helst. Idag måste jag tänka på att böja knän och inte sträcka och vrida mig konstigt. Dumma kropp!
Jag sitter och tänker ut en text jag ska skriva. En sån där jobbig text som tyvärr måste skrivas bakom lösen, eftersom jag inte vill att somliga ska läsa den och fortsätta sitt hånande av mig. Häromdan hade jag en dialog med en person. H*n kallade stalkning för
sjuk hobby
och det kan jag bara nicka och hålla med om. I morse, innan jag börjat utföra dagens administration, fann jag dessutom en mycket läsvärd text om hur vi lätt kan vara med och förstöra andra människors liv bara på grund av några förflugna eller misstolkade ord. Texten är skitlång, men jag tycker att DU ska läsa den och begrunda! Här har du länken till New York Times magazine-artikeln!
Idag börjar helgen. Jag hade en sån späckad dag igår, så idag behöver jag vila lite. Tänkte ägna mig åt att läsa, för nu har jag ju jättemånga härliga böcker att läsa, se bara mina att läsa-högar:
Att läsa-högar den 13 februari 2015,
På översta hyllan på bilden ligger en bok jag har lånat samt den sista julkappsboken. Högen till vänster längst ner i bild kommer från vännen Agnetas bokhyllor. Underst i högen till höger ligger de böcker vännen FEM skickade häromdan, i mitten den pocketbok jag köpte igår och överst de två böcker jag fick av vännen I under gårdagen. Jag kan konstatera att jag har snälla vänner och fin familj som förser mig med litterär stimulantia!
Min helg, om den förflyter enligt planerna, går i litteraturens tecken. Men i vilket tecken går DIN? Det får du också gärna berätta om i en kommentar!
Livet är kort.
Read Full Post »
Posted in Diskutabelt, Personligt, TV, Vänner, tagged absorbera, Aftonbladet, överfylla, bananflugefällan, blixtlås, brottas med, dutta, fastna, färskt blod, fläck, flygfä, frotté, göra hål, gnugga inte, handdukar, hålla färgen, högklackat, klänning, knapp, komplettera, lätt, lukta konstigt, media, misstag, oombett råd, positiv, praktiska tips, ren vit trasa, rolig, söta, sköljmedel, skjortknapp, skrynklig, städnördar, städning, stearin, svarta kläder, Sveriges städmästare, Sveriges Television, torka, torktumlare, tuggummi, tumult, tvätt, tvättips, tvättmedel, tvättstuga, ut och in, värre on 01 december 2014|
Ett rent inlägg.
Om det är nåt program på SvT som jag verkligen gillar är det Sveriges städmästare. Dels är programmet roligt, för deltagarna är ena riktiga städnördar (det gäller att se det lite med glimten i ögat om man kan det). Dels får jag en del praktiska tips. Som det här med bananflugefällan. Fällan, som jag sen kompletterade med Agnetas söta. Sen visade det ju sig att det inte var bananflugor utan nåt annat sorts flygfä, men fällan funkar även på dessa.
Oombett råd: Klä upp dig i högklackat och klänning när du ska ner till tvättstugan. Tänk så mycket roligare det blir då!
I varje program brukar de tävlande få en fläck att brottas med. Den ena värre än den andra. Själv klarar jag möjligen av färskt blod, tuggummi, stearin… i alla falla sisådär. Häromdan hittade jag i alla fall i Aftonbladet av alla tidningar, nio bra tvättips. Eller misstag man gör när man tvättar… För det är inte alltid lätt att tvätta.
Här kommer åtta av misstagen, som jag har gjort om till positiva tips i stället, i sammandrag:
- Gnugga inte på en fläck, det gör den bara värre! Dutta hellre på den försiktigt med en ren vit trasa.
- Använd inte för mycket tvättmedel!
- Behandla svarta kläder annorlunda än andra – tvätta dem ut och in och torktumla dem inte, så håller de färgen längre.
