Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘Väninnan’

Ett slut på arbetsveckan-inlägg.


 

Så var även denna arbetsvecka slut. Nu har jag jobbat sex veckor och en dag. Det känns som en evighet… Jag är inte lika trött om kvällarna som i början, men jag är trött. Och på fredagarna är inte bara arbetsveckan slut utan även Tofflan. Rubriken till det här inlägget var alltså något ironisk. Fast även om jag inte ska parta i kväll ska jag heller inte enbart slappa utan tvätta och börja städa. Men jag tvättar först så jag kan sitta en stund och rattla ner de här orden på min rätt trötta blogg.

En kan inte säga att veckan har inneburit högspänning – mer än igår, dårå, när det gick en SÄKRING och jag fick klättra upp till ELCENTRALEN och åtgärda det. Sen fick jag byta en glödlampa också och ställa in en och annan klocka som gick på el. Med tanke på smällen och doften av bränt ska jag kanske vara glad att jag kunde göra det… Tänk om jag hade strukit med…

Högspänning skylt

Högspänning hittade jag på jobbet i veckan. Ja skylten, vill säga.

 

Boxboll

Jag vet var den finns nu.

Det har varit en blandad vecka med både bra dar och mindre bra. Men det är tur att de mindre bra finns så en uppskattar de bra desto mer. I vart fall var det skönt att gå hem idag och vara nöjd med veckans insatser – på flera plan. Inte går det att oroa sig för framtiden heller. Jag försöker lyssna och lära av min närmaste kollega. Och nu när jag vet var boxbollen finns… etc etc… Vi fick förresten fint besök idag på seneftermiddagen, jag och min kollega, av en mamma och en månad gammal pöjk vid namn Maskil. Ja, den lille heter givetvis inte det på riktigt, men med två föräldrar och skilda åsikter i namnfrågan är det en tillfällig kompromiss. Tillfällig, som sagt. Självklart ska barnet inte heta Maskil. Väldigt söt var han, för övrigt, tyckte hon som inte är nån barnmänniska. (Hon är nog det innerst inne, hon Tofflan… Hon ska för övrigt vikariera som förälder själv nästa helg.)

Kolsvart var det när jag åkte hem och fuktigt i luften. I morse gnällde fläktremmen igen, så jag åker väl på att byta den också. Får se om det är möjligt när jag ska göra den där rostgrunkan framöver. Det måste liksom göras nån gång, rost och slirande fläktrem är sånt som inte går över av sig självt. Jag handlade på Tokerian, men glömde köpa mjölk, så nu får jag ta en öl till middagen (= de två rostade mackorna). I morgon, däremot, blir det vin. Italienskt vin och dito mat. Vi firar sjuårig förlovningsdag en dag i förväg, nämligen. Fästmön följer sen med hem till mig, så jag behöver städa lite här hemma. Tänkte börja i kväll med badrummet och duschrummet/toan för att ta renbäddning, dammning och promenad med snabeldraken* i morgon. Anna jobbar då till klockan 15, så jag hinner fixa fint här innan jag åker och hämtar henne. På söndag ska jag söka några spännande utlysta tjänster, men mest ska jag helga vilodagen.

I övrigt blir det soft i kväll, mycket troligt med Väninnan, när jag har hängt tvätt och skurat våtutrymmen. Det är en riktigt intressant bok som faktiskt inte bara handlar om Anna Lindh utan mycket om sossarna och deras liv och leverne bakom kulisserna, före den riktiga mobil- och internet-/sociala medier-boomen.

Men… jag lämnar dig med visdomsord (?) upphittade på jobbet. Ytterligare en liten skylt som kanske är delvis norskt stavad eller dåligt korrekturläst. Sen får du gärna skriva några rader och berätta om vad DU har för dig i helgen!

Heller face to face än facebook

Norskt ordspråk?


*snabeldraken = dammsugaren

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett uppspelt inlägg om händer, tänder, fötter, nackar, huvuden och andra kroppsdelar.


 

Fullmåne

Måndagstrött, men inte nattsvart.

Måndagstrött var mitt namn i morse. Det var ju så att jag blev lite långledig i helgen, hela fyra timmar extra. Då blir en trött. Mycket trött. Det går alldeles för lätt att vända på dygnet, nämligen. Men snart kom jag igång på jobbet. Det är roligt och skönt att ha mycket att göra. Det är inte nattsvart utan tvärtom. Jag mår bra av att ha mycket att göra och dåligt av att ha för lite att sätta tänderna i.

