En eftermiddag i solen – och i regnet…

Ett inlägg till vänskapens lov.

---

 

Elliot, lilla hjärtat!

Idag blev jag förälskad. I en man. Ja, det är sant! Men han är fyrfota, hårig och har svans. Dessutom skällde han ut mig vid första ögonkastet. Elliot är emellertid inget troll utan världens sötaste hund. Jag var hembjuden till hans Mormor på rabarberkräm till lunch. Mötet med Elliot blev liksom en bonus. Jag är rädd att jag stannade alltför länge (över fyra timmar). Fast vi fikade också…

Med vissa människor – och fyrfotingar! – klickar man. Elliots mormor är en sån person. Det här var andra gången vi sågs och det blev en hel eftermiddag. Ändå var det aldrig tyst. Vi har mycket gemensamt, men inte allt. Därför är det givande på alla sätt att samtala med nån som förstår hur det är utan att man behöver precisera och gå ner på detaljnivå. Och att denna så förstående person också kan tillföra nytt i dialogen.

Vi för en kamp för vår existens och vår tillvaro. Vi är behövda på många sätt, men inte fullt ut. Då är det bra att peppa varandra genom att tala om att man duger.

Jag är väldigt glad för min nya vän. Elliots mormor gör inte bara superperfekt rabarberkräm (varken klistrig/klimpig eller för lös och lagom söt), hon lagar gott kaffe och bakar fin sockerkaka också. Inte tänker jag på mat nu när jag har kommit hem!.. Men det ätbara är en del, vänskap är nåt annat. Det är inte lätt att få nya vänner när man är i min ålder. Och det är ju inte det enda som är svårt med åldern, vet vi ju… Jag läste nyss en tweet från en person som tycker att folk som är 60 år är från medeltiden.

Lilla vännen,

har jag lust att säga

stäng näbben!

Jag är visserligen en bra bit från 60, men jag har vänner som är där och de är allt annat än urgamla. Men vi som är lite äldre än 28 har lärt oss att välja våra strider. Vi, såna som Elliots mormor och jag, behöver inte hävda vår brist på erfarenhet såsom småfolket gör. En del av småfolket, ska tilläggas. Inte alla.

Det har varit en skön eftermiddag i solen. När regnet kom vevade Elliots mormor ner markisen och så satt vi kvar och babblade. Innan jag gick fick jag titta in i garaget och tänk – där stod en Billy rödbrun som jag ska få om jag vill ha den! OM jag vill!!! Dessutom har jag blivit lovad hemtransport i en något större bil än Clark Kent*. Men först ska både hyllan och garaget tömmas och det sker i samband med garagerenovering. Där har jag lovat att vara behjälplig. Jag vill gärna vara behövd ibland, vill inte du det?

Hemma i New Village ringde telefonen när jag precis fått av mig skorna. Det var lilla mamma. Jag ÄR behövd. Det är gott att veta. Jag tror också att hostig pojke i Himlen uppskattade glassdessert efter sin lunch. Personligen hade jag tänkt mig ett längre besök på förmiddagen, men ett test kom emellan.

Solen lyser fortfarande. Har DU haft en bra dag??? 

Här kommer några bilder från min dag:

Detta bildspel kräver JavaScript.

*Clark Kent = min lille bilman

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Det funderar jag på…

Det är okristligt att börja jobba klockan sju en lördagsmorgon på vintern, när det är tio grader kallt. Men Min Älskling jobbar i vården och då är det på detta viset. Jag ramlade ur sängen och skjutsade henne. Tänkte ta mig en liten lur till när jag kom hem. Men se då blev det ett akut besök på toa med efterföljande sprayning – ja, då fattar du vad jag gjorde, va?! Denna sprayning orsakade ett smärre astmaanfall när jag hade återvänt till sköna sängen. Jag låt där och flämtade och stönade, men det var inte av vällust. Till sist kunde jag andas bättre, fast då tog hostan vid. Så i stället för att slumra låg jag och funderade.

