Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘varelse’

Ett inlägg om skrivande.


 

Hur ska jag skriva? Jag vet inte. Det jag vet är att det är dags att ta nya tag på riktigt. Sen får små personer och varelser med svans darra. För ord kan ju, som bekant, vara vassare än bladet på en värja. Det fattade redan Shakespeare och han levde på 1500-talet… (Visste du förresten att Wille både föddes och dog den 23 april? Han döptes dessutom på min födelsedag, 398 år innan jag föddes…)

Många som bär en värja

Läs Willes ord och begrunda!


Mina inbjudningar lämnas obesvarade. 
Det händer att jag får ett generat leende. Då förstår jag svaret. Självfallet får jag inga inbjudningar för egen del. Vems är det första ordet? Vem får det sista?

Och jag som inte ens har bestämt mig för vilken färg på bläcket jag ska använda… NEJ! Tala inte om för mig hur jag ska välja. Det är ett beslut jag själv måste ta.

 Bläck penna skrivbok

Vilken färg på bläcket ska jag använda? DET kan ingen tala om för mig, det måste jag bestämma själv.

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om en bok.


 

Flickan som älskade Tom Gordon Den lilla boken Flickan som älskade Tom Gordon är en Stephen King-bok som jag inte visste existerade förrän jag fick den i december. Men redan 1999, när den här boken kom ut, hade författaren skrivit över 30 böcker, översatts till 33 språk och sålt fler än 100 miljoner exemplar av sina böcker. Vad dessa siffror är idag har jag ingen aning om. Däremot vet jag att han är en skräckmästare av rang. Tack, Agneta, för boken!

Trisha McFarland är nio år den lördagen hon beger sig ut på en vandring med sin nyskilda mamma och brodern Pete. Där vägen blir till ett Y viker Trisha av för att kissa. Plötsligt är hon vilse i skogen. Läsaren får följa lilla Trischas kamp för att överleva. Hon har sin blåa Red Sox-tröja, sin träningströja med 36 Gordon på ryggen, sin keps och sin ryggsäck med matsäck för en dags utflykt. Hennes enda kontakt med världen utanför skogen är en freestyleradio. (Detta var före mobiltelefonernas utbredande och mp3-spelarnas intåg – och uttåg.) Hon låtsas att baseballspelaren Tom Gordon är med henne i skogen och skyddar henne. Men frågan är om han kan skydda henne från den där varelsen som finns där och som bland annat har slaktat rådjur…

Stephen King är verkligen en mästare på att bygga upp kusliga stämningar. Enligt bokens omslag ska detta vara en thriller. Det tycker jag inte riktigt stämmer, men visst är det en väldigt otäck historia. Tänk att gå vilse i skogen och dessutom bara vara nio år… Om jag skulle genrebestämma boken skulle jag kalla den en skräcknovell.

Toffelomdömet blir högt.

rosa toffla minirosa toffla minirosa toffla minirosa toffla mini

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Det börjar med katastrof och slutar med katastrof. Och det som är däremellan är skitläskigt. Fästmön och jag har just sett Mothman (2002), en film som jag spelade in på DVD-hårddisken i oktober förra året (ja, jag ligger efter!). Kusligt värre!

”Jajamens!” som Bosse J skulle ha sagt! Det är Richard Gere till höger.


Ett ungt förälskat par
går och tittar på ett hus. De bestämmer sig för att köpa det. Men på vägen därifrån är de med om en bilolycka. Johns (Richard Gere) fru Mary (Debra Messing) blir svårt skadad och några dar senare avlider hon. John hittar några märkliga och otäcka teckningar som Mary har gjort av en varelse. Ett par år senare hamnar John, av nån oförklarlig anledning, i staden Point Pleasant. Märkliga saker har hänt där. Till och med polisen Connie (Laura Linney) har drömt att hon höll på att drunkna – samtidigt som en massa julklappar flöt omkring henne. Av nån anledning hänger händelserna i Point Pleasant ihop med Mary och John kan inte låta bli att dras in i nånting mycket otäckt…

Det här är en ruskigt läskig skräckfilm, baserad på myten om Mothman, en varelse som sätts i samband med övernaturliga händelser. Jag brukar sällan bli rädd numera, men i kväll kan jag meddela att det var ståpäls på armarna. Filmen är bra så tillvida att den blandar det trovärdiga med det övernaturliga – och mitt inne i smeten människan som inte vet vad hon ska tro. Förnuftet säger en sak, Mothman en annan…

Högsta betyg för denna skräckis!

Read Full Post »