Förnöjsam söndag

Ett ganska nöjt inlägg.

---

 

Den här dagen har varit en bra dag. Stoltast kanske jag blev mitt på dan när lyckades installera det fina Office-paketet som jag kunde köpa tack vare Anders. Det är underbart att jobba i program som inte är från stenåldern, kan jag meddela. Och jag har testat kompatibilitet och diverse konverteringar så att det inte ska bli nåt krångel med mina ansökningar. Förhoppningsvis!.. För i morgon är det ju måndag och dags att jobba på att fixa ett nytt jobb.

Idag funkade nyckeln och jag kunde installera mitt Officepaket.

Prinskorven kom hem på eftermiddagen och behövde lunch. Jag tror att Fästmön stod vid spisen nästan hela dan. I vart fall var hon i köket nästan hela söndagen. Jag satt vid köksbordet och skrev och sen blev det inte bättre än att jag blev erbjuden middag – naken fisk* med räk- och dillsås, kokt potatis och kokta grönsaker. Hemlagad mat är verkligen godast! Som grädde på fisken moset fick jag med mig en matlåda hem av maten vi lagade igår kväll, så nu har jag i alla fall en jättegod måltid den kommande veckan.

Anna började jobba klockan 16 och jag hade lovat henne skjuts till arbetet. Men först hoppade hon av i farten och handlade lite på ICA Solen innan hon kastade sig in i bilen igen. Eftersom hon slutar klockan 21 i kväll erbjöd jag mig att hämta och skjutsa hem också – en viss minderårig person blir ju lite för mycket ensam annars. Jag hade just kört in i garaget hemma och stängt av motorn när det kom sms om att hon slutar redan klockan 20. Det var bara att ställa om larmpåminnelsen på mobilen, för jag måste ju hämta henne nu eftersom jag har hennes matvaror. Dessutom hinner hon kanske ladda sitt busskort också innan vi far ut till Himlen. Nästa besök på nästa ICA, det vill säga ICA Heidan. Själv har jag ju lyckats, efter många men och tusen svordomar, fixa ett UL-konto på webben. Det innebär att jag kan ladda på reskassa, kolla saldo etc när jag vill. Det är mycket praktiskt – när det fungerar. Dessvärre fungerar det nästan aldrig…

Lördagsgodis går bra att äta även på söndagar.

Hemma i New Village har jag telefonerat med min mamma och ätit lördagsgodis. Jag köpte alldeles för mycket igår… Nu ska jag softa med min bok på gång som jag lånade med mig från Anna. Jag kör ju varannan deckare/thriller, men den genren är faktiskt slut i mina att läsa-högar här hemma. Om nån timme är det dags att ge sig ut på vägarna igen.

Jag känner mig i skrivande stund ganska förnöjsam. Men jag har fortfarande inte fattat några som helst beslut…

 

 

*naken fisk = Elias benämning på torsk, ingen favoritmat hos den yngre generationen

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Den tredje rösten

Ett inlägg om en bok.

---

 

När det gäller litteratur kör jag varannan deckarnas numera. Cilla & Rof Börjlinds bok Den tredje rösten gav jag bort till Fästmön som sommarpocket. När hon hade läst den lånade jag den. Nu har jag läst den. Och frågan är om det var en bra gåva eller inte…

Två parallella historier skildras. Dels den där en tonårsflicka hittar sin pappa död. Pappan har hängt sig hemma, tror alla först. Men det är inget självmord utan mord. Polisen tror att det har att göra med droger som tullen, där pappan arbetade, har beslagtagit, droger, som plötsligt dyker upp på ”marknaden”. Samtidigt hittas en kvinna mördad och styckad i Marseille. Förre polisen och tillika hemlöse Tom Stilton åker tillsammans med vännen Abbas till Frankrike. Abbas har uppenbarligen koppling till både Marseille och den mördade kvinnan. Men det märkliga i kråksången är att de båda fallen så småningom har kopplingar till varandra…

Det här är en riktigt otäck historia. Den visar att man verkligen inte kan lita på den man borde kunna lita på. Mer än så avslöjar jag förstås inte, det vore att förstöra nöjet för dig som vill läsa boken. Och det tycker jag att du ska göra, om du gillar spänning och om du tål otäckheter…

Toffelomdömet blir det högsta!

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Litteraturdebatt: Är deckare bara dålig underhållning?

Ett debatterande inlägg om litteratur.

I morse läste jag ett blogginlägg av Lotta Olsson på Dagens Nyheter. Hon skriver om att folk ofta har så många åsikter om deckare. En del tycker att deckare är

[…] dåligt skriven underhållningslitteratur […]

medan andra menar att

[…] genren har vidgats och att många deckare har stora litterära kvaliteter […]

Det finns till och med de som hävdar att deckare är

[…] den bästa genren för modern samhällskritik […]

Precis som Lotta Olsson läser jag mest deckare. Jag tycker att hon lyfter fram en stor poäng med deckaren som genre när hon menar att det hela tiden dyker upp nya deckare. Ett skäl till detta måste ju var att läsarna inte överger genren.

En gång (i maj 2012) bloggade jag om genren romance, som inte intresserar mig ett dugg.

Tantsnusk blir romance!

dundrade jag.

Det gillade inte alla… Men det jag menade i grunden var att man bokförlagen tar en redan befintlig genre och döper om den – i hopp om att ge den en bättre status, kanske. För romantikböcker har ju funnits länge. Vad är nytt mer än namnet? Oavsett, varken tantsnusk, romantikböcker eller romance intresserar mig. Jag har haft perioder med sån litteratur, främst när jag var ung. Som äldre vill jag läsa annat.

Toffelbokhyllorna dignar…

Efter att jag hade pluggat klart tog jag ut min examen med litteraturvetenskap som huvudämne 1985. Men inte nog med det – jag rörde knappt ett skönlitterärt verk på typ fem år. Då hade jag tvingats läsa i genomsnitt tre böcker i veckan under terminerna. Böcker av alla sorters genrer – lyrik, dramatik, pikareskromaner, reseromaner, historiska romaner, romantiska romaner, noveller med mera… (Jag blir trött bara jag rapar upp allt…)

Men så långsamt började jag läsa igen. Hittade tillbaka till gamla klassiker och favoriter, hittade nya. Så småningom hittade jag deckargenren, en sorts böcker som jag liksom njuter av och vilar i. För trots att det ju är hiskeligt med mord och blod är det själva gåtan som är det intressanta! Kan jag klura ut vem mördaren är innan författaren avslöjar det? Kan jag hitta motivet innan det framgår? Men, jag vill också understryka att jag läser andra genrer också! Däremot blir det i princip alltid

varannan deckarnas!

Jag tycker inte alls att deckargenren är dålig underhållning! För mig är deckarläsning lite av hjärngympa. Men visst. Jag håller med om att det är underhållning – för mig. Och naturligtvis är det så att alla deckarförfattare kanske inte borde ha gett sig på att skriva vissa böcker – eller att bli författare överhuvudtaget… Men så är det väl i de flesta genrer? Eller?

Vad har du för åsikter om litterära genrer och vilka föredrar du???

Livet är kort.

Read Full Post »