Jag funderade först på fröken Flängört, vars före detta make som jag träffade häromdan. Fröken Flängört är bland annat känd för barnsliga utagerande med varukorg inne i livsmedelsbutik. Jag funderade och funderade och kom fram till att det verkligen var rätt beslut att dessa tu delade på sig. Den före detta maken ser helt strålande ut! Fröken Flängört själv har jag inte sett på ett par år, men hon figurerar i media då och då. Vid såna tillfällen känner jag alltid ett svagt illamående. För av nån anledning för hon mig att tänka på snaps. För mycket snaps… De senaste årens erfarenheter har lärt mig att den som anklagar andra för att ha alkoholproblem oftast har problem själv. Ungefär som att homofober faktiskt kan ha en dragning till människor av det egna könet. Ja, det är sant! Inte jämt, men då och då.

Mitt förhållande till alkoholen illustreras delvis i detta fulla vinskåp, med endast en tom plats.

Sen funderade jag lite till på varför folk skaffar barn. Barn som de aldrig visar värme gentemot, inte vad jag har noterat. (Man ser jag sånt bäst sommartid – nu på vintern häckar vi ju alla i våra iden.) Om man tittar på sitt barn med ett nollställt ansikte… Om man visar sån likgiltighet mot barnets försök till lek… Inte konstigt då att såväl små barn som lite större försöker på uppmärksamhet genom att skrika lungorna ur sig. Nej, somliga skulle inte få skaffa barn, så ser jag på saken. (Du ska veta att ett av barnen är världens sötaste!)

Idag står en del hushållsgöromål på agendan. Jag ska bädda rent och har börjat med att slänga de skitiga lakanen i tvättmaskinen och starta den. Vidare har jag dammsugit madrassen och knölat in kuddarna i frysen för att döda kvalster.

*PAUS FÖR ATT TA UT KUDDAR UR FRYSEN OCH STOPPA IN TÄCKEN*

Sen ska det förstås bäddas med rena lakan och jag har valt ut ett sniggt (Ja, jag har ju inga fula påslakansset…) mörkblått påslakansset i siden. Ja, inte sånt där glidigt siden, utan bomullssatin. Skönt att sova på och mellan!

Idag måste jag damma och dammsuga också. Det var en riktigt tjusig dammskulptur jag noterade under sängen. Tyvärr är dessa skulpturer mindre bra för mina – och Annas – luftrör, så den med flera ska bort. Men jag tror att jag börjar med att bädda och damma för att sen ta frukostrast.

Mamma ska få ett telefonsamtal lite senare och så ska jag förbereda lite mat till i kväll. Och jag tänker inte snåla på finvinerna utan plocka fram en flaska ur mitt välfyllda vinskåp till maten.

Anna slutar klockan 16 och då hämtar jag henne, förstås. Vi brukar stanna vid ICA Heidan för att inhandla lördagsgodis på vägen hem och idag är inget undantag. Fast medan Anna bara köper äckligt lördagsgodis till sig, köper jag gott lördagsgodis till mig.

Typiskt gott lördagsgodis, det vill säga mitt. Anna köper nämligen bara äckligt lördagsgodis till sig.

Det blir ingen urpremiär på teatern för min del i kväll. Jag vet inte vad som har hänt med den utlovade biljetten. Däremot vet jag att mammakusinen B har ont i ryggen och att Anna jobbar, så jag hade liksom inte haft nån att gå med i alla fall. ”Lisbeth” frågade mig ju för ett tag sen om vi skulle gå tillsammans, men eftersom jag trodde jag skulle gå med släkt & familj tackade jag nej.

I stället blir det TV-soffan och live-gnällande på bloggen kring Melodifestivalens tredje deltävling. Sitter du ensam och har tråkigt, så häng på och kommentera med mig via bloggen i kväll!

Det funderar jag på… Vad funderar du på???

Read Full Post »