Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘vänliga ord’

Ett välsignat inlägg.


 

We are blessed. Vi är välsignade. Välsignade av goda människor. Tidigare i kväll fick jag ett telefonsamtal från en ung snärta på Västkusten som gjorde mig väldigt glad. Och nu på senkvällen kom ett mejl med fina julgåvor till både Fästmön och mig.

två rosa rosor


Vi är inte vana vid
att människor är så här välsignat snälla. Det är rörande och alldeles för vänligt och… framför allt för mycket. Det enda jag kan säga är

TACK!

Jag lovar att vi ska förvalta såväl vänliga ord som gåvor på bästa sätt.

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om livet, du vet.


Rubriken sammanfattar
det vi kallar livet på ett bra sätt, tycker jag. Det är ömsom besvikelser, ömsom flyt. Eller mina dagar… Min förmiddag bestod mest av flyt. Jag fick ta ett jobb med kort varsel och löste det på ett sätt som gjorde alla nöjda. Då känner jag hur jag mår bra i magen. Flytet lägger sig som bomull. Och när jag dessutom får vänliga ord och tack – trots att jag bara gör mitt jobb – blir jag väldigt glad, förstås. Vi människor är nämligen så himla duktiga på att tala om när vi/andra gör fel att vi ofta glömmer bort den positiva återkopplingen. Bara det lilla ordet, med utropstecken efter

tack!

gör stor skillnad. Testa nån gång, så får du se hur glad du gör någon!

Men sen strax före lunch idag blev jag så himla besviken. Jag fick nej på ett jobb jag hade sökt i slutet av förra året. Inget märkvärdigt, nej får jag jätteofta. Ibland blir jag ledsen, ibland kan jag strunta i det. Idag blev jag ledsen. Och besviken. För det första är det så… #¤%&@ pissigt, rent ut sagt, av en arbetsgivare att skicka ut ett nej lagom till en helg. Den som var riktigt sugen på att få det här jobbet (<= jag) känner som att helgen är på sätt och vis förstörd nu.

En ilsken gubbe.

Jag blev rätt förbannad. Också.


För det andra blir jag förbannad.
Det här jobbet fick jag nys om ganska tidigt (i början av sommaren) och kontaktade då ansvarig. Vi telefonerade och mejlade och jag skickade mitt CV etc. Ansvarig var intresserad och ville anställa mig, men ett beslut från högre ort skulle först inväntas. Ingenting hände, men då och då under hösten påminde jag om min existens. En dag mot slutet av året hittade jag så plötsligt en ganska tramsigt skriven annons på Platsbanken – på just det här jobbet. Givetvis skickade jag då in en formell ansökan tillsammans med CV:t. Dessutom ringde jag IGEN till den ansvarige, som lite generat sa att

Ja, ehum, jo… jag kanske skulle ha berättat att jag blev tvungen att gå ut med en annons och när jag sen gick ut med den…

Idag fick jag svaret på min ansökan. Det var, som du förstår ett nej. Ett nej som var som en riktig jävla dubbelörfil. Jag hade inte ens blivit kallad till intervju…

En snabblunch med bästa MF gjorde att jag kände mig lite bättre till mods, men så snart jag satte mig vid skrivbordet igen kom besvikelsen över mig. Därför tog jag resten av lunchen till att skriva av mig i det här inlägget.

Om ett par veckor ska vi ha personalmöte här där jag jobbar just nu. En kallelse till detta kom under lunchen. Eftersom jag inte enbart äter lunch och bloggar på lunchen utan även jobbar kollade jag mejlet. Naturligtvis krockar det med ett annat viktigt möte. Pratade lite senare med chefen om vad jag skulle prioritera. Jag själv är jätteintresserad av personalmötet, men samtidigt är jag bara visstidsanställd och lämnar byggnaden efter februari. Chefen tyckte emellertid att det är viktigt att jag är med på just personalmötet. Det gladde mig. Chefen har uppenbarligen lyssnat på mig och mina synpunkter. Kalenderbokningarna är därför lite omflyttade. Kanske nån blir besviken över detta. För egen del gav det mig en känsla av… flyt. Trots allt. Trots besvikelsen över det där #¤%&@ nejet…


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om den Tofflianska gångna veckans bra prylar och mindre bra prylar.