- Använd inte sköljmedel till handdukar. Sköljmedel gör att frottén absorberar vatten sämre.
- Överfyll inte tvättmaskinen! Då tvättar den inte ordentligt och kläderna kan lukta konstigt.
- Dra upp blixtlås. Då fastnar dessa inte i andra kläder och gör hål i dem.
- Knäpp inte skjortor! Knäppta skjortknappar kan göra att knapparna ramlar av i tumultet inne i maskinen.
- Packa inte torktumlaren för hårt. Det tar för lång tid att torka tvätten och den blir mycket skrynklig.
Så! Ner i tvättstugan nu!
Livet är kort.
Read Full Post »
Posted in Epikuréiskt, Familj, Personligt, Trams, tagged 1980, alkohol, använd fantasin, öl, överleva, överraska, burk, champinjoncrème, citronpeppar, diet, eget bevåg, erkänna, fett, fisk, gå att äta, gott, halvtimme, humor, inte ätlig, inte gjort på några år, inte helt övertygad, inte nån bra kock, klicka, koka, kolhydratfattig diet, krydda, läskigare, leva, mat, nedskrivet, passa, passa alla, portion, potatis, pressad citron, prydlig hand, recept, ris, sallad, ser inte gott ut, svart rom, tid, toffeltorsk, torsk i ugn, torskfilé, torskrätt, tro det eller ej, ugn, ugnsfast form, vara ihop, värre, vidrig, vispa, vispgrädde, vitpeppar, vitt vin on 02 november 2014|
10 Comments »
Ett lagat inlägg.
Ibland överraskar jag både mig själv och andra. Idag bestämde jag mig för att laga en torskrätt. En torskrätt som jag inte har gjort på några år, erkände jag för Fästmön.
Eh… nej inte på typ sju, i alla fall…
svarade Anna.
För det är så länge vi har varit ihop. Och lite till… En tid, under vilken jag inte har lagat Toffeltorsk.
Jag är verkligen INTE nån bra kock, men receptet var nedskrivet med prydlig hand runt 1980nånting. Och gick skiten maten att äta då, går den att äta nu.
Dessutom, eftersom den innehåller väldigt mycket fett kanske den passar en och annan som håller en viss diet som jag inte är heeelt övertygad om passar och är bra för alla. Men en del. Därför bjuckar jag på receptet, gentil som jag är:
Toffeltorsk i ugn
Lägg torskfilé i en ugnsfast form. Krydda med vitpeppar och pressad citron. (Jag tog lite citronpeppar också på eget bevåg.) Lägg över två burkar champinjon-crème. Och nej. Det ser INTE gott ut… Men vänta bara. Det blir värre…
Champinjoncrème på torsk ser ut som… använd fantasin.
Vispa tre deciliter vispgrädde. Slå i två burkar svart rom i grädden och rör runt. Klicka över firren och champinjoncrèmen i formen. Och sen in med det i ugnen i 175 – 200 grader i 20 – 30 minuter.
Torsk med champinjoncrème, grädde och svart rom i ugnen. Det ser läskigare ut…
Koka potatis eller ris till (om du inte följer nån viss kolhydratfattig diet) och gör en sallad. Allt brukar bli klart på högst en halvtimme, som sagt och då ser det så här vidrigt ut:
Torsk med champinjoncrème, grädde och svart rom färdig. Den här maten ser inte ätlig ut.
Men faktum är att vi åt upp! Det smakade ganska mycket salt, men också rätt mycket champinjoner och gott, tro det eller ej. Fast nästa gång tror jag att jag stoppar ner lite mer fisk i formen, faktiskt. ”Såsen” borde räcka gott och väl för dubbla mängden torsk.
En portion torsk med tillbehör och en öl till mig, Anna fick ett glas vitt till sin mat.
Och ja. Vi överlevde. Vi lever i alla fall än så länge…
Livet är kort.
