Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘värdshus’

Ett inlägg om en TV-serie.


 

Sist ut i serien Deckarna är Katarina Wennstam. Nog har jag läst en och annan av hennes böcker som jag har hittat hemma hos Fästmön. Och jag har nog gillat dem. Faktum är att jag har beställt en av hennes böcker på årets bokrea, Stenhjärtat, till Anna. Som du vet brukar jag köpa och ge bort böcker och sen låna och läsa dem själv. Så blir det nog även denna gång. Men i kväll fick jag lära mig lite nytt om författaren!

Katarina Wennstam

Katarina Wennstam var kriminalreporter och blev deckarförfattare. (Bilden är lånad från SvT:s webbplats. Foto: Janne Danielsson/SVT.)


Jag märkte genast 
att Katarina Wennstam var journalist! Inte nog med att hon ställer massor av frågor hela tiden, hon har en mycket bestämd underläpp – typiskt journalister. (Eh ja…) Hon jobbade som kriminalreporter på SvT. Ofta handlade hennes inslag om mäns våld mot kvinnor. I sina sex deckare har hon fortsatt på det temat. Men samtliga mordoffer i hennes böcker är män.

Som barn skrev hon ett ilsket brev om gåvoskatt till Olof Palme – och fick ett tre sidor långt svar. Kopian skickade hon till Ulf Adelsohn, som då var i opposition. Det är helt uppenbart att Katarina Wennstam gillar att skapa konflikter. Utan högskoleutbildning som journalist, ”bara” folkhögskoledito, skapade hon åter konflikt för att få sitt första jobb. Så småningom jobbade hon med att bevaka rättegången mot Anna Lindhs mördare. Men längtan att bli författare tog över. Först skrev Katarina Wennstam reportageböcker innan hon gav sig på deckargenren.

Eftermiddagens övning blev en fiktiv rättegång i vilken Christoffer Carlsson var anklagad för stöld. Övriga deltagare fick olika roller och som bonus var en känd advokat med och lekte.

Vid  middagen avslöjades hur Katarina Wennstam blev utsatt för en ryktesspridning under tonåren. Det gjorde henne arg. Och stark. Anders Roslund tyckte också att hon är

skarp även när hon är flamsig.

Kvällens program var… trivsamt. Katarina Wennstams böcker ska jag fortsätta läsa.

Toffelomdömet blev högt. Och jag ser fram emot flera böcker av författarna och flera program i den här serien.

rosa toffla minirosa toffla minirosa toffla minirosa toffla mini


Detta var den sista författaren
som presenterades i Deckarna, men jag hoppas att det blir en fortsättning och att nya författare dyker upp på nåt värdshus nånstans. Jag har ju tipsat om några namn…

 

Här kan du läsa vad jag tyckte om övriga författare:

Deckarna: Christoffer Carlsson

Deckarna: Denise Rudberg

Deckarna: Anna Jansson

Deckarna: Roslund och Hellström

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om en TV-serie.



Mina onsdagskvällar
fortsätter i samma stil: Jag kollar på Deckarna. Av de sex deckarförfattare som har samlats på värdshuset var det Denise Rudbergs tur att bli skärskådad i afton. Om henne vet jag typ ingenting. Jag har inte läst nån av hennes böcker.

Denise Rudberg

Om Denise Rudberg visste jag ingenting innan jag såg på programmet.


Denise Rueberg har gjort sig känd på 
en genre som inte intresserar mig så särskilt mycket: chick-lit. Jag har gett mig på några av de mest kända utländska författarna som har skrivit den typen av böcker, men det hjälper inte – jag är totalt ointresserad. Kanske är det därför jag hittills har dissat att läsa nåt av Denise Rudberg..? Den genre hon skriver nu kallar hon själv

elegant crime.

Och jag tycker nog att det låter lite… töntigt. Eller i vart fall inte som min stil. Samtidigt går det inte att komma ifrån att jag efter kvällens avslöjanden får en annan bild av Denise Rudberg. HON är nämligen inte töntig. Det visade hon redan som femtonåring när hon packade sin väska och drog – av skäl som hon ger vissa obehagliga glimtar från under programmet.

Det hon berättar om Författarförbundet får mig att pysa av ilska. Ett fack ska väl måna om medlemmar och om dem som vill gå med, inte avslå ansökningar på grund av tycke och smak?!

Om genrebytet säger Denise Rudberg att hon ville gå vidare. Hon tyckte att det blev tjatigt med chic lit och ville skriva böcker med mer samhällskritik. Då är deckare den perfekta genren.

Programmet om Denise Rudberg blev väldigt hattigt. Ett skäl till det var att Katarina Wennstam, som suttit tillsammans med Christoffer Carlsson och skrivit en kortroman där Denise Rudberg var mördare, föll ner för en trappa och skadade sig. Det blev ambulansfärd till röntgen, så Roslunds, Hellströms och Anna Janssons romanprojekt fick vi aldrig riktigt höra.

