Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘värka’

Ett födelsedagsinlägg med en hel del gnäll.


 

Blåsippor i glöggmugg

Blåsippor i glöggmugg, plockade tidigt på födelsedagsmorgonen av äldsta dottern.

Det var Fästmöns födelsedag igår. Och oavsett mående ville jag självklart åka dit. Nu hade jag bara hunnit få hem presenter i form av böcker. Tack, Bokus, för att ni finns! Jag hade inte haft möjlighet att skena i affärer. Därför gjorde jag ett litet presentkort att användas i valfri klädaffär. Och så tog jag med en flaska Amarone från vinskåpet. Alltid något.

Anna födelsedagen 11 april 2014

Födelsedagsbarnet godkände inte heller den här bilden, men det skiter jag i. Hon är så söt!

Anna hade blivit firad av några av barnen samt mamma och pappa tidigare på dan. Till kvällen var det min och de två äldstas tur. Lillknodden hängde förstås med på ett hörn!

Eftersom Anna inte heller är hundra procent frisk från sin förkylning, blev det middag som till stor del lagade sig själv: grillad kyckling, potatisgratäng och baguette. Det var underbart gott och jag åt alldeles för mycket eftersom jag inte hade ätit riktig lagad mat på en vecka. Till dessert blev det kaffe och en bit hallontårta.

Min rygg var jättebesvärlig igår eftermiddag och kväll, så jag satt så gott jag kunde på den hårdaste stolen när vi åt middag. Sen låg jag mest på golvet resten av kvällen och tittade på min älskades söta fötter under bordet. Hårt golv tycks vara den bästa medicinen mot ryggen. Medicinen i tablettform har inte gjort nån sorts verkan alls än.

Annas fötter

Jag låg mest under bordet och tittade på födelsedagsbarnets fötter.


Utanför mina fönster  
har det blivit vår.  Jag missar visst allt sånt i år. Och nästa vecka är det redan påsk..!

På måndag är det tänkt att jag ska jobba igen. Då har jag varit hemma de dagar jag får vara hemma utan läkarintyg. Jag ringde chefen igår förmiddag, men han svarade inte. Lämnade ett meddelande på hans mobilsvar att jag kommer på måndag samt lite grann om medicin och behandlingar. Bad honom ringa tillbaka, fast det gjorde han aldrig. Han fick väl all information av gnällspiken som han behövde.

Små kycklingar i gräs

Annas påskpyssel, små kycklingar i gräs, är väldigt söta också.

Idag är det lördag och jag har åkt hem till mitt. Släppte av Anna vid hennes jobb på vägen. Elias får vara ensam hemma tills nån av storasyskonen kommer. Johan jobbar och beräknas vara den som kommer hem först, klockan 17. Anna kämpar på till klockan 20 och är inte hemma förrän runt 21 eftersom hon bussar. Tjejerna är ute på vift.

Jag hade tänkt ett slag att Elias kunde följa med hem till mig, men jag har så ont och idag behöver jag vila. Smärtan gör mig oändligt trött. Och i skrivande stund har jag ingen aning om hur jag ska kunna jobba på måndag. Ryggen gör fruktansvärt ont. Värst är att stå och gå. Sitta och ligga går nu hyfsat om jag hittar rätt lägen. Men det värker typ hela tiden.

Hoppas du får en fin helg utan smärtor!!! Skriv gärna några rader och berätta vad du gör. Jag behöver få lite input från nån som gör nåt kul.

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om en film. 


En plats i solenVad jag förstår
är En plats i solen (2012) den film som avslutar Peter Flinths regisserande av Liza Marklunds filmatiserade böcker. Jag försökte hålla mig vaken när TV4 visade filmen i kväll, men slumrade av och till i bästefåtöljen. Frågan är om det var för att filmen var tråkig eller för att jag är sjuk? Ryggen värkte ganska bra och febern gjorde att jag hoppade av frossa i fåtöljen.

Den här gången utspelar sig handlingen i Spanien. En svensk familj har hittats mördad i sin lyxvilla – förutom den tonåriga dottern, som är försvunnen. Annika Bengtzon reser dit i egenskap av journalist. Men som vanligt träffar hon en polis och ”hjälper till” – för från mord hoppar handlingen till knarksmuggling. Och mitt upp i allt dyker Annikas ex-man upp.