Read Full Post »
Posted in Diskutabelt, Personligt, tagged Aladdinasken, arbeta med det skrivna ordet utan att kunna stava, beslut, bild, bindestreck, blanda stavningar, choklad, chokladask, dagens journalistproffs, Dagens Nyheter, första halvan, gång, högskoleutbildad, hela artikeln, ingress, Karl Dalén, läsa, Marabou, media, praliner, pratminus, sött, stava fel, stava rätt, ta bort, uppdatera, värre on 30 september 2014|
4 Comments »
Ett sött inlägg.
Uppdaterat inlägg: Intressant nog uppdaterades artikeln på DN med rätt stavning av chokladasken efter publiceringen av det här inlägget. Fast… Helt rätt blev det inte emellertid: På ett ställe stavas chokladasken med bindestreck. Men man kan ju nästan tro att nån på tidningen läser Tofflans blogg…
Man kan säga att det här inlägget är mitt bidrag till diskussionerna kring Marabous beslut att ta bort vissa praliner ur Aladdinasken. Men här är också en glimt av dagens högskoleutbildade journalistproffs. Du vet, det där gänget som arbetar med det skrivna ordet utan att kunna stava.
Hur Aladdin stavas ser man på asken på bilden i skärmklippet nedan. Hur Karl Dalén på Dagens Nyheter stavar ser du i ingressen.
Den som orkar läsa hela artikeln kan göra det här. Då noterar man nåt nästan ännu värre: Karl Dalén blandar stavningarna i sin text! Han lyckas stava rätt en gång i första halvan i ett pratminus av marknadschefen. Totalt stavar han sen fel tre gånger.
Livet är kort.
Read Full Post »
Posted in Diskutabelt, Krämpor, Personligt, tagged 11 september-attacker, 9/11, Anna Lindh, april, arbete, arbetslös, avboka, ägare, ärr, barn, bidrag, blöda, boka en tid, buss, bussbolag, busskort, byta system, dator, datorbord, delbetala, den 9 september 2011, doktor, dyrt, en del av kroppen, en inkomst, ett dygn, förändra zonindelningen, funka, hälsporre, hånfullt, ingen inkomst, inte glömma, inte lätt, inte råd med, kallelsekort, käften, klaga, kolla saldo, komma försent, kosta mer, ladda, laddad, läkarbesök, lättad, låg inkomst, maj, människokroppen, må gott, mördas, mobiltelefoni, parkera, pendla till jobbet, pengar, pensionär, plan, plan B, primärvård, putsning, rabatterat pris, rasande tempo, röntgen, reskassa, sammanhang, sätta fart, sår, sårskorpa, söt och snäll, segt, skapa ett nytt konto, skitnervös, skriva, sms-biljett, Stadshuset, städa, student, summa, svåra saker, tandhygienist, tandläkarbesök, tandläkare, tandläkarmottagning, tandvårdsförsäkringen, tandvårdspeng, tänder, teknik, tur, tur och retur, tusenlapp, tusing, två år, tveka, tyngden lättar, UL, undersökning, undra över, ursämsta laget, värre, vecka, vettskrämd on 11 september 2014|
4 Comments »
Ett både lättat och laddat inlägg.
En del sår har fortfarande bara skorpa och börjar blöda när man skrapar på dem.
Den här dagen blir inte som jag hade tänkt ursprungligen. Den ursprungliga planen var att skriva om två år av mitt liv den här veckan. Det blir bara ett år. Jag orkar inte ha ett sånt rasande tempo, helt enkelt. Det är svåra saker att gräva i och en del sår har ännu inte blivit till ärr. Och det vet vi ju alla hur det kan bli när man skrapar på ett sår med skorpa – det kan börja blöda. Generellt sett mår jag gott av det hela, tyngden lättar fortfarande. Men det jag säger är att det inte är lätt att bli lättad, om du fattar vad jag menar..?