Huvudredaktören från norr är nere på besök och då får jag passa på att samla ihop de frågor jag har. Inte så lätt alltid, för jag och närmaste kollegan försöker ibland lösa saker på egen hand – på gott och ont. Jag jobbar i vart fall på och idag har jag fått en hel del saker ur händerna. Nu är lay outerna för fyra (fem?) trycksaker klara förutom ett antal illustrationer av varierande sort som ska petas in. Det trillar också in textkorrektur vartefter.

A foot in the door dörrstopp

En fot i dörren. Men frågan är vilken dörr…

Kanske ska jag nämna nåt om egen fot också. Frågan är bara i vilken dörr den lilla rätt stora Toffelfoten ska placeras… Det händer saker, kan en lugnt säga. Ibland skulle jag behöva klona mig lite, för jag gillar inte att släppa sånt som inte är färdigt. Men jag är inte där än. Jag bara trappar upp. Det är nämligen så att mötet härom veckan har gett utdelning i form av en inbjudan till ytterligare ett möte, på onsdag. Ja jemine…

Nog har jag jobbat ganska hårt den senaste månaden. Den har hänt otroligt mycket på kort tid i livet och jag har lärt mig nya saker i och med jobbet. Det är roligt, men nacken har börjat protestera idag. Därför ska jag strax avsluta den här sittningen vid datorn och rulla lite med huvudet. Ja inte som hon flickan Regan i Exorcisten – inga helvarv här, inte. Min kväll ska jag ägna åt att tänka på saker och ting – hur jag ska förhålla mig och hur jag ska hantera dem. Lite senare har jag telefontid med en vän. Vi behöver verkligen uppdatera varandra! Sen ska jag nog ge Väninnan en del av min tid också. Att läsa är ett bra sätt att bearbeta saker, framför allt att läsa om verkliga människor och stora problem.

Det snurrar rätt bra i skallen här. Vad rör sig i DIN skalle? Skriv gärna några rader i en kommentar och berätta!

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Efter Daniel Sjölins som vanligt förnumstiga inledning ihöstens första Babel på SvT 2, blev det så äntligen dags för porträttet av Louise Boije af Gennäs – Sveriges mest utskällda författare. Hon har bland annat blivit portad i riksdagen och fått kritik för att hon är var öppen om sitt förhållande med en annan kvinna. På 1990-talet ”fräste” hon ur sig böcker, enligt programledaren. Men nu är det dags för både roman (en planerad trilogi) och pjäs. Skillnaden är att nu, tio år senare, är hon accepterad – gift med en man och tvåbarnsmor.


Tio år sen sist… Louise Boije af Gennäs har kommit ut med första delen i en trilogi.

                                                                                                                                              Valår är det i år – och val och politiker var det också i kvällens Babel. Olof Palme lyfts fram, naturligtvis med anledningen av den nya biografin om honom. Ett intressant porträtt av en spännande man, lysande talare och som mycket ung handplockad som assistent till dåvarande statsministern… Och så dödsskjutningen 1986 och den därpå oändliga mordutredningen.

Därpå blev det satirdags. Då dyker tramsiga Peter Settman upp i studion tillsammans med serieskaparen Liv Strömquist. MEH!.. (Bara PS:s uppdykande i ett litteraturprogram är… satir… Men så var han ju egentligen enbart i studion för att marknadsföra en kommande TV-serie där han ska vara programledare.) De båda diskuterade politisk satir med programledaren och jag insåg att triangelns kvinna har samma sjukdom som jag: liksom-sjukan… Författaren Lena Andersson anslöt sedan och hon har skrivit satirer som inte nödvändigtvis är HUMORISTISKA satirer… Hängeru me? Det gör knappt jag…

Nästa reportage handlade om paret Maria och Jan Berglin, två mediaskygga seriesatiriker. Berglins stornäsor hittar alltid sina läsare! Mycket kommer från det Berglinska hemmet i Gävle.

Veckans boktips blev:
Louise Boije af Gennäs: Väninnan av Eva Franckell
Liv Strömquist: Yarden av Kristian Lundberg
Lena Andersson: Kejsaren av Portugallien av Selma Lagerlöf

Tyvärr skymtade Bob Hansson förbi mot slutet… Suck… Den här säsongen ska han tramsa kring lycka, men jag orkade inte lyssna hur. Nästa vecka besvaras frågan om man kan skriva sig frisk! Intressant…

Read Full Post »