Låter det rörigt? Ja, det är rörigt. Så rörigt att jag tappar ganska stort intresse ganska snabbt. Det känns som om ingen av filmens berättelser avslutas. Nej, det här var mest en sömnig historia. Två tofflor är ett snällt omdöme.

rosa toffla minirosa toffla mini


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett taggat inlägg.


twitter_logo_headerIdag är det fredag.
Tänkte upplysa om det ifall du kände dig osäker. På Twitter används då hastaggen #ff – följt av ett landsnamn i förkortad version, typ se för Sverige, no för Norge etc. Det är roligt att bli uppmärksammad av nån i Follow Friday, som hashtaggen står för i utskriven version. Det handlar om att lyfta fram nån annan, nån som man rekommenderar andra att följa. Eller åtminstone att läsa. Fast ibland blir det jobbigt när nån skickar flera #ff i ett och samma tweet. De flesta människor är nämligen artiga och vill tacka. Och då tackar man liksom alla som nämns i tweeten… Till sist blir man som mottagare smått galen, ärligt talat. Men idag fick jag ett #ff av en nyfunnen vän, som jag mött genom jobbet. Och det var i ett ensamt tweet. Jag har tackat. En gång. Jag blev glad, inte irriterad.

Sättet att få en vänJag har som vanligt den här veckan ägnat morgonen åt att skriva bok. Nu har det blivit fem färdigskrivna (?) kapitel. Jag har inte skrivit ut dem än, men jag hoppas att Fästmön vill läsa dem. Det är viktigt med hennes ögon på mina ord. Ryggen är besvärlig idag, så det tog två timmar att få till dagens kapitel. Jag fick ställa mig upp ofta, gå omkring lite. Ett av de ämnen jag skrev om idag är vänskap. Jag har ju inte bara nyfunna vänner, som på Twitter, jag har också en del gamla vänner som har valt att stanna kvar i min krets. De hyllas lite grann i dagens text, kan jag avslöja.

I min inbox på mejlen ligger ett obsesvarat mejl från en före detta kollega. Det är så roligt att hon har börjat mejla mig, det är nästan ett år sen vi sågs, i samband med hennes avtackning. Eller nej, det var i samband med en disputation! Tiden går… Jag har fått en rapport om vad som har hänt och händer, hon verkar ha betydligt mer koll än vad jag har. Mitt fokus har ju under hösten främst legat på att skaffa ett jobb och sen slutet av november förra året pendla och jobba. Man kan tycka, när man inte hörs av på ett tag, att man kanske inte har så mycket gemensamt eller så mycket att skriva om. Men jag blir som sagt väldigt glad för min före detta kollegas mejl – de är mycket innehållsrika. Det mejl jag ännu inte har hunnit besvara handlar till exempel om mitt favoritämne: böcker. Då förstår du kanske att jag planerar att skriva ett riktigt långt svar.

Som jag skrev tidigare i inlägget är ryggen besvärlig idag. Jag kände mig mer rörlig i morse än jag brukar vara när jag just har vaknat. Bland annat kom jag ner på köksgolvet snabbare för att göra mina övningar. Men det värker och hugger ganska bra idag. Det onda tycks också ha flyttat sig, från mitten och själva ryggraden ut på vänster sida. Det gör fortfarande ont väldigt långt ner, så jag hoppas att det nu är ryggskott och inte njurarna. Nyss blev jag till och med så desperat att jag grävde fram en sorts mystiska lappar som jag fick mig tillsända en gång av en person innan vi slutade gilla varandra och snacka skit bakom varandras ryggar. Jag tror bestämt att det är riktig häxsalva på lappen som jag nyss fäste på ryggen. Dikofenakgelen, som jag använt fyra gånger om dan sen tisdag eftermiddag, har tyvärr inte gett nån större effekt.

Anna är ledig idag och solen skiner. Termometern utanför köksfönstret visade över 27 grader. Jag tror att vi ska försöka hitta på nånting. Det är bra för min rygg om jag rör på mig. Bara jag kan röra på mig lite mer än i skrivande stund. Men det brukar bli bättre framåt dan.