Toffelomdömet blir medel. Programmet blev för rörigt och jag hade svårt att få en bra bild av författaren.

rosa toffla minirosa toffla minirosa toffla mini


Nästa gång är det Christoffer Carlsson som ska utredas.


Här kan du läsa vad jag tyckte om övriga författare:

Deckarna: Anna Jansson

Deckarna: Roslund och Hellström

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om en TV-serie.


 

Förra onsdagen var det premiär för SvT:s Deckarna. Serien där sex deckarförfattare strålar samman på ett värdshus nånstans i Sverige för att utreda varandras drivkrafter. I kväll var det Anna Janssons tur. Och det var verkligen tur för mig, för hon är en av mina klara favoritförfattare.

Anna Jansson Foto: Janne  Danielsson/SVT

En av mina favoritförfattare Anna Jansson. (Foto: Janne Danielsson/SVT)


Anna Jansson är så mycket av allting: 

  • hon är inte bara författare, hon är sjuksköterska också
  • hon har begått 57 mord i sina böcker
  • trots sen debut (hon var 42 år) är hon den mest utlånade vuxenförfattaren på våra bibliotek
  • hon har varit på vampyrlajv i Uppsala

för att nämna några saker. Hon beskriver skrivandet som att ha en hemlig älskare. Intressant att få veta är att hon har dyslexi, men ändå skriver så bra böcker. Det är möten med människor som inspirerar henne (känns igen!) – särskilt möten på tåg. Därför ger sig gänget ut på en resa för att skaffa sig underlag till kommande böcker (?). På en perrong i Arvika träffar de en låtskrivare/musiker. (Ja, vi slipper höra musiken, tack och lov!)

Det är vid middagen på kvällen det blir djupt och allvarligt. Efter den gotländska femkampen där rövkroken nästan bryter nacken av dagens huvudperson. Då berättar Anna Jansson mer om sina katastroftankar, sin övergivenhet, om hur det var att bli änka och låta makens organ ge andra människor nytt liv. Och kärleken. Lite grann. Anna Jansson säger bland annat:

Vi pratar inte om döden.

Så väl jag känner igen dessa ord! Men det blir inga tårar kring bordet. Bara insiktsfullt, på nåt sätt. Den här gången hade kvinnorna i gänget (Denise Rudberg och Katarina Wennstam) lugnat ner sig lite och tillät männen att ställa frågor. Och ja! Christoffer Carlsson tillförde nånting i kväll, han sänkte inte bara medelåldern. Ärligt!

Toffelomdömet blir det högsta!

rosa toffla minirosa toffla minirosa toffla minirosa toffla minirosa toffla mini


Nästa gång är det Denise Rudberg som ska utredas.


Här kan du läsa vad jag tyckte om övriga författare:

Deckarna: Roslund och Hellström

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om en TV-serie.


 

I kväll var det premiär för SvT:s nya serie Deckarna. Sex deckarförfattare samlas på ett värdshus där man ska komma fram till vilka drivkrafter var och en har för sitt skrivande om mord. Att de totalt har haft ihjäl 125 personer – i litteraturen, dock! – får en ju onekligen att undra lite…

Deckarna foto Janne Danielsson svt

Deckarna. (Bilden är lånad från SvT:s webbplats. Foto: Janne Danielsson, SvT.)


Av de sex 
har jag läst Anna Jansson, Anders Roslund & Börge Hellström, Katarina Wennstam och Christoffer Carlsson. Denise Rudberg har jag inte gett mig på. De tre förstnämnda är mina klara favoriter. Anna Jansson skriver otroliga bladvändare och Roslund & Hellström skriver böcker med synnerligen aktuella och realistiska teman.

Men idag var det Roslund & Hellströms tur att bli utredda i denna kriminallitterära version av Stjärnorna på Slottet. (Serien kunde ha hetat Deckarna på Värdshuset, men…) Det var intressant att höra författarparet berätta hur de jobbar fram en bok. Jag skulle nog aldrig kunna samarbeta så med nån annan skribent! Extra kul var det med ”gästen” som ju faktiskt har en prominent roll i deras böcker – utan att de har frågat om lov…

Utan att avslöja för mycket – jag tycker som vanligt att du som läser det här inlägget ska titta själv och bilda dig en egen uppfattning – kan jag säga att både Roslund och Hellström utsattes för övergrepp av olika art som barn. Detta har naturligtvis varit en drivkraft i författarskapet.

När nån undrar 

Varför ställer folk runt omkring inte frågor?

kommer svaret blixtsnabbt från Denise Rudberg:

De är fega!

Jag kan förstås bara nicka och hålla med. Annars tyckte jag att Denise Rudberg och Katarina Wennstam var mest pratsamma och lite för frågvisa stundtals. Anna Jansson uppfattade jag som en god lyssnerska och Christoffer Carlsson… tja, han tillförde inte nånting just – alla andra hade liksom sagt allt redan när han sa nåt. Kanske är hans roll i det hela att sänka medelåldern på deckarna?