Torsdag och jag sover troligtvis
när det här inlägget trycks ut. Men du som är vaken kanske läser vad jag tycker har varit kanonbra (höst) respektive inte fullt så bra (host) under veckan som gått. Det är inte svårare än så här:

Höst 


Host


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om en rekommendation jag har fått.


Den här dan,
som till stor del var en skitdag, slutar som En Riktigt Bra Dag. Fast med en och annan tår över att det finns så snälla människor.

Jag tror nog att du också skulle bli rörd över en sån här rekommendation på LinkedIn av en före detta kollega:

Ulrika är en mycket kompetent kommunikatör, välutbildad, kunnig, verbal och otroligt duktig inom sitt område. 
Hon är en omtyckt arbetskamrat, lyhörd, social och mycket trevlig.

Tack snälla, snälla Berit! Vet du, den här dan var helt rätt dag att få läsa såna vänliga ord om mig själv.


Livet är kort.

Read Full Post »

Dagarna och timmarna går, bloggen ser allt mer övergiven ut. Det gör så ont och det är så trist och den som tror att jag njuter av pausen tror helt fel. Det är riktigt plågsamt. Men jag skriver ändå, skriver inlägg som sparas som utkast. Utkast som kanske publiceras rätt som det är. Men det är inte roligt att skriva längre, det är bara som en av de basala behoven en människa har – du vet: äta, skita, sova, typ… Och så älska däremellan och slutligen dö. Slockna.

regnigt jobbfönster januari 2013

Regn eller tårar?


Jag går i alla fall in
och läser alla kommentarer jag får, men jag besvarar inga. Jag sparar bara på alla vänliga ord och tankar. När jag har hämtat lite krafter ska jag visa att jag inte har tystnat. Mina ord finns kvar. Mina tankar finns kvar i cyberspace. Om du lyssnar riktigt nog hör du dem. Men du måste lyssna på rätt sätt.


Livet är kort.

Read Full Post »

När man får såna här paket i sin postbox tillsammans med vänliga rader från den alltid så snälla Nurse Rached (utom när hon stjäl min kakvinst), då kan man bortse från alla puckon som skriver onda saker i en kommentar på ens blogg:

Rosa och hjärtan, verkligen jag!


Med vänliga ord
på hjärtekortet och en fantastisk omtänksamhet om min näsa, på vilken jag hade en gigantisk finne nyss, är Nurse Rached en vän i särklass.

Fina snorfanor för min finniga näsa.


Tusen tack för ett gott skratt, Nurse Rached! 
Detta kom i exakt rätt stund.


PS
Även Fästmön har fått en hälsning i samma kuvert, på eget kort!

Read Full Post »

Idag var jag Ute på Uppdrag för sista gången. Det har varit… en upplevelse. Det har också varit bra för självkänsla och självförtroende att få ha varit behövd en stund.

Det låg ett paket och väntade på mig. Ett grönt paket och en lapp med vänliga, hoppfulla ord.


Ett grönt paket och vänliga ord till mig!

                                                                                                                                                                   Jag blev tårögd. Det är inte ofta nån skriver så snällt. Paket har jag däremot fått oftare än jag förtjänar de här senaste åren. Men varje gång är det ju lika spännande! Och känslan av att nån har tänkt på mig, tänkt gott om mig är rätt häftig, ska du veta…

Men sen öppnade jag ju paketet och blev arg! 😆 Närå, inte alls! Jag skrattade högt i min ensamhet! Det skulle säkert du också ha gjort om du fick den här…


Puckon och verkliga idioter finns överallt.

                                                                                                                                                               Tusen tack, ni vet själva vilka ni är, kära givare! Och bara så ni också vet, jag har inte norpat en enda karamell!..


Alla är kvar!

Read Full Post »

Older Posts »