Vad händer hos dig idag? Har du nån vän som du skulle önska att nån annan följde/läste/umgicks med eller nån du vill lyfta fram rent allmänt ur din vänkrets??? Skriv gärna några rader och berätta!


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett smaskigt inlägg.


Igår var vi ju på kalas
hos Fästmöns pappa. Vem vet, kanske var det där jag fick själva ryggskottet? Jag lyckades nämligen placera mig närmast såväl smörgåstårta som vanlig tårta och fick därmed uppdraget att skära bitar – åt många, dock inte alla 21, tack så mycket. Annas pappa tyckte att jag kunde börja för…

du har ju störst arsel!

Ja, han är rar, svärfar. Vi brukar skämta så där rått med varandra – han är naturligtvis värst. Men det är ju inte svårt att se varifrån Anna har fått sin humor, den som får mig att kollapsa av skratt då och då. Dessvärre kollapsar jag av smärta just nu varje gång jag skrattar, så Anna har hotat med

en show

till kvällen ifall jag inte är snäll. Tursamt nog är jag snäll. Mest i alla fall.

kakor

Sjukdomsvinst – kaka med öronproppar samt Ballerinalyxcookie.

Anna var ute och promenerade förut och hade passerat kakaffären. Det är sånt som kallas sjukdomsvinst, tror jag bestämt. Alltså det att den friskaste köper hem kakor till den döende skitsjuka. Vidare köpte hon med sig middag hem. I afton serveras grillad kyckling och ugnsgrönsaker – bara att micra respektive värma i ugn.

Jag måste skryta med att jag faktiskt kom ner på golvet och la mig med benen upp på en köksstol en stund. Därpå gjorde jag övningarna och ryggen kändes mycket bättre. Men det tog sin lilla tid att komma såväl upp som ner på golvet. Jag fixade det, emellertid, för, som sagt, jag är en envis jävel. Har nog fått det från min mor – det var i alla fall vad hon hävdade när jag ringde henne nyss.

Nu ska vi alldeles strax läsa Söndags-Expressen för att se vad den där mediekändisen på Morgonen som vi är bekanta med har hittat på. Jag ska bara gå ett varv, för nu hugger det och värker igen.

Förresten har jag skickat efter ett par DVD-filmer. Att jag alltid går på reklamen…


Livet är kort.

Read Full Post »

Kulturnatten 2013 – djupt ur en snedtrampad toffla

Ett inlägg om min upplevelse av Kulturnatten 2013.


Det blev nog så
att nån la en förbannelse på mig sen jag skrivit kritiskt häromdan om Kulturnatten. Men min åsikt är fortfarande att jag tycker att den bör förnyas lite. Straffet för mina ord lät inte vänta på sig – jag trampade i ett hål i gatan och gjorde en volt. Faktum är att jag inte bara kunde ha brutit nånting eller slagit ut tänder, jag kunde faktiskt ha slagit ihjäl mig. Nu gjorde jag mest illa min friska fot. Idag känner jag emellertid att det ömmar lite mer här och var, till exempel i vänster armbåge. Men… tack och lov är foten bättre!

Manifestation för ordet

Jag kanske borde välja mina ord bättre, så jag inte drabbas av nåns vrede… Här en manisfestation för ordet utanför Walmstedtska gården igår.


Igår kväll när vi kom hem
och jag hade fått av mig skorna började foten värka och göra förskräckligt ont. Jag var osäker på om jag skulle kunna kunna skjutsa Fästmön till jobbet idag, men det gick! Kanske sände den rare Danny* en bön till vår Gud för mig efter att jag beklagat mig när vi sågs utanför kyrkan! (Det gjorde mig väldigt glad att få veta att Danny har kyrkan, jag är så rädd att han ska känna sig ensam i det här landet.)

Man skulle ju kunna tro att jag har gedigen hålvana. Visserligen parerade jag snygg och rullade ihop mig som en boll, men det gjorde jävligt ont och jag ville helst grina. Nu kämpade jag på resten av kvällen, för se vända och åka hem går ju inte! Vi stappl… nej, inte Anna jag stapplade, upp till bokborden på gågatan. Där var en väldig trängsel, precis som det ska vara en kulturnatt. Men man behöver kanske inte stå stilla och lägga sitt dasslock till hand över ett gäng böcker i en låda samtidigt som man ringer och pratar med sin mamma, eller hur?! Pucko!