En roll som jag definitivt inte begriper är Krister Henrikssons. Han smög omkring utanför och var berättaren som med tydlig förkylning skulle föra dan framåt. Eller? Ja, hans busksmygande kunde programmet helt klart ha klarat sig utan, det var mest löjligt.

Toffelomdömet efter första programmet blir högt, men en hel tofflas avdrag blir det för Busk-Krille!

rosa toffla minirosa toffla minirosa toffla minirosa toffla mini


Nästa vecka är det min klara favorit Anna Janssons tur att bli utredd.

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om kommande program.


 

Ögonvittnet foto NRK

En bild från Ögonvittnet. (Bilden är lånad från SvT:s webbplats. Foto: NRK)

Det ser ut att bli en spännande vinter – för den som väljer att se på TV. Men faktum är att spänningen kör igång redan nu på måndag. Norrmännen är, som bekant, riktigt bra deckarförfattare. Och så gör de bra filmer och TV-serier också. Måndagen den 24 november klockan 21 visas den första delen av sex av serien Ögonvittnet. Enligt rubriken på SvT:swebbplats ska den handla om såväl brutala mord som farliga hemligheter, allt i en norsk småstad. Tyvärr krockar den med den danska serien Dicte i TV4, i alla fall i två avsnitt (sen tar Dicte slut). Men inte gör det mig nåt att spela in Dicte och titta i efterhand. TV4 har alltför många reklampauser och att spola DVD-hårddisken framåt går snabbare än om man ska tvingas se reklamen. Och nej. Jag vill inte titta på Play, jag föredrar att avnjuta TV via större skärm och från min bästefåtölj.

På söndag klockan 21 i TV4 visas den femte Maria Lang-filmen, Farliga drömmar. Den har fått fler insekter i betyg av en viss TV-tidning än de fyra föregående. Själv gav jag den fyra skodon och kallade den

[…] en trivsam deckare, om än otäcka mord. […]

när jag såg den i november förra året, alltså nästan exakt för ett år sen. Jag köpte ju alla filmerna på DVD – ifall nån vill låna och titta!

Deckarna foto Janne Danielsson svt

Deckarna. (Bilden är lånad från SvT:s webbplats. Foto: Janne Danielsson, SvT.)

Lite längre fram i tiden har vi att se fram emot ett gäng deckarförfattare som tillsammans har mördat 125 personer. I serien Deckarna samlas sex deckarförfattare, Anna Jansson​, Roslund & HellströmKatarina WennstamChristoffer Carlsson och Denise Rudberg på ett värdshus i Värmland för att lösa mordgåtor. Morden är hämtade ur deras böcker och var och en av dem får en dag. Lite som Stjärnorna på Slottet (som det ju också kommer en ny säsong av i vinter!) eller Så mycket bättre, fast med deckarförfattare som stjärnor/artister. Det ska bli spännande att kolla om man minns vem som gjorde vad, för en del av författarna är riktiga deckarfavoriter hos mig! Programmet har premiär på SvT i januari.

Ännu längre fram i tiden, i februari, startar en ny säsong av Trolljägarna i TV3. Robban Aschberg ska ge sig ut och jaga webbtroll i till exempel Uppsala. Här i stan har bland andra Alexander drabbats av näthat i form av obehagliga kommentarer, hot och rasistiska påhopp via Fejan och Twitter, blogg och mejl. Programmet med Alexander spelades in förra månaden.

Som sagt, mycket spänning blir det framöver… Och Henrik Dorsin blir årets julvärd i SvT… Ja ja ja, allt ska ju programledas med humor nu för tiden…

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om en TV-film.


 

Miss MarpleSöndagen och helgen rundade jag av som vanligt – med en TV-film. I kväll såg jag Miss Marple: The Pale Horse (2010).

Även den här gången är det en präst inblandad. Det är miss Marples vän, den katolske prästen fader Gorman och han råkar förstås illa ut. Prästen blir ihjälslagen efter att ha besökt en döende kvinna. Innan han blev mördad skrev han ett brev till miss Marple. Hon får det samma dag hon läser i tidningen om mordet. Polisen tror att det är ett rånmord, men brevet från prästen skvallrar om nånting annat. Det består av en lista med namn och en Bibelreferens. Miss Marple kan förstås inte låta bli att ”hjälpa” polisen. Hon besöker den döda kvinnans bostad. I en sko hittar hon samma lista som prästen har skickat till henne, nedskriven på ett brevpapper från värdshuset The Pale Horse. Självklart tar miss Marple in på värdshuset och börja nysta i mordet.

Den här filmen är spännande med sina häxerier. Den man tror är mördaren visare sig inte alls vara det. Miss Marple lurar inte bara gänget på värdshuset utan även tittaren.

Det totala Toffelomdömet blir högt.

rosa toffla minirosa toffla minirosa toffla minirosa toffla mini

 


Livet är kort.

Read Full Post »