Ny dag, ny sträckning..?

Ett  inlägg om vattumän, ryggeländet, ren smuts och fel mejl.

---

 

Det har nu gått över 24 timmar sen jag var hos naprapat för första gången.  Det har också gått mer än ett dygn sen jag började medicinera. Jag kan inte påstå att jag skuttade ur sängen i morse, men jag kunde röra mig hyfsat. Ryggen gjorde sig påmind först efter en kvart. Och nej, det är ingen ny sträckning utan samma gamla idiotställe som gör ont. Det får mig att fundera över om jag rör mig fel. Går konstigt. Nåja, medicinen borde göra susen snart och nytt naprapatbesök är inbokat nästa vecka. Jag är på g, helt enkelt. På måndag ska jag dessutom jobba.

Igår fick jag tre såna här mätare installerade.

Men jag var trött igår efter all action jag var med om. Hade plockat fram pläden och skulle till att lägga mig ovanpå gästsängen igår eftermiddag när det plingade på dörren. Som den tant jag är – och med tanke på alla kulor som flyger här i environgerna – kikade jag försiktigt i dörrögat och såg… ingen. Fast jag är nyfiken av naturen, så jag öppnade ändå. Utanför stod en ung VVS-kille, bara barnet, och undrade om de fick komma och sätta in vattenmätare i lägenheten.

Att det skulle sättas in mätare visste jag, det var jag själv med om att bestämma vid en extra års-stämma, men jag visste inte när. Jag trodde att det skulle gå ut information i förväg. Men det här med att kommunicera med kunder (VVS-firman) alt. boende (bostadsrättsföreningens styrelse) är tydligen svårt. En liten lapp i postboxen hade räckt nån dag eller två i förväg. Nu visade det sig att det var VVS-firman som hade tagit en rövare och vattumännen hade blivit färdiga snabbare än de trott. Därför chansade killarna och plingade på i nästkommande hus på tur att få mätare. Men ändå. Ett litet papper kunde ha gått ut redan när arbetet påbörjades så hade alla varit nöjda och glada.

Tvättmaskinsslangen fick ny tejp idag. Lite knölig, som synes, för att jag inte kan böja mig framåt som en normal människa.

Nu ska jag inte säga att jag inte blev nöjd och glad ändå. När jag förstod att killarna hade jobbat fortare än tänkt fick de naturligtvis komma in. Så i stället för att vila hade jag tre vattumän i mitt hem igår eftermiddag. De var så snälla och flyttade bort mina grejor och badkaret, för en ryggsjuk Toffla kan inte böja sig framåt på det sätt som hade varit nödvändigt. Men jag kunde naturligtvis inte lägga mig ovanpå gästsängen, med en pläd, och vila när andra i min närhet arbetade…

Problemet var bara att de skitade ner så förbannat och jag orkade inte släpa fram nån dammsugare för att suga upp jordkockor från vattumännens skor eller dammråttor från längst in under mitt badkar. Dasslockets utsida har jag torkat av hjälpligt. Och tvättmaskinsslangen har fått ny tejp idag, för den gamla slet vattumännen bort.

Tre vattenmätare har jag fått: en i badrummet, en i duschrummet/toan och en under diskbänken. Mätningen sätts igång direkt, men jag vet inte när vi går över från att betala varmvatten och el var för sig per lägenhet OCH samtidigt får månadsavgifterna sänkta. Kommunikation är ju, som jag skrev ovan, svårt…

Det senare instämmer nog min bredbandsleverantör i. Att kommunikation är svårt. Företaget har nämligen gjort motsatt till vad VVS-firman och min bostadsrättsförening har gjort: de har informerat för mycket! Jag fick ett konstigt mejl från dem som jag var tvungen att ringa om och tro det eller ej – en människa svarade i telefonen! Mejlet var felaktigt och enligt den som svarade berodde det på att

vårt system har fått spel.

Eh… ja… det känns ju… trovärdigt..?

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Utbytbart

Ett inlägg om utbytbara saker här i livet.

Har du tänkt på en sak? Det här med utbytbart… Inte nog med att saker och ting nu för tiden mest är utbytbara i stället för repareringsbara. Människor är det också. Just det senare faktumet kom mig så nära i en arbetsrelaterad diskussion.