Lallerstedt lagar fiskbullar

Erik Lallerstedt lagar fiskbullar, men det fick han fortsätta göra i boklådan. Ingen bok följde med hem!


På Svartbäcksgatan
träffade vi en före detta granne med bror och son som pratade MYCKET med oss. Jag vet fortfarande inte vad h*n heter, men det spelar ingen roll. Vi tittade in i nån affär när vi kommit loss. Där trodde en gubbe att en fin klocka kostade 75 kronor. Han fick lägga till ett par nollor på priset.

Galleri Uppsala 1810 träffade vi Monica och Kitty. Just när vi var där sålde konstnären en tavla. Om du missade utställningen kan du se Kittys tavlor varje dag mellan klockan 13 och 18  till och med den 19 september.

Kitty Lindsten har sålt en tavla

Kitty Lindsten har just sålt en tavla.


Vi var båda lite nyfikna på Linnéträdgården
och halt… nej, Anna gick, jag haltade… in där. Kvällen till ära var det fri entré. Det här med entréavgift har man nyligen infört och det är skit, tycker jag! Möjligen skulle jag kunna tänka mig att betala entréavgift för Botaniska trädgården. Möjligen!..

Men tänk att det fortfarande blommar saker! Vi blev väldigt förvånade.

Orange blommor

Orange blommor är alltid fina!


En och annan naken tjej
fanns att beskåda också…

Venus i Linnéträdgården

Venus i Linnéträdgården.


Och nu vet vi
var vi ska sno pumpor för att göra Jack-o’-lanterns till Halloween! Här fanns det många att välja på!..

 Pumpor

Pumpor! Det vill säga presumtiva Jack-o’-lanterns.


Vi såg till och med….
gröna avlånga… Kan detta verkligen vara en pumpa? Det ser ju mer ut som en gigantisk sugar snap…

Grön avlång pumpa

Grön, avlång pumpa eller gigantisk sugar snap?


Vanliga, snigga orange pumpor
fanns också. Här ett exemplar som skulle bli en fin Jack…

Pumpa

Ett exemplar som skulle bli en fin Jack.


Det var flera blommor
som fortfarande blommade. Underbart vackra färger!

 Tagetes

Tagetes.


En del buskar
blommade också.

Lila blommor

Lila blommor på en buske. De såg så mjuka ut att man ville röra vid dem.


En och annan grönsak
såg vi också. Visst är dessa skockor häftiga?!

Kronärtskocka

Kronärtskocka på gång!


Ja, 
det heter skocka och inte kocka! En kocka är ingen växt utan en människa.

Kronärtskocka

Skocka. Till vänster i blått, vid orange pil, skymtar en duktig kocka dock!


Vi hade gärna velat besöka museet,
men när man på ett otrevligt sätt avkrävde mig min ryggsäck vände vi och gick ut. Aldrig i h-e att jag skulle lämna ifrån mig ryggsäcken som sen skulle vara obevakad en kväll som denna, med massor av människor i rörelse! Dåligt, Linnémuseet, dåligt!

Vi gick över ån efter mat. På en av broarna hittade vi kärlekslås.

Kärlekslås

Kärlekslås på en av stans broar.


På väg till maten
såg vi ordmanifestationen (se första bilden i det här inlägget!) samt linedance. Och jag hejade på G, h*n som inte heller förstod vad som hände för fyra år sen. Vi pratade inte nu, bara hejade.

Utbudet av gatumat visade sig bestå av nån enstaka korvmoj och thai. Det blev thai. Därefter gick vi på jakt efter dessert…

Chokladstånd

Chokladståndet erbjöd fin dessert.


Vi traskade mot Drottninggatan
där jag ville besöka en bokhandel. Den visade sig vara stängd. En kulturnatt! Dåligt! Men i stället fick vi syn på mer linedance och vem skuttade där i ledet om inte före detta kollegan Majsan??? Roligt!

Linedance med Majsan

Linedance med Majsan vid orange pil.


