Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘värdestegring’

Ibland drabbas man som bekant av överraskningar. Och såna kan ju vara av en eller annan art, i princip positiva och negativa. Allting är relativt och jag ska inte sticka under stol med att jag för det mesta fruktar överraskningar – om jag inte är lite, lite beredd – på de positiva. Negativa överraskningar hanterar jag oftast så att jag gråter i tre dar, planerar sju sätt att ta livet av mig – och sen blir det bra. Eller så gott som bra. Man minskar en bit för varje gång, det medges.

Nu är ju inte alla negativa överraskningar FRUKTANSVÄRDA, men jag tyckte det var snudd på FRUKTANSVÄRT igår, när jag, Fästmön och Elias tittade på den andra semifinalen i Eurovision Song Contest. Varför? Jo…

  1. Sverige gick med nöd och näppe vidare, kändes det som (även om programledaren inte läste upp finalisterna i popularitetsordning – ha, ha, popularitetordning…. Då borde ju Eric-med-efternamnet-som-ett-raap vara… popular…)
  2. Israel, med fantastiska Dana International, en artist i världsklass, gick INTE vidare.

Skamligt! Enda positiva överraskningen igår var väl att det var en tydlig kvalitetshöjning jämfört med tisdagen. Då sjöng ju så gott som alla falskt, igår var det endast ett fåtal som lät illa.

Sen till något lite mer positivt. Jag har ju bestämt mig för att bli lite tuffare. På flera fronter. Och jag är ivrigt påhejad av en expert i detta, vilket för övrigt visar att Anna, mamma och fru Hatt har haft helt rätt när de ett antal gånger har sagt till mig:

Du är för snäll ibland!

Hur som helst, jag övar mig i att säga nej till folk och jag övar mig i att säga ja. Jag måste säga nej till människor i mitt förra liv helt enkelt därför att det gör för ont med vissa kontakter. Sen måste jag säga ja till andra, andra som jag har trott inte velat veta av mig. Det är tufft. Båda agerandena är tuffa, eftersom jag varken vill såra eller bli sårad.

Idag har jag ringt ett par samtal nu på morgonen – och blivit positivt överraskad! Man kommer ihåg mig!  Och man låter inte negativ när man pratar med mig! Det är andra personen på ett dygn! Man minns mig, man tar sig tid att prata med mig och när tiden tar slut ber man att få återkomma. Jag lyckades liksom få tag i en av personerna i ett tandläkarväntrum. Vi hann att prata en stund innan det blev dags. Det kändes bra. Jag blir kontaktad igen. Jag kände mitt värde stiga. Det var… COOOOOOLT!

Nu ska jag fortsätta med lite diverse, bland annat förbereder jag två korta anföranden och det är bajssvårt att dels vara kort, dels prata bra om sig själv…

Read Full Post »