När du inte presterar 200 procent sju dar i veckan 24 timmar om dygnet riskerar du att bli utbytt. Förutom att du mycket starkt riskerar att gå in i väggen. Ibland funderar jag på hur det står till med oss. Alla krav som ter sig närmast orimliga på somliga, medan andra lever light på jobbet.

Det gör mig så ont om alla rädda och ängsliga och slutkörda. För de kan ju inte känna nån glädje, bara oro. Framtiden är svart, typ.

Idag ingår kostnaden för el i min månadsavgift.

Men allt som är utbytbart är faktiskt inte dåligt. Senare i vår ska vi i min bostadsrättsförening få installerat mätare för förbrukning av el och varmvatten i varje lägenhet. Idag är varmvattnet gratis för oss i bostadsrättsföreningen. Kostnaden för el ingår i månadsavgiften. Tanken är att varje lägenhet ska få sänkt månadsavgift motsvarande vad som kan vara rimlig kostnad för el och varmvatten. Sen betalar var och en sina egna kostnader för el och vatten.

Man kan bara fantisera om hur mycket vatten som går åt för tonåringar som tränar…

En del i föreningen är förstås sura över beslutet. Man kan ju bara fantisera om kostnaderna för tränande tonåringar som duschar minst en gång om dan och som ständigt är uppkopplade med olika apparater mot internet… Men det kommer snart en lag som säger att det ska vara på det här viset. Bara att finna sig i, med andra ord.

För egen del tror jag att vattenavgiften blir låg och elavgiften hög. Jag lever ju ensam två veckor i månaden och sen är Fästmön här ungefär lika länge varje månad. Det innebär att en eller två personer gör av med el och varmvatten här. Det kan ju inte rimligtvis bli lika höga kostnader som för en familj med två vuxna och fyra barn… Samtidigt har jag tvättmaskin i badrummet och den slukar el. Jag gillar att ha lampor tända om kvällen. Och vad gäller uppkoppling mot internet är jag ständigt det – via flera olika apparater.

Men utbytet av vatten- och elbetalningssystem här känns rätt OK för min del. Vidare är det fortfarande så att bostadsrättsföreningens styrelse sköter upphandling av leverantörer till bästa pris. Det är skönt för oss medlemmar att slippa tänka på sånt, tycker jag. Jag hör så ofta privatpersoner klaga över hur svårt det är på flera sätt. Och nog har jag fortfarande i färskt minne hur näst intill omöjligt det var att skriva över elavtalet från min avlidne far på mamma som ju skulle fortsätta bo i huset ett tag till just då… Nej, en del elleverantörer verkar lika stelbent byråkratiska som vissa myndigheter, verk och organisationer.

Hur är det där DU bor??? Betalar DU el och varmvatten separat eller ingår det i din hyra eller månadsavgift??? Och vem sköter upphandlingen av dina leverantörer av el och vatten – du själv eller nån annan???

Livet är kort.

Read Full Post »

%&¤#/?!!! Typ…

Ja det går inte att skriva ut orden i rubriken, för då skulle  jag nog få lägga ner den här bloggen på grund av

foul language.

Men asså… I morse kom jag äntligen iväg till jobbet i tid, trots att jag pratade en stund med en granne innan jag hoppade in i bilen. (Ja, det finns ganska många grannar som pratar med mig nu för tiden – konstigt, jag som är så elak) Vad händer sen då? Jo, jag fastnar i bilkö efter bilkö efter bilkö. Först på grund av en långtradare med mjölk har råkat förirra sig in på smågatorna nära mitt hem, därefter på grund av alla lantbruksfordon som bara MÅSTE vara ute och köra i högst 30 km i timmen på 70-vägar –  i rusningstrafik!!! Mitt blodtryck steg till oanade höjder.

Samtidigt fick jag då lite tid att pyssla med annat i bilen. Det blev ju många och långa väntetider vid rödljusen, vill säga. Så jag startade om min krånglande Ajfån IGEN och nu fungerar den äntligen som den ska! Nog är det bra att Felia Telia försöker uppgradera till 4G, men det ställer till det en hel del eftersom nätet ännu är så dåligt utbyggt här ute i Bushen (=Uppsala, Sveriges fjärde största kommun). Jag har inte kunnat surfa, läsa jobbmejl, spela Wordfeud, Twittra, svara på sms etc på två dar nu – om jag inte har befunnit mig inomhus på jobbet, hemma hos mig själv eller hos Fästmön. Men själva grejen med en mobil är väl att man ska kunna vara just… mobil..? Eller har jag fattat fel?