Vi hade inte köpt nån dryck
till maten, så det blev dags att inhandla sådant. Vi hoppade (inte jag, men Anna) upp till Terrassen och tog var sin öl. Jag vågade knappt känna efter hur foten mådde, men…

Anna med en öl

Anna med en öl ser väldigt sur ut, men det var hon inte. Det var jag som surade över foten.


Efter ölen
beslutade vi oss för att inhandla godisremmar och sen ta bussen hem. Det var då jag träffade Danny. Jag tror nog att han la ett gott ord för mig…

Stearinljus

Dags att släcka och gå hem.


Vi var nog hemma
till strax efter klockan 21. Jag satte upp foten och vi mumsade på kulturnattsgodis. Min jordnötschokladbit såg ut som Sverige. Jag åt Skåne och kanske en bit till, men det mesta finns kvar.

Choklad i knäet

Fötterna i högläge och choklad, som ser ut som Sverige, i knäet. Jag åt Skåne igår, så det finns kvar!


Foten värkte
och gjorde ont och vi la oss efter att ha försökt titta på nån urtråkig deckare på TV. I morse skulle vi upp tidigt, Anna började klockan sju. Eftersom vi träffade på en från hennes jobb på Terrassen var det bäst att komma i tid så det inte spekulerades i om vi satt för länge och drack öl…

Idag är det söndag och vilodag för min del. Den helgar jag med att städa. Och rösta i kyrkovalet, förstås!!!


*Danny = en av doktoranderna på mitt förra jobb


Livet är kort.

Read Full Post »

Varning för troschock!


Den här dan
började med att jag realiserade det brittiska uttrycket

get your knickers in a twist.

Jag var väl så snurrig i skallen av all gråt och sömnbrist att jag faktiskt satte på mig trosorna – bak- och fram.

1 Trosorna bakofram

Posten fram!


Ja, jag är otroligt pinsam
som lägger ut den här bilden, men det skiter jag i. Jag kan bjussa rätt rejält på mig själv och mina klanterier.

Äta nånting har jag ännu inte gjort. Jag vågar inte, för jag mår illa direkt. Men jag ska göra ett nytt, försiktigt försök med lite julmat senare. Jag vill så gärna!

Jag har fått sms från äldsta bonusdottern idag. Det var roligt att få tramsa lite. Lite skitsnack gör mig genast på bättre humör!

Bäst som jag satt här vid datorn och ordnade lite nyårsprylar till somliga ringde telefonen. Det var Fästmöns snälla mamma som undrade om jag ville ha kaffegäster i eftermiddag. Och det ville jag – fast jag hade ju inte mycket till kaffet att bjuda på…

Ischoklad pepparkakor o ädelost t kaffet

Det fick bli lite ischoklad, pepparkakor och ädelost.


Det var så trevligt
med besök och en stunds småprat om allt och inget, framför allt nästan inget om sjukdom, operationer, sår, sprutor och sånt skit! Mamma, som hann ringa en stund innan, blev också glad för min skull. Jag tror att hon kände på sig att det hade varit jobbigt och ensamt för mig igår. Annas mamma har varit så snäll och skjutsat mig till och hämtat mig från sjukhuset flera gånger. Framöver hoppas jag kunna återgälda detta – även om det blir till Enköping där Annas mamma väntar på sin tur.

Jag har inte gjort så mycket annat idag, försökt tagit det lugnt och inte vara ledsen eller må illa. Det gör ont på en punkt till vänster om operationsärret, det liksom bränner och värker, vilket oroar mig lite. Annars mår jag OK. Jag har pysslat lite med mina blombuketter och jag ska strax vila mig en stund med min bok på gång. Ladda inför att äta…

Blommorna fr jobbet

Blommorna från jobbet är verkligen häftiga!


Jag har ställt DVD-hårddisken
för inspelning av Palme-dokumentären på SvT, för jag ska försöka palla att se Änglagårdsfilmen på TV4, som delvis går samtidigt. Och vad gör det om jag somnar under pläden i min älskade fåtölj..?


Livet är kort. Sällskap är gott.

