Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘varm i hjärtat’

Ett tisdagshjärtligt inlägg.


 

Nä, tisdagar är inte mina favoritdagar. Den här dan började också lite bakvänt. I stället för att kliva upp och gå till badrummet blev det rusning till toa – med påföljd att jag glömde trycka på perkolatorn. Så när jag kom ut från badrummet möttes jag av… noll kaffedoft. Som bäddat för en dålig start med en massa morrande i bilen på väg till jobbet. Inte blev mina morranden mindre heller när en cyklist lekte vänstertrafik. Det har vi inte haft i Sverige sen 1967. Jag var livrädd att hon skulle svänga höger rakt framför min bil. Morrandena blev till skrik inne i bilen. Tjejen fick onda ögat. Fast jag tror inte att det hjälper. Vissa cyklister tror att de inte bara har egna trafikregler, de tror att de har nio liv också. Nä, det var inga hjärtliga tankar jag sände cyklisten. Som grädde på moset låg jag bakom fyra som cyklade i bredd de sista 100 meterna till jobbet. Ännu färre hjärtliga hälsningar från min sida.

Hjärta med röda nålar

Hjärtliga hälsningar – av nålar…


Dagens jobb
fortsatte nere i vattnet. Det är inte helt enkelt att lägga ihop flera texter till en, men jag är nu färdig med fem av sex. Den sjätte hann jag påbörja innan jag gick hem. Jag avbröt emellertid, för skallen har bultat och gjort ont och koncentrationen sviker mot slutet av dan. Av NK* fick jag höra att nån tänker oss och dessutom gott om oss. Det gjorde mig varm i hjärtat.

På tisdagar handlar jag efter jobbet. Denna tisdag var inte nåt undantag. Plötsligt stod jag där med tre (3) kassar vid kassan på Tokerian när nån ropade på mig. Jag såg inte vem det var och dessutom hade jag glömt ställa scannern i en hållare. Klarade jag av att betala? Ja. Då såg jag att det var Lucille som hade gastat och jag erbjöd henne skjuts hem, typ 50 meter. På så vis fick jag lite bärhjälp, fräck som jag är, samt lite skvaller. Tre julklappar fixade jag idag också, varav den ena till mamma.

Hjärta

Klappar ska ges med hjärtat.

Jag har nu registrerat mina varor, svarat på två enkäter och läst lite mejl. Fick en hjärtlig inbjudan till en disputationsfest strax före jul, men blev tvungen att tacka nej eftersom jag ju får en gäst. Inte heller kan jag gå på jobbets julfest, som är dan före disputationsfesten. Festligt värre – för andra. Vart tar tiden vägen??? Den kommande helgen ska jag försöka fixa lite fler julklappar, bland annat till Fästmön. En får passa på när hon jobbar. Måste också kika lite på nåt till resten av familjen. En del idéer har jag, men de är få och rör dessvärre inte alla. I slutänden brukar det emellertid lösa sig. Anna och jag har kommit överens om en nivå och ett visst samarbete. Det går inte att köpa julklappar till vuxna barn i samma mängd som när de var barn-barn, om du förstår vad jag menar. Därmed inte sagt att de inte får klappar givna med hjärtat…

Nu ska jag in i duschen och hoppas på att inte få vattenskador. Det är nämligen en epidemi av såna i området. Sen blir det mackmiddag och till den TV-tidningsfluktande innan jag bänkar mig för Veckans brott. Vad har DU för dig i kväll, dårå? Orkar du, så skriv gärna några rader i en kommentar och berätta! 


*NK = Närmaste Kollegan

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om mod. Mest.


 

År 2011 blev Fästmön och jag fotbollsflator. Den som känner mig tror att jag fabulerar nu eftersom den som känner mig vet att jag inte gillar sport. (Därför var det så extra dumt av ett lokalt fotbollslags Twitteradministratör att försöka FÖRfölja mig via Twitter.) Så ja, det var högst tillfälligt vi blev fotbollsflator och endast några timmar en lördag. (Efteråt blev jag jättesjuk och var nära att få åka till akuten, men DET är en annan historia.)

Det var Pride och paraddag. Paraden skulle utgå från Tanto, det var helt bakvänt, eftersom Pride tidigare firades där. Vi letade efter ett lämpligt gäng att sälla oss till i tåget. Det måste ha synts på oss. Ändå var det ingen som erbjöd oss plats – förrän AIK-gänget gjorde det. Vi välkomnades varmt in i AIK-gänget, som bestod av såväl killar och tjejer. Jag gillar som sagt inte sport, jag är inte intresserad av att tävla. Men vi kände oss välkomna av denna fotbollsklubb under några timmar.

Prideparaden 2011 AIKgänget

Prideparaden 2011 och AIK-gänget – och två tillfälliga fotbollsflator i solbrillor. Fotograf: okänd.