Bajskorv. Så kan man sammanfatta min vecka.

För övrigt är jag så trött på krånglande saker, att jag höll på att slänga ut iPhonen genom fönstret. Men det får man förstås inte gör med statens egendom… Samtidigt tycker jag att det får räcka nu! Eller vad sägs om dessa förtretligheter som drabbat mig de senaste sju dagarna, förutom den krånglande mobilen, dårå?

• Kökssoffans botten ramlade ur i lördags runt lunchtid. (Fixades under stånk, stön och ett hundratal svordomar, med blessyrer på fingrar och armar som följd. Men det var HÄRLIGT att få banka med hammaren ordentligt och få låta lite en stund. )
• Jag tuggade på en kola så att en porslinskrona lossnade på lördagskvällen. (Fick tid hos tandläkaren på tisdagen och nu är tanden fixad – vilket gjorde en del hål i plånboken. Men tanden är hel igen.)
• Stor-Datorn ville inte starta som den skulle i söndags. (Jag har fått en laptop som back up, men Stor-Datorn lever faktiskt fortfarande! Fast om jag stänger av den lär den inte starta igen…)
• En persiennvridpinne pajade härom morgonen i min allra nyaste persienn som blev insatt när jag var nyopererad – det kanske är nån som minns att jag fick ett gäng tumörer utplockade ur mig i december??? (Jag fick på pinnhelveteten igen, men den går knappt att vrida. Lamellerna vill för övrigt inte sluta tätt så typ ”alla” kan se rätt in i mitt hem trots att persiennerna är nerfällda. Och det är ju tur eftersom det är så många som vill ha koll på vad jag håller på med.)
• Igår morse hade jag inget varmvatten hemma. I morse var vattnet så hett att jag skållade mig flera gånger. (Slipper tack och lov inläggning, bevare oss väl från att få flängörtbehandling!
• Skambudet har blivit ett ännu större skambud och nu är jag arg på riktigt. (Det värsta var att jag fick läsa om det i ett protokoll på intranätet, jag fick inte veta det på sedvanligt sätt – genom att man pratar med mig och förklarar att det handlar om att man måste spara pengar – för det är det det handlar om, har jag läst mig till.)

Men annars då? Nånting bra har väl ändå hänt de senaste dagarna också? Ja, ventilationsdonet i köket sitter äntligen fast som det ska. Och så har jag beställt tid för däckbyte på tisdag morgon och undersökning hos tandhyggan på onsdag vid lunchtid. Du får gärna hålla en tumme för att det inte händer nåt skit med bilen eller att tandhyggan hittar en massa saker i käften som måste åtgärdas. Jag vet att jag har en trasig tand som måste fixas, men det räcker. Vidare har jag sökt ett och annat väldigt lockande jobb. Det känns spännande! Och ja just det… Hälen är betydligt bättre!

Och idag ska jag luncha med en annan före detta kollega. Det kom ett sms i morse (när jag hade startat om Ajfånen kom det fram…) att vi antingen fick flytta fram lunchen lite på grund av jobb eller byta dag. Jag är flexibel. Jag gick med på att flytta fram lunchen en halvtimma. Jag tänker nämligen inte gå på nån p-hearing i eftermiddag. (Finns det verkligen inte nåt svenskt ord för det???)

Man kan kort sagt sammanfatta min vecka hittills som:

Bajskorv!

Så nu kan väl för 17 helgen bara bli bättre??? Hur har din vecka varit?

Livet är kort.

Read Full Post »

Nu är det slut på veckan…

Klockan hade knappt passerat 16 när jag styrde kosan hem till New Village. Det var mörkt ute och små regndroppar trillade mot kinderna som tårar. Nej, jag ville inte alls åka hem till en kall och ödslig lägenhet. Men så blev det, för jag hade lite saker jag behövde göra hemma. Det blev i alla fall en mysig stund vid Fästmöns köksbord med kaffe, pepparkaka och ädelost – fast sen när hon talade om vad ostdoften påminde om, bröts myset av att hon och jag och Linn flabbade som de tokor vi är! Sen glodde vi i reklam från tre olika smyckesaffärer och önskade oss det ena smycket efter det andra – dyra som f*n skulle de vara. Anna toppade med ett diamanthalsband på närmare 125 000. Detta medan Linn knåpade på sin önskelista – hon fyller ju år i början av december.