Read Full Post »

Jamen det var väl en jädrans häl till att krångla! Idag har den gjort ont typ hela eftermiddagen. Värkt. Jag har knappt kunnat gå ens på kryckor för det har känts som om nån sticker en kniv rakt upp i foten. Men no worries… Jag VET att hälsporre går över, förr eller senare. Vanligen. Bara det att jag är en synnerligen otålig patient. Och jag gillar inte när jag hindras i min framfart i livet. Det funkar liksom inte att gå med två kryckor när man ska göra andra saker samtidigt med sina händer och armar. Idiotiskt att vi människor bara föddes med två var.

Eftermiddagen segade sig fram eftersom jag hade ont. Men den slutade med en kul och intressant intervju med en professor på institution 1 och ett par samtal som kan leda till nåt att göra framöver för en person i familjen som är värd det.

Jag åkte till ICA Heidan och kryckade mig in med en krycka för att hämta ett bokpaket. Tre härliga böcker blev mina idag! Jag beställer alltid från Bokus och det funkar bra, med gratis frakt och allt. Visserligen tar den kostnadsfria frakten lite längre tid, fast det gör inte så mycket. Den som väntar på nåt gott Men en sak är faktiskt jobbigt med Bokus! Det är, att varje gång man handlar därifrån, får man reklam från dem i inboxen minst en gång om dan, ibland två. Reklamförsändelserna liksom ökar. Och jag är inte ett dugg sugen på att handla där på ett tag, nu har jag så jag klarar mig.

Dessa tre blev mina idag!


Sen stapplade jag in
på apoteket för att hämta ut den antiinflammatoriska medicinen för hälen. Kom ut med en hel jävla kasse därifrån och svor över hur dyrt det är med mediciner. Tills jag faktiskt insåg att de tre böckerna ovan var typ 50 spänn dyrare…

Hemma i New Village stökade nån i mitt kök. Jag tror bestämt att det var Hjälpsamme Herrn! Fästmön bjöd på härlig thaisoppa med nyskalade räkor, sockerärtor och purjolök. Till detta vitlöksbaguette. Mums!

Sen var verkligen Hjälpsamme Herrn framme och gick ut med ett helt gäng soppåsar medan Halta Lotta betalade en räkning och ringde sin mamma.

Hjälpsamme Herrn i grå mjukisbrax istoppade i ullstrumporna. Till detta luftiga gympadojor. Kryckorna till höger i bild är mina. Eller en är det, den andra har jag lånat av Mie.


Vi skulle glo på
andra delen av Arne Dahl – jag har skrivit här om första delen. Men återigen fick Hjälpsamme Herrn slita fram eftersom Dum-Tofflan inte kunde få sitt headset till Ajfånen att fungera.

Hjälpsamme Herrn undrade:

Har du satt i sladden ordentligt?

Jag svarade, förnärmat:

Så klart jag har. Jag har tryckt och tryckt. Men kan inte du testa på din Ajfån, så får vi se om det är fel på headsetet eller mobilen?

Anna provade i sin mobil och det funkade förstås hur bra som helst. Sen skulle jag prova på min igen – och det funkade inte.

Men du har ju inte satt i sladden ordentligt, det var ju det jag sa!

utbrast Hjälpsamme Herrn.

Så jag tryckte till lite – och ur öronpropparna dånade Bandit Rock från gratisappen jag laddade ner idag inför att kanalen från och med den 1 december inte ska sändas här i Uppsala.

Vilken tur att jag är tillsammans med bland andra Hjälpsamme Herrn, som verkar vara inte bara kock och sopgubbe utan också tekniskt geni!

Nåt geni är jag nämligen inte, det är bara att konstatera! Idag åkte jag på däng igen i Wordfeud… Detta till trots fick jag ett mejl på kvällskvisten där jag i stället för att vara elev på torsdag eftermiddag ska vara behjälplig… som lärare i undervisningen på kursen! Det gör jag så gärna så! Jag kan ganska mycket om verktyget och dessutom har väl även jag lite Hjälpsamme Herrn i mig.


Livet är kort.