Plan B för den här dagen var att städa. Så blir det inte heller. Min tandläkare hörde av sig igår igen och jag nappade och bokade en tid. Detta sitter jag och laddar för nu. Det har legat ett kallelsekort på datorbordet framför mig sen april när jag först fick en kallelse till maj. Då var jag tvungen att avboka eftersom ett tandläkarbesök hade inneburit att det inte hade varit nån större idé för mig att pendla till jobbet den dan. Nu har jag inget jobb att pendla till, så tiden finns. Däremot har jag ingen inkomst, vilket ju är värre. Men när jag ringde och pratade med mottagningen berättade personalen att jag har 300 kronor kvar i tandvårdspeng. Dagens besök, med undersökning, röntgen och lite putsning, går på cirka en tusenlapp. Min tandläkare brukar låta mig delbetala. Det blir värre om det är nåt som behöver göras i käften… DET har jag INTE råd med!
Jag kan fortfarande undra över varför det kostar mer för den enskilde att gå till tandläkaren än att gå till doktorn. Ett läkarbesök i primärvården kostar idag 150 pix, ett tandläkarbesök såsom mitt idag en tusing. Är inte tänderna en del av kroppen? Ett ”bidrag” med 150 spänn per år från staten (=tandvårdsförsäkringen) räcker ju inte särskilt långt…
Laddat med en hundring. Men den har nog inte kommit in än.
Eftersom min tandläkare har mottagning mitt inne i stan har jag bestämt mig för att ta bussen in. Det är för dyrt, helt enkelt, att parkera. Det som fick mig att tveka mest är min hälsporre, men jag får försöka att klara av att gå från Stadshuset till tandläkarmottagningen. Därför ville jag försöka kolla om mitt busskort var laddat. Det har ganska lång tid varit omöjligt att skapa ett nytt konto via datorn hos UL för att kunna ladda på busskort och kolla saldo, men igår kväll hade jag tur! Det funkade! Fast det tog väldigt lång tid och var otroligt segt. Man tror att de ska fixa tekniken när de byter system till nåt bättre. Detta har verkligen varit i ursämsta laget. Dessutom kan det ta upp till ett dygn innan de summan man har laddat har kommit in på kortet. Även här hade jag tur, det fanns pengar så jag kan åka både tur och retur.
För övrigt har jag hört att ägaren till UL diskuterar att förändra zonindelningen igen, eftersom många har klagat på att det är dyrt. Dyrast är det att åka på sms-biljett, men för den som åker på reskassa från Förorten in till stan kostar det 40 spänn mot 19 kronor före zonindelningen. Det är ganska mycket pengar för den som är arbetslös, till exempel. Det blir då ganska hånfullt när ägaren vill ge dem som redan har jobb och en inkomst rabatterat pris på bussresor… Kanske barn, pensionärer, studenter och arbetslösa kunde få dessa rabatter i stället, personer som inte har inkomster eller har väldigt låga…
Ja, det är en del man undrar över här i livet och mycket som verkar orättvist, till exempel..
- Varför är det dyrare för den enskilde att gå till tandläkaren än till doktorn? Är inte tänderna en del av människokroppen?
- Varför vill ägaren till stans bussbolag ge rabatterade priser till dem som har jobb och inkomst i stället för att ge rabatterna till dem som inte har nån inkomst eller väldigt låg sådan?
Nu har jag lättat mig lite och det är dags att sätta fart om jag inte ska komma försent. Jag är naturligtvis skitnervös och vettskrämd och det spelar ingen roll att både tandläkaren och tandhygienisten är söta och snälla. Så här är det jämt för mig!
Och i sammanhanget är detta en skitsak med tanke på att det idag är exakt 13 år sen 9/11... Hemsk dag, den 9 september 2001… Två år senare mördades Anna Lindh. Vi får aldrig glömma!!!
Livet är kort.
Read Full Post »
Gå till Toffelprofilen
Tofflan - en tragisk komedi 