Nu är en maskin är tvättad och hängd, maskin nummer två kör jeans. Jag har pratat med mamma, som jag visste skulle känna sig ensam idag när det är söndag och trist. Hon var trött och lite hängig och hade gått i morgonrock hela dan.

Det gjorde du rätt i!

sa jag. För jag tycker att mammor ska få göra som de vill när de är gamla och inte bry sig om vad omgivningen tycker och tänker.

Stolt är jag, för jag har kokat kalkonwienerkorv enligt Annas instruktioner och det var lätt, gick fort och blev gott! Det smakade som de där kokta korvarna i prassligt papper jag fick på vinterkvällarna av pappa. Då, när vi gick på Storgatan i den där småländska staden där alla verkligen var fruktansvärt snåla (så där som inte riktigt tror, fast man säger att smålänningar är). Antingen var vi på jakt efter julklappar till mamma eller så var jag med pappa ute på jobb, medan  mamma var på sjukhus. Troligen det senare. Men just den där smaken av kokt korv har jag ett varmt och gott minne av! Den lilla flickan (= jag) skulle ju ha nåt att äta och pappa var inte heller nån mästerkock. Det har jag ärvt, liksom…

En smak av vinterkvällar med pappa…

                                                                                                                                                                 Jag sitter och tänker att veckan snart är slut och att jag ska säkerhetskopiera några filer innan jag slänger mig i fåtöljen för att göra mig trött med nåt trist TV-program. Tungan är full av blåsor och jag undrar vad det är jag inte tål nu eller om jag har fått nån ny brist. Lägenheten är kall och i morgon blir den ännu kallare när värme och varmvatten ska vara avstängt mellan klockan åtta och klockan 22. Men asså, måste de göra fjärrvärmearbeten när det så gott som är vinter??? Jag har förvarnat Anna om att jag kanske kommer flygande i morgon kväll ifall jag snudd på fryser ihjäl här hemma. Det blir några mil att köra till jobbet på tisdagsmorgonen i såna fall, men hellre det än att bli utan röv. För det är ju röven man fryser av sig när det är kallt.

Nya grannarna har satt en lapp på anslagstavlan nere i trapphuset om att de renoverar och hoppas att de inte stör för mycket. Det var omtänksamt! Tänk om somliga hade gjort nåt liknande när de renoverade under mitt sovrum ett antal helgmorgnar. Då var jag väldigt jämn i munnen, så att säga. Jag log inte en enda gång. Jag var skitarg. Jag knackade i elementet när de började spika före klockan nio en söndagsmorgon och puckona knackade tillbaka som om det var nån rolig lek vi lekte. Sen började nån annan i huset knacka också. Det är visst deras sätt att kommunicera med mig. De knackar. Eller springer med listor eller skriver illa stavade brev utan att ha alla fakta och lägger i min postbox. Tröttsamt…

På tal om tröttsamt… Sjukstugan i Backen söker ny chef till en av sina verksamheter. Om man skulle ta att anmäla sitt intresse för tjänsten. Den är vakant sedan ett tag tillbaka eftersom man har mankvinnövrerat ut tidigare befattningshavare. Undras vad man skyllde denna för att ha gjort för tok. Jag menar, det måste vara nåt rejält fantasifullt med tok om man petar bort nån för att tillfälligt återta nån annan som gjort tok på riktigt. Att sen låtsas som om det är tillfälligt är ju bara larvigt. Det här har vi, några stycken, slagit vad om skulle ske så vi klappar oss på knäna och vet inte om vi ska skratta eller gråta. Eller, som sagt, kanske anmäla vårt intresse för tjänsten. Vi börjar ju bli en klunga vi också nu, vi som inte är groupiesar.

Nej, nu ska jag gå och hänga upp blöta jeans. Dra dem rätt form och låtsas att det är nåt annat jag drar i. Hårt och illvilligt. Vem f*n sa att jag är snäll? Det är fel.

Read Full Post »

Kvällsfunderingar kring dofter och annat

Kom hem på seneftermiddagen och upptäckte att jag var vrålhungrig! Konstigt, jag som åt en pizzabit till lunch. Fast det var ju inte ”riktig” pizza utan en sån där frusen mini-grandiosa. Rätt smaklös också, för den delen… I morgon blir det fiskgratäng till lunch. Hoppas ingen tycker att det stinker, firre har ju en tendens att inte dofta… parfym när den micras…

Sån här firre doftar inte parfym direkt när den micras.

