Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘vård i livets slutskede’

Ett inlägg om fraser och annat.


 

Trötta fötter

God morgon, fötterna! 

För ett tag sen jobbade jag på en arbetsplats där mina närmaste kollegor inte hälsade. Det var aldrig

God morgon

när en kom eller

Hej då

när en gick. Det var en rent förfärlig arbetsplats på andra sätt, men just detta blev så talande (eller inte, dårå…). Jag gjordes till en Ingen. Ingen som var värd ens att hälsa på. Det var inte så att jag väntade på att de andra skulle säga nåt. Nej då, jag hälsade själv först i början, men när svar uteblev slutade jag. Jag gick till andra människor på arbetsplatsen och hälsade i stället. Den dan jag åkte från stället för allra sista gången lovade jag mig att aldrig mer sätta min fot ens på orten. Det löftet har jag hållit till mig själv.

Men i morse tänkte jag efter när jag klev ur sängen tills jag satte mig vid datorn för att göra det jag gör varje vardagsmorgon. Det är ju ingen nu heller som säger

God morgon.

och inte nån som säger 

God natt 

för den delen. En får väl vänta tills en hamnar på hemmet för att få höra det. Eller tills en får vård i livets slutskede här hemma. För nåt annat hem än mitt eget vill jag inte till. Nä, jag får nog börja säga

God morgon 

och

God natt

till min bok på gång. Så att jag hör min röst. Så den inte tystnar också.

Kristallenpriset

Kristallen – priset som delades ut igår för det som kallades Sveriges bästa TV.

På tal om fraser var det Kristallengalan (Oops! Jag höll på att skriva KristallengalEn!) i går. Sveriges bästa TV skulle utses. Där kan en snacka fraser… Inte för jag tittade, men det var visst snurrigt värre i början och ingen vet vem som gjorde fel – TV3 eller Måns Zelmerlöw. MTG:s presschef skyller på

[…] fel i beställningen från glasbruket som tillverkar Kristallerna. […]

Eh… fel i beställningen FRÅN glasbruket..? Var det glasbruket som beställde vinnare eller vad?

När jag tittar på listan över Kristallenvinnare kan jag bara konstatera att det är humor och trams som premieras. Visst, Morran och Tobias, Årets program, är rätt roliga, men framför allt tramsiga. Mia Skäringer, nominerad till Årets kvinnliga skådespelare i egen produktion, i lagoma doser är ganska kul, men att samtliga nominerade i klassen Årets manlige programledare är så kallade rolighetsministrar är mindre sköj – enligt min åsikt. Var är alla seriösa programledare, medverkande och program? Jag såg till exempel inte nåt enda HBTQ-relaterat bland de nominerade. Och var tusan var Anja Kontor, hon som verkligen gör Sveriges bästa TV-program När livet vänder??? (Ja, hon har fått kontrakt för ytterligare en säsong!) Varför ska det alltid vara så jävla roligt??? Det är bara fraser, alltihop!

Nä, jag tror att jag säger 

God natt 

direkt till svensk trams-TV. Under tiden jag väntar på nästa vända av När livet vänder kollar jag på norska och brittiska kriminalserier.

Och här HADE jag kunnat fråga vem/vilka DU säger god morgon och god natt till och vilka TV-program DU brukar titta på. Men du kanske kan skriva om det på din egen blogg. Eller nåt. 

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett dumt inlägg om ett par av mina tillkortakommanden.


 

silverbestick

Jag är inte det vassaste besticket…

Nä, det är väl allom känt vid det här laget att alla mina hästar inte riktigt befinner sig i stallet. Eller att jag är det vassaste besticket i lådan. Jag kan säga att det började tidigt, redan under tonåren. (När jag var barn gjorde jag tester som visade att jag var synnerligen intelligent. Sen gick det utför. Snabbt.)

Alla i Metropolen Byhålan pratade i slutet av 1970-talet och i början av 1980-talet om nån Ella H. som var som himla bra. Ella H. hade inga problem med att komma hem till folk som var sjuka och hjälpa dem. Ella H. var helt enkelt en kanonperson. Trodde jag. Det var bara det att det folk avsåg var ingen person utan

LAH.

Förkortningen står för Lasarettsansluten hemsjukvård och grundades vid lasarettet i Byhålan av läkaren Barbro Beck-Friis. Det är en sorts palliativ vård (vård i livets slutskede) i hemmet, så att den som är döende och vill få dö hemma ska få göra det, i princip.

Eh ja… Det tog några år, typ ett decennium, innan jag fattade att den där Ella H., som ju borde ha varit utsliten som människa efter tio basts skenande hemma hos sjuka människor, inte var nån godhjärtat samarit. Ella H. var LAH, ett helt team av sjukvårdspersonal…

Elsie Johansson 2014

Det här är inte heller Elsie H-F utan Elsie Johansson, som bland annat har skrivit Sagas bok. (Foto: Ulla Montan)

För ett tag sen hände det igen. Alltså att jag hörde om en ny sån där bra person som gjorde underverk för människor. Denna gång var det Elsie H-F och hon var fantastisk för diabetiker. Fast… det finns ju ingen Elsie H-F heller. Det var LCHF jag for efter…

 

 

 

 

 

 

 

Känner DU några liknande såna här fantasivarelser som jag? Skriv gärna några rader i en kommentar och berätta medan jag är på besök i vården!

 


Livet är kort.

Read Full Post »

En sjuksyrra i Australien har intresserat sig för vad folk ångrar när de ligger för döden. Efter att ha jobbat under många år med vård av människor i livets slutskede samlade syrran sina erfarenheter på en blogg. Och nu har hon gett ut en bok.

Bronnie Wares bok The top five regrets of the dying  visar att det nog ångras en hel del när man närmar sig slutet. De flesta ångrar att de har varit dåliga på att hålla kontakten med sina vänner. Männen ångrar att de har jobbat för mycket och kvinnorna ångrar att de inte har förverkligat sina drömmar i tillräckligt stor utsträckning.

Många önskade också att de hade varit bättre på att visa känslor och tillåtit sig själva att vara mer lyckliga.

Personligen tror jag att jag nog ångrar mest att jag gjorde vissa felprioriteringar här i livet. Till exempel att jag gav 23 år åt en arbetsgivare som det tog en kvart för att rasera min tillvaro. Vet du nåt som du lär ångra???

Read Full Post »