 


Därför är det med sorg i hjärtat
jag läser att AIK drar sig ur Pridefestivalen efter fem år. Men jag gissar att hot och skadegörelse riktat mot klubbens Pride-grupp kan ligga bakom detta. Det finns gränser för hur stark man orkar vara. Huvudstyrelsen har beslutet att klubben inte ska delta, men sju ledamöter i styrelsen röstade nej för ett fortsatt deltagande och bara två ja. Kanslichefen förnekar att beslutet har med nåt hot att göra. Vad har det då med att göra, undrar jag..? Feghet eller mod???

Varm i hjärtat blir jag i stället för sorgsen när jag läser om trettonårige Alex i Metro. Han visste redan på dagis att han inte var tjej. För en månad sen berättade Alex, som föddes som Victoriya, detta för sin familj och sina kompisar. Alex beskriver sin barndom som att han spelade en karaktär. En gång på lågstadiet pratade han med en lärare om det. Men läraren svarade att det var ett påhitt och töntigt! 

Som trettonåring har han nu bestämt sig för att bli Alex. Vänner och klasskompisar har tagit det bra, men självklart får Alex många frågor. Mamma Elena stöttar Alex och hjälper honom med förändringen. Alex ska träffa en specialist om några veckor och sen är planen att göra en könskorrigering när han har blivit myndig. Han säger i Metro:

[…] Man ska inte vara rädd för att berätta, man måste berätta för vem som helst som man litar på. Många vet inte så mycket om det här med transpersoner och hur det är att vara en sådan. Men om fler lär sig mer så blir vi lättare att acceptera. 

DETTA är mod. En trettonåring. För andra, äldre och mindre modiga är det försent.

 


 

Och by the way, liiite gillar jag att tävla. Igår kväll låg jag på åttonde plats (i skrivande stund på sjunde!!!) på Bloggtportalens lista över de totalt cirka 1 500 privata bloggarna i Uppsala. TACK till dig som läser, det är ditt mod att titta in här som gav mig den fina placeringen!

Åttonde plats Bloggportalen mest besökt privata bloggar Ua 31 maj

Igår kväll låg jag åtta på Bloggportalens lista över privata bloggar i Uppsala.

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ibland blir i alla fall jag väldigt varm i hjärtat. Det är till exempel såna gånger som nån gör det där lilla extra. Det lilla extra som absolut inte ingår i nån som helst arbetsbeskrivning utan man gör det bara för att.

Idag gjorde en av våra städare det där lilla extra. Vilken gullig människa!

Lappen har Ju ju förstås inte skrivit själv. Ju ju gjorde bara det där lilla extra ändå.


Och när Ju ju kom
och vi tackade blev Ju ju så glad att vi fick en påse till! (Så ja, jag erkänner! Jag tog två bullar!)

Read Full Post »

Alltså jag hade ju glömt bort (för lite kaffe?) att tisdag = institutionsinformation. Stormöte. Jag trodde B enbart var snäll och inte ville att vi skulle fakta av efter allt frossande i påsk och bli alldeles klena när hon ställde fram tre (3) kanelkransar med mormors hosta. Men sen fattade jag ju, jag är inte hur trög som helst.

Vi får ju inte fakta av och bli alldeles klena…


På tal om påsk
hade jag precis före påsk och resan ner till mamma besök av en före detta kollega från avdelningen. Det blir alltid andra sorters möten när man bara är två och man får nya bilder och intryck av människor. U och jag hade massor att prata om!

Och idag träffade jag V och G på väg in till lunchen på Syltan! Jag har inte sett nån av dem på jättelänge. Ett skäl till detta är att V har varit på semester på ett spännande ställe. Men G sa att jag måste komma och fika SNART – och det gör jag så gärna eftersom de har gott kaffe som inte är av automatslaget…

Innan nästa möte i vimlet hann jag slänga i mig lite vegetarisk lunch. Idag var det penne med aubergine och halloumi i tomatsås. Man kan säga att rätten hade inbyggt läppstift, så röd var såsen… Tyvärr blev bilden dålig, man ser mest lasset av riven ost jag vräkte över… Och pinsamt nog tog jag en tallrik spaghutti först, för jag trodde pastan var för sig, såserna också. Men den vegetariska rätten var pasta och sås ihop. Som tur var förbarmade sig en ung tjej över min spaghuttitallrik – hon tänkte på matsvinnet och det ska man göra!!!

En rätt med inbyggt läppstift – och massor av riven ost…


På väg ut ur Syltan träffade jag L,
hon den där snälla med brödpåsen, med mera. Vi pratade både krämpor och resor och insåg att det blivit en del av båda sorterna på sista tiden…

Sen fick jag springa tillbaka till den sista intervjun innan min plan ställs samman…

Och nu kommer det lite skryt: Jag loggade in på Google Analytics och noterade att ”min” institution är den som har flest besökare på sin externwebb och att våra sidor ligger på sjätte plats totalt för hela universitetet. Jag känner mig stolt och glad! Du kanske förstår hur kul det är att jobba här..?

Varm i hjärtat blev jag också för ett samtal jag fick på mobilen på förmiddagen! Annas äldste är verkligen en riktigt snäll ung man som tänker på gamla tanter som snart fyller år!..

Read Full Post »