                                                                                                                                                       Fästmön är iväg och arbetar och jag hade ingen lust att laga nåt till mig själv. Vräkte i stället i mig cornflakes och mjölk och tre rostade mackor med ost. Sen mådde jag ganska illa, kan jag meddela.

Har varit en vända till soprummet eftersom det verkligen stank under diskbänken. Tror jag var ute med varenda påse utom metallen – vi källsorterar ju mycket här, sen lång tid tillbaka, dessutom. Det är bra, tycker jag, för då behöver man inte gå ut med soporna så ofta. Dock kräver kompostpåsen en viss regelbundenhet i soprumsbesöken…

Alla sopor doftar inte ros, precis…

                                                                                                                                                            Tog en välbehövlig dusch och tvättade håret i varmvatten. Härligt! Det enda som är mindre härligt är att mitt leave in är slut och jag får använda nån sorts balsam. Det gör håret mjukt – men också lite flygigt och det gillar jag inte. Men jag ska ju klippa mig nästa vecka och får väl kolla vad M tar för leave in. Säkert en hel del, men samtidigt säljer hon bara bra grejor.

Mamma förekom mig med en telefonpåringning. Hon pratade forcerat som tusan idag, men hellre att hon är glad och har mycket att berätta än att hon är ledsen och sjuk. Hon hade bland annat pratat med FEMs mamma, vilket jag tycker är bra. De två skulle kunna ha större utbyte än vad de har idag! Och så var det samtal med ett par kusiner. Tråkigt nog fick hon veta att en av de yngre kusinerna är cancersjuk. Det gjorde både mamma och mig ledsna.

I morgon gissar jag att vi ska börja trycka in texter i nyhetsbrevet på ”jobbet”. Jag hoppas jag får in det sista underlaget från en av kollegorna. Anna har fått byta till dagpass i morgon och ska jobba lite administrativt både i morgon och på fredag. Det tror jag är bra för henne så att hon inte glömmer vad hon har lärt sig! Bra också för att hon får kvällen ledig. Jag skulle vilja hitta på nåt kul då, men har inga idéer alls. Tips mottages!!!

Har de senaste dagarna varit i kontakt med två vänner, F och L. Det känns gott att ni finns där fortfarande! Och stort GRATTIS till L – du vet själv varför!!! 😀

Nu ska jag slänga mig ut i mediavärlden och kolla om det har hänt nåt i omvärlden – och hur media tolkar det. Sen blir det en stund med boken på gång, en riktig bladvändare!

Read Full Post »

Min söndag

Söndag betyder soldag, om jag nu känner till min nordiska mytologi korrekt. Bara det att solen lyser med sin frånvaro idag. Synd det, för söndagar är fina promenaddagar. Och idag hade jag kunnat få lite promenadsällskap, men eftermiddagens möte blev inställt alldeles nyss på grund av sjukdom.

Sjukdom, för resten… Den som såg min morgonfrisyr idag hade nog trott att jag drabbats av nån märklig åkomma, typ plattskalle eller nåt. Så här såg delar av frisyren ut:

Plattskalle!

                                                                                                                                                               Jag får skylla på det försvunna varmvattnet igår. Om jag har förstått saken rätt var det problem i nåt kraftvärmeverk, så det fanns visst inte heller nån värme. Det märkte jag ju inget av eftersom solen sken starkt igår och värmde upp mina rum. Men just när jag ställde mig i duschen för att tvätta håret hade man startat om verket. Detta innebar att såväl värme som varmvatten bara kom smygande tillbaka under dagen. Jag fick nog inte riktigt hett vatten i kranarna förrän senare igår kväll… Så frågan är nu vad en kallvattentvätt gör med mitt hår – om den är bra, eller inte…

Nu ska jag ägna eftermiddagen åt att stryka en hög, men jag tror att jag ska börja med att pussla och äta godis. Det är en hel del snask kvar i lördagsgodispåsen.

