Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘vantar’

Trött och DAAAN på ren östgötska kom jag hem efter en hektisk och rolig dag på jobbet samt ett besök hos frissan och Tokerian. Vittjade min postbox och fann detta intressanta innehåll:

Dagens post

Antiktidningen, en räkning och ett paket.


Antiktidningen är alltid rolig att få,
men se Mediehuset UNT vill jag inte ha några fönsterkuvert ifrån. I morgon ringer jag dit och ber dem avsluta min prenumeration på lokalblaskan när den går ut i mars.

Jag har inte nån lust längre att betala 2 700 nånting pix för de tunna tidningar som kommer nuförtiden. Hutlöst pris! Men man kan ju inte bara skita i att betala räkningen, man måste höra av sig också. Så småningom hittade jag kontaktuppgifterna på baksidan. Däremot framgick inte telefontiderna. Man tänker att ett Mediehus borde… ja, ja, skit samma. Den var nämligen det GRÖNA paketet som var mest spännande i dagens post, för inuti låg dessa!

Orange vantar

Inuti paketet låg dessa VACKRA VANTAR, i Toffelriktig kulör


Och ett vänligt,
medföljande kort:

Kort fr I

Vänliga rader!


Stort TACK till Iréne
för de VACKRA VANTARNA! En mer Toffelriktig kulör finns inte! För tänk, nu lär det bli svårt att glömma vantarna – de syns otroligt bra! Dessutom tror jag att de är smått unika – nåde den som stjäl dem! Bäst av allt är nog emellertid att – jag matchar Leffe!!!

Leif GW letar kossor

Jag matchar Leffe!


Livet är kort. Och jag slipper frysa om händerna!

Read Full Post »

När vi fräschat upp oss lite blev det så dags att ladda för lördagskvällens höjdpunkt: Spökvandring i Gamla Stan.  Vi packade på oss dubbla tröjor, vantar med mera… och sen tog vi lite varmt, irländskt kaffe på Järntorget.


Varmt irländskt kaffe!

                                                                                                                                                    Spökvandringen ska jag inte avslöja för mycket av, men vi hade en duktig och medryckande guide på vår tur. Däremot tyckte varken Anna eller jag att vandringen handlade så mycket om spöken. I stället blev det mest en historielektion kring Gamla Stan – vilket var nog så intressant!


Vår medryckande guide på spökvandringen.

                                                                                                                                                 Tyvärr var en del personer i vår grupp på lyset. Det var INTE vi, trots att vi intagit alkohol. Vad är det för mening att gå spökpromenad om man är full, liksom? En kärring väste dessutom kommentarer om mig och utbytte menande blickar med sin berusade kamrater. Vad är det som är så intressant med mig? Jag är varken snygg eller berömd! Titta på det här fina trädet så får du se nåt snyggt i stället!


Ett vackert träd i mörkret.

                                                                                                                                                           Hela spökvandringen tog 90 minuter. Vi hade just fått veta att vårt hotell, Lady Hamilton, har ett eget spöke, när en unge i sjuårsåldern ÄNTLIGEN blev kissnödig så den medföljande vuxna personen samt ett något äldre barn fick avlägsna sig med mindre barnet. Spökvandringarna i Gamla Stan är nämligen inget för yngre barn. Det blir för kallt och för tråkigt. För oss äldre blev det kallt men intressant. Gruppen var också något för stor, tyckte både Anna och jag, så det var bra att två barn och en vuxen försvann.

Turen kostade 200 kronor per skalle. Det finns också möjlighet att köpa till ett middagspaket. Vi valde dock att gå till vår favoritrestaurang Michelangelo och äta pasta och dricka rödvin.


Vi drack ett rött vin från Sicilien, Cariddi. Mycket gott!

                                                                                                                                                              Vi var ganska frusna efter promenaden och maten och vinet gjorde oss trötta, så vi strosade hemåt när restaurangen stängde vid 22.30-tiden. Lagom tid för två nöjda tanter!


Min frusna kära!

Read Full Post »

« Newer Posts