Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘vårbuffé’

Ett inlägg om gamla, nya och nyare kontor, avslutat med lite god mat.


 

I morse fick jag Husets Vackraste Rum på jobbet. Det blev mitt nya kontor. Tack vare arbetskamraterna blev det fart på lokalvårdarna och jag kunde börja rulla in grejor redan vid niotiden. Jag har fått ett hörnrum på första våningen med fönster åt två håll. Genom det ena fönstret kommer eftermiddagssol, genom det andra ingen sol alls. Det blir alldeles perfekt, tror jag, som inte vill ha för ljust och varmt på kontoret. Fyra krukväxter hemifrån följer med mig till jobbet i morgon. Det blir inte samma växter som på min förra arbetsplats, eftersom två av dem trivs så bra hemma att de blommar eller är på väg att blomma. Den tredje, gröna växten, kardemummablomman, är emellertid nerstoppad i en papperskasse tillsammans med en garderobsblomma (som inte behöver så mycket ljus), ett paradisträd och en pelargon. (Nu tror jag att Belgiska Anna blir lite stolt över sin gamle kömpis för att den senare kom ihåg alla namnen på växterna!) Men idag förblev fönstren tomma. I stället piffade jag min lilla besöksplats. Eh… ja…

Detta bildspel kräver JavaScript.


Datorn med skärm, docka och tangentbord rullades in först. De urdragna kablarna stoppades i dockan respektive uttag och väggen. Sen startade jag datorn – och BAM! Den fungerade! Fast jag hade ju förstås inte nån kontakt med nåt nätverk. Suck… Jag som

kan själv

fick till min stora irritation kontakta expertis analogt – jag kunde ju inte mejla servicedesken… Strax kom en ung gosse, sonderade, grejade lite… och bytte uttag i väggen. Datorn fungerade – och jag hade nätverkskontakt utan att behöva SLÅ PÅ DATAMASKINEN, som en skulle göra om en hade följt den gamla norska manualen jag hittade i en låda. Jag är emot allt våld!

Slå på datamaskinen

”Slå på datamaskinen” behövde jeg ikke!


Vid elvatiden hade allt flyttande 
gjort mig lite hungrig, så jag åkte upp till matsalen på översta våningen och tog ett päron. Flämtade till vid åsynen av den vackra utsikten, Uppsalasilhuetten med slottet och domkyrkan, från ett av fönstren… Och tänk! Om ett år ska vi flytta till ett alldeles nytt hus, relativt kontorslöst, bakom slottet, nära Botaniska trädgården

4 Utsikt från översta våningen på jobbet

Utsikt…


Nu kan jag bara hoppas att jag får följa med. 
Eftersom jag är i statens tjänst är det sex månaders provanställning som gäller innan det kan tänkas bli en tillsvidareanställning. Jag vet inte om jag håller måttet, vissa stunder känner jag mig så osäker att jag börjar undra om jag inte är den där bluffen trots allt. De sju svåra åren har onekligen satt vissa spår. Men andra stunder känner jag mig trygg att jag är på rätt bana tack vare att jag har chefer som är väldigt tydliga.

Under eftermiddagen har jag varit på min första avdelningskonferens. Där fick vi den senaste informationen om huset som ska bli allas vår nya arbetsplats om ett år, ungefär. Och så fick vi grupparbeta i team. Eftersom mitt team består av mig och två – tre än så länge vakanta tjänster fick jag hänga på min numera före detta rumskompis R:s team. Det var intressant och lärorikt. Efter redovisningar, diskussion och avslutning kunde vi rensa våra hjärnor med att titta på vackra bilder från en helt fantastisk seglats som en av medarbetarna gjorde i april. Konferensen rundades sen av med en härlig vårbuffé. Jag fick en vegetarisk tallrik som kanske var mer vacker än god. Eftersom jag inte kunde äta allt på den (gurka och råa rödbetor tycker gallan att jag ska vara försiktig med) fick jag komplettera med några munsbitar från den övriga buffén.