Mamma ska få ett samtal, men det får bli senare idag eftersom det är mattid för henne nu och så vet jag att hon brukar gå och beställa mat för nästa vecka på söndagar före halv två. Rutiner, rutiner…

På nattduksbordet ligger sen igår lite mer lättsam litteratur, också vänligen skänkt av den snälla Nurse Rached. Jag känner att jag behöver läsa om fiktiva mord och händelser efter boken jag tryckte in i hyllorna igår kväll. Kanske blir en läsestund idag också, skönt att bara slappa även om jag borde ut och röra på mig.

Vad gör du en söndag som denna???

Read Full Post »

Tofflan’s cookalong no. 14: Såsande och tre plattor över

När Fästmön jobbar passar Tofflan på att dansa i köket mellan grytorna. Men det är minsann ingen glädjedans, det är en sedvanlig cookalong – dock utan matlagningsöl. Detta till trots lovar jag dig att dagens rätt blev allt annat än torr…

Jag tinade ett paket kycklingfärs som låg i frysen och som jag köpt på extrapris. Plockade fram ett paket Knorrs Lasagne – med alla tillbehör (utom kött och mjölk och riven ost). Suveränt!

Knorrs Lasagne innehåller, förutom plattor som syns på bilden, även en påse såsmix.

                                                                                                                                                             Började med att bryna kycklingfärsen. Lögn! Det gjorde jag inte alls, jag började med att sätta ugnen på 200 grader! Öppnade balledörren* men eftersom puckona några närboende grillade med grillen sedvanligt placerad så den ska ryka in i mitt vardagsrum, fick jag stänga. (Synd att puckona de närboende inte grillade X, Y och Z som uppenbarligen älskar att smälla i sin j***a ytterdörr! Lär man sig inte nåt i skolan, nu för tiden??? Läste och bloggade igår om en gubbe som blev vräkt för att han skrattade om nätterna, men smällande i ytterdörrar hundra gånger om dan så hela inredningen vibrerar en kvart efteråt är inte lika roligt så det är nog ingen orsak till vräkning. Jag menar ingen skrattar, ingen kan bli vräkt.)

Sen i med såsmixen när färsen är klar, tre deciliter mjölk och sex deciliter vatten. Puttra några minuter.

Väldigt såsigt, det här. Ska det verkligen vara så? Så brukar det inte se ut när Anna gör lasagne…

                                                                                                                                                                 Kanske räknade jag fel när jag öste i mjölk och vatten, men det stod tre deciliter respektive sex.

Mjölk och vatten – finns i de flesta hem.

                                                                                                                                                            Fram med en ugnsfast form som jag smorde med nåt flottigt, typ flytande margarin. Sen dags att lägga ihop lasagnen! Man börjar med sås, varvar med plattor och slutar med sås.

Tofflan di Sleva.

                                                                                                                                                           Och så på med plattorna. Men vänta nu… Hur kan det bli plattor över???

Har de räknat fel på Knorr? Tre plattor blev över…

                                                                                                                                                                Fast nu gjorde jag det igen! Ljög! Det ska vara riven ost överst, på såsen, liksom. Ingen ordning på mig idag, måste bero på den saknade matlagningsölen!..

Riven ost från Linköööping, döh, fanns i frysen!

                                                                                                                                                                Och så in med lasagnen mitt i den skitiga ugnen 😳 i 30 – 35 minuter. När lasagnen är klar ska den stå på eftervärme i fem minuter.

Lasagnen är på plats i mitten av ugnen.

                                                                                                                                                                    Till matlagningskonstens negativa sidor hör vissa skador, som denna rätt typiska brännskada å ringfinger.

Brännskador hör till.

                                                                                                                                                              Ja, bränd Toffla luktar illa. Nu ska vi se hur bränd lasagne smakar…

Färdig, bränd lasagne doftar i alla fall gott…

                                                                                                                                                               Men hur smakar den..?

Jorå, Den Brännskadades middag blev OK. Lite dålig kryddning bara, men med paprikakrydda och cayennepeppar som kompletteringskryddor på tallriken blev det faktiskt rätt gott. Notera att jag inte fuskar med grönsakerna…

                                                                                                                                                              En helt OK middag, alltså, även när jag svänger till den. Men kryddningen hade kunnat varit bättre och ett glas öl till hade suttit fint.