Read Full Post »

Usch, det börjar bli kallt på riktigt! Jag har inget emot hösten med alla vackra färger och mökret – ja, jag gillar mörkret rätt mycket för då har man liksom rätt att sitta inne och kura vid tända ljus, med en bok i ena handen, en chokladask i den andra. Men jag gillar inte kylan! Ett skäl till det är att jag har svårt att ha andra skor än mina tunna gympadojor just nu på grund av hälen. Och på grund av aliens intåg har jag svårt att få plats i en varmare jacka än nån av mina luvatröjor. Idag grävde jag fram en skitful, tjockis-svart, förstås, gammal fodrad fleecejacka. Jag får plats med en luvatröja under den, till och med. Det funkar hyfsat men är inte snyggt. Och det är ju lite synd, det, eftersom jag är sååå intresserad av snygga kläder. SKOJAR!!!

Här vilar mitt senaste klädinköp, pumatröjan, tillsammans med ormen jag har stickat själv, ovanpå leopardfilten. Var det nån som trodde att jag inte var djurvän???


Igår kväll blev det väldigt kallt.
Jag åkte och hämtade Fästmön från jobbet klockan 21 och körde hem henne eftersom hon var så himla hostig. Och kall, fuktig luft gör hostan värre. Vad hände? Jorå, jag började hackhosta själv. Skitirriterande. Vaknade mitt i natten och hostade som 17. Sen nös jag lite också, för säkerhets skull. Förkylningen är väl annars den minsta av mina bekymmer och krämpor, men den verkar vara den envisaste.

Hälen gör också ont idag, gissningsvis för att jag promenerade till Thaistället tur och retur igår för lunch. Det räcker med såna korta sträckor för att den ska börja värka djävulusiskt. Tyvärr har Nål-Janne inte tid att leka voodoo med mig i nästa vecka. Jag får vänta ända till den 23 oktober på lite smärtlindring. Ja, ja, jag får väl göra mina övningar och försöka gå så lite som möjligt. (Inte så lätt…)

Dagens jobbagenda innehåller pyssel med intranätet samt att kolla upp en idé kring postrar som en av våra forskare fick. Roligt när saker inte alltid handlar om webben, tycker jag! Och så ska jag visa en av mina favoriter på institution 2 hur man lägger in kalendarieuppgifter. Det är ju väldigt praktiskt om folk lär sig det, för detta är en sån uppgift som tar lite tid – alla sidor ska ju skapas i två versioner, en svensk och en engelsk.

Den här kalenderflickan behöver man inte lägga in nåt i, man bara drar av en lapp för varje dag. Flickan kommer från farmors hem och visst ser hon lite rysk ut?


I kväll blir det lite städning hemma.
Badrummet och duschrummet/toan behöver skuras. Men dammning och dammsugning av resten av mitt hem sparar jag till lördag. Största hushållsproblemet just nu är vad jag ska hitta på till middag i morgon när Anna kommer. Vi har båda jobbat en hel vecka och är aströtta. Anna ska dessutom jobba helg. Så det får bli nånting som går snabbt och lätt, typ… räkor och vitt vin, kanske..?

Jag läser Anna Janssons senaste bok och såg igår ett roligt uttryck som anspelar på ett annat (Rippe vet säkert vilket):

Management by perkele!

Det tyckte jag var lysande!


Livet är kort.

Read Full Post »

Vi tog en liten tur in till stan, Fästmön och jag. Det var så skönt att slippa höra samla jävla dansbandsskiva en hel dag och ungar som är dumma mot varandra. Jaa, det är inte bara mina omkringboende som kan obete sig.

Hemma hos mig hämtade vi dagens lokalblaska, ett halsband och två öl. Vi skrattade lite tyst när vi hörde nån i trappuppgången prata om bajs, för sånt tycker i alla fall jag är roligt. Lite senare såg vi en sur rumpa vickandes en bit bort. Maj gadd, vad somliga är TRÅÅÅKIGA!!!

Det blev en tur in på ICA Solen också innan vi återvände till Himlen. Jag satt och läste på ballen* mest hela eftermiddagen. Min häl värkte idag och smärtan gör mig trött.

”Som ett vårdtecken…”


Anna utfordrade sina utsvultna
med KÖTT, själva åt vi korv och mos. Det var mitt förslag. Vi båda gillar potatismos, men ingen annan i familjen är överförtjust. Jag käkade kalkonbrännare som verkligen brände ända ner i magen. Och nu, kan jag meddela, bränner jag av saker från ett annat håll**…

Mina korvar var som vanligt groteskt stora.