Detta bildspel kräver JavaScript.


Och nu… 
Nu ska jag ta en surfrunda bland de bloggar jag följer. Det var länge sen jag hade tid att läsa varje dag, men ett par gånger i veckan försöker jag hinna med. Men sen ska jag hasa ner i bästefåtöljen och läsa min spännande bok på gång – jag fick ju uppföljaren häromdan av författaren!

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Nu ligger vi slängda i soffhörna respektive reclinerfåtölj, med påskgodis och var sin öl. Jag har suttit/legat med dagens lokalblaskesudoku, Fästmön ligger med datorn på magen.

Känner mig så otroligt trött, trött, trött… Det måste vara den här löjliga infektionen jag har i kroppen, för detta känns inte som ”normalläge”. Jag är alltså så trött att jag knappt orkar halvsitta i fåtöljen… Reste mig i vart fall och hasade ut till datorn i arbetsrummet för att blogga lite.

Pratade med en kompis i telefonen i eftermiddags och det var ett ganska jobbigt samtal. Det känns som att stå mitt i nånting. En mitt jag inte vill befinna mig på. Hur ska jag kunna agera på bästa sätt? Hur ska kunna ta ställning ens till att agera? Ska jag helt enkelt inte agera? Eller vad? Livet är fullt av såna här ”små prövningar”…

Dagens middag bestod av lite vårbuffé à la Anna och Tofflan. Jag åkte till ICA Solen och köpte kycklingben, rostbiff, kalkonpastrami, potatissallad och baguetter. Anna fixade räkor med ägg och grönsaker under tiden. Smarrigt värre och åtminstone ETT BARN uttryckte sin glädje över maten. Övriga åt under tystnad och det får man väl tolka som ett gillande..?

N’är middagsbordet var röjt blev det så avfärd till fadren som väntade på sin trio i nystädat hem. En av katterna strök sig som vanligt lite för pilskt mot mig. Hoppas han inte tror att jag gillar djur – som lilla Anna. Se bara bilden nedan! VARNING FÖR SNUSK!


Tjolahopp! Här är lilla Snusk-Anna och Ådi i farten igen!

                                                                                                                                                         Ojejoj! Nu fick jag rycka ut akut till köket där blodvite uppstått. Anna skulle fylla på sin insulinpump och när hon drog ur den gamla ”nålen” började blodet fullkomligt spruta! Nu hör det till saken att Anna är mycket lugn till sättet, dessutom undersköterska. Hon har haft såväl diabetes som insulinpump länge. Men detta hade aldrig hänt förut! Och med ena handen full av blod, den andra full av pump behövde hon viss assistans. Tofflan, å andra sidan, är en riktigt vekling och svimmar gärna vi åsynen av blod och nålar… Hur som helst, det hela avlöpte bra. Tofflan assisterade med papper, Anna torkade och tryckte mot det sprutande HÅLET på magen. Hon lyckades samtidigt krångla sig ur sina mjukisbrax som Tofflan nappade åt sig och tog med ut i badrummet för att tvätta. Där svimmade hon INTE! Slutet gott, allting gott! (Men nu är jag rätt trött på påsk-GOTT…)


Blodet droppar, blodet droppar… Och då sa Bellman: ”Sätt på ett plåster!”

                                                                                                                                                               Vi anlände till stan vid 19-tiden, skulle jag tro och ägnade en stund åt att packa upp. Anna hittar inte

  1. sin scarf
  2. sitt busskort

så en del tid gick åt att söka efter dessa två missing objects. Dessvärre utan framgång.

Själv startade jag stor-datorn och beställde linser för tre månader. Tänkte att det var bäst att fixa innan jag åker ner till mamma, för då blir det ju så krångligt att beställa i och med att hon ska flytta. Snart. Hoppas vi.

Vi anlände till ett tyst och lugnt hus, vilket känns underbart skönt. Kanske vågar vi hoppas på sovmorgon i morgon efter den mindre roliga natten jag hade…

Read Full Post »