Lite bra att varmvattnet börjar komma tillbaka. Kvart i sju var det inte hett i kranen, men varmt. Alltid något…

                                                                                                                                                   *balledörren = balkongdörren

Read Full Post »

Lukrativ affärsidé: gummistövlar

Igår kväll fick jag äntligen hämta hit min älskade Fästmö. Hon var trött och slut efter en tuff vecka och en kväll på jobbet, så vi softade med öl och Pringles framför Tyst vittne. (Lite trist är det nu utan Sam Ryan, men i kväll gjorde den kvinnliga efterträdaren i serien entré som Nikki, som invaderar avdelningen med gamla ben…) Somliga låg under filten och lät som en gris. En gullegris, förstås!

 +
Fredagsgott. Ölen är större än chipsröret för att illustrera att jag drack två.

                                                                                                                                                                 Idag sov vi lite för länge, men det vi behövde vi båda två. Jag kastade mig in i duschen för idag hade jag Jedward-frisyr. Tyvärr fanns det inget varmvatten och eftersom min frilla var hemsk blev jag tvungen att tvätta håret i kallt vatten. Det gick det med, för till sluta vande jag mig vid det kalla, men frågan är om håret blev rent…

Jedward till vänster, Tofflan till höger? Närå, båda två ingår i Jedward, men min morgonfrisyr var som deras scenfrisyr… (Bilden är lånad från Dagens Nyheters hemsida.)

 

                                                                                                                                                                Skjutsade Anna till jobbet där hon ska stanna ända till klockan 21. Nej, vi har inte mycket till familjeliv just nu, varken med eller utan barnen. 😦

Idag hade jag bestämt mig för att åka till Stormarknaden för att inhandla ett par gummistövlar. Du vet, ett par såna där vanliga gröna, höga. Storlek 42. Ja, jag lever på stor fot, jag.

Och nu kommer strax kopplingen till rubriken: Av Gränby centrums alla j***a affärer, alla de sjuhundrafyrtioelva de skryter om, finns det en (1) som sålde gummistövlar till vuxna – till hutlösa priser, förstås… Jag vägrar köpa ett par enkla gummistövlar för nästan 500 spänn…

Enligt planskisserna i affären ska där finnas åtminstone fyra skoaffärer och ett antal affärer som säljer fritidsprylar. Bara det att planskisserna inte stämmer med verkligheten utan visar affärer som har flyttat eller inte finns längre eller inte har öppnat än. Mycket tröttsamt! Så en lukrativ affärsidé för den som är lite på hugget är att sälja gummistövlar för vuxna. Det är svampsäsong ett tag till och vi är många som vill ut i skogen – eller kolla på kossor.

När man tittar på såna här är det bra med höga stövlar. Inte för att man tittar med stövlarna, men det kan vara ganska klafsigt runt omkring kossorna.

                                                                                                                                                                  Det enda jag handlade i detta oformliga köpcentrum som jag tycker sämre och sämre om var bröd, päron och skithuspapper – de två sistnämnda varorna hänger samman, naturligtvis.

Så det blev till att fara vidare och jag styrde kosan till Coop i Boländerna, det som en gång i tiden hette B&W och som hade Dennis på sina papperskassar – så länge har jag bott i Uppsala… (Ingen, eller i alla fall nästan ingen, som bor här är född här.)  Där hittade jag ett par exakt såna stövlar jag ville köpa, gröna och höga – till ett jättebra pris: jag betalade 99 kronor… Det var medlemspris. Den som inte är medlem får lägga till en hundring. (190 spänn är fortfarande ett bra pris.)

Ett par gröna och höga stövlar hittade jag på Coop i Boländerna.

                                                                                                                                                            Hemma igen och fortfarande inget varmvatten. Det är ju synd att grannarna inte pratar med mig, annars kunde jag ju fråga om det är samma för dem. Kan ju vara bra att veta om felet är allmänt eller bara hos mig… Nåja, jag tänker inte duscha en gång till idag utan nu väntar ballen* på att jag ska suga** den och packa in dess möblemang i en presenning. Det känns lite fel att göra det idag, denna underbart soliga höstdag, men ärligt talat sitter jag aldrig ute på ballen längre. Skälen till detta är att det antingen skriks och gapas runt omkring eller så är det nån äckelpotta som röker.

Så, dags att kavla upp ärmarna och göra lite nytta! När jag är klar ska jag förbereda dagens middag som blir lasagne. Passar bra att göra en ugnsform så kan Anna få med sig en matlåda i morgon när hon jobbar samma trista tider, 12 – 21.

                                                                                                                                                             *ballen = balkongen
**suga = dammsuga

Read Full Post »