Jag fick gudomlig vård
av Anna i form av försiktig fotmassage och därpå följande insmörjning med antiinflammatorisk gel. Nu är det dags för skräckfilm och snacks. Så jag inte biter ner mina naglar av rädsla, alltså…


*ballen = balkongen

** bränna av saker från ett annat håll = flatulens


Livet är kort.

Read Full Post »

F*n och hans moster! Jag har inte så ont i hälen efter min lilla promenad idag, men jag har ont i magen och det värker ut i ryggen. Min alien har bråkat med mig sex dar nu, så det är väl minst lika många kvar att försöka stå ut. Dessutom gör den misstänkta vårtan under högerfoten förb%&&/¤ ont. Nä, jag är sur och grinig, som du märker!

Min bästa kompis numera. Mycket sniggare än Ernst lila dass med kristallkrona *kräks*.


Jag jobbade över lite idag,
för det kom några angelägna sista-minuten-saker att fixa, så jag var måttligt road när jag inte kunde svänga ut på Stora Vägen. Bilkön ringlade sig lång – eller köerna, ska jag väl säga. De var från tre håll… Några idioter hade fått för sig att Några vägarbetare hade börjat asfaltera mitt i rusningstrafik! OK, jag vet att det är semestertider, men en del måste ändå jobba, till exempel såna som jag, vikarier och några till. Varför inte asfaltera på dan eller på natten i stället? 👿

Skulle stanna på Tokerian på vägen hem och retade upp mig redan utanför. En bil med fyra till synes fullt friska medelålders personer som snodde en av de två handikapparkeringarna.  Och nej, inget handikapptillstånd i framrutan. Bara jäv&%¤# lata… ännu mera 👿

Inne på Tokerian höll jag på att springa benen av mig efter aioli. Aioli äter man till skaldjur. Var placerar man då lämpligast aioli? Ja, Tokerian tycker att det är lämpligt att ha burkar med aioli vid grisköttet och tuber med aioli vid dressingflaskorna. Ännu lite mera 👿  (Snart blir Jontas galen på mig, för han tycker inte att man ska använda smileysar inne i inläggen – MEN DET SKITER JAG I!!! HÖR DU DET???)

Och så kommer jag hem – vad händer? Nejrå, jag tappade inte müsliburken igen, det gjorde jag i morse. Men som vanligt är det nån som bankar, slår samt borrar och som vanligt gastar ungar sig hesa och som… ovanligt fick jag ett anställningsbevis – HEPP!OCH ett kuvert. Från mamma. Ja det är ju en viss DAG i morgon, harkel… För övrigt fick jag lite panik när jag insåg att det är mammas födelsedag nästa vecka. Jag ska skicka ett kort till henne, men när jag åker ner och hämtar henne måste jag ha med mig presenter. Vad 17 ska jag hitta på? Mamma är som jag – älskar presenter – men till skillnad från mig har det inte dugt med vad som helst genom åren. Nu är det lite bättre. Ett mindre paket har jag redan fixat, alltid något.

Ett paket till mor.


Middag har jag ätit också.
Som alla matbloggare *rågarvar åt min självironi* måste jag rapportera vad jag har ätit: två rostade mackor med brännvinsost och en skål cornflakes med mjölk och en sked mammakusin B:s morellsylt! Till dessert: två torra små citronmuffins.

Vad händer i kväll? Tja jag läser nog om en ELAK och hänsynslös men sanningssägande bloggare i Den flerfaldige mördaren och flinar igenkännande. Och så ska jag glo på Morden i Midsomer, andra och sista snopna delen för i sommar. Noterade för övrigt att Tyst vittne kör igång i morgon på TV4. Fast det ser man inte på TV4:s nya, tämligen värdelösa hemsida som bara är seeeg som värsta knäcken…Där hittar man ju ingenting längre 👿 👿  Men det verkar som han har lite rätt, den där krönikören Bo Gustavsson… 😳 Det vimlar av deckare på sommaren. MEN INTE MIG EMOT! HA!

Read Full Post »

« Newer Posts