Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘våning’

Ett inlägg om en bok.


 

Den osynlige mannen från SalemDet är alltid spännande att testa nya författare. Christoffer Carlsson hade jag bara hört talas om till namnet, när jag i juni nätshoppade hans deckare Den osynlige mannen från Salem. Det skulle visa sig att det var en prisbelönt deckare, minsann. Svenska Deckarakademins pris för bästa svenska kriminalroman 2013. Och i sitt slutord berättar författaren själv om vilka anspelningar han gör på såväl Sjöwall & Wahlöö som Leif GW Persson. Kan det då bli annat än bra? Ja.

En ung kvinna hittas mördad i en våning som används som härbärge för hemlösa. Den avstängde polisen Leo Junker bor i samma hus. Han kan naturligtvis inte låta bli att lägga sig i fallet. Ett fall som tar honom tillbaka till ungdomsåren, kärleken Julia och hennes bror Grim. Uppenbarligen är det nån som känner Leo från den tiden och han börjar snart få anonyma sms. Det är Leo som mördaren är ute efter.

Ja vad ska vi säga om den här boken då utan att vara alltför elaka? För det första undrar jag verkligen om det är möjligt att ha en sms-konversation med nån som har dolt nummer. För det andra tycker jag inte att boken är bra skriven. Vissa meningar är sju meter långa. En del stycken innehåller konstigheter som detta – betyder ordet ”alla” i själva verket ”alla utom en”?

[…] Alla var män och tio år äldre än jag, hade breda axlar och tatuerade armar, varma leenden. Förebilder var fel ord, men det var det första jag kom att tänka på. En av dem presenterade sig utan att le […]

Nej, jag är inte imponerad alls. Det blir lågt Toffelbetyg.

rosa toffla minirosa toffla mini

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om spiraltrappor.


 

Spiraltrappa

Spiraltrappa fast på mitt förra jobb.

Den som läser här ibland alt. känner mig vet att jag gillar spännande och gärna otäcka litterära och filmiska upplevelser. Häromdan blev jag påmind om nånting ditåt en spiraltrappa figurerade i en läskig bok jag läste. Tankarna vandrade bort till stenåldern, när jag var barn och vi var på besök hos bekanta till mina föräldrar. De hade just en spiraltrappa. En sån som slingrade sig likt en orm mellan våningarna.

Idag när jag tänker spiraltrappa är det emellertid inte bara läskigheter som passerar min hjärna. Jag har en hemlig dröm… om att köpa min grannes lägenhet! Ja, inte grannen vägg i vägg utan grannen under. Sen skulle jag göra ett hål i mitt golv ner till lägenheten på bottenvåningen och sätta in en spiraltrappa. En ståltrappa, för att få den där lite tuffare och råare stilen.

Stål & Plåt AB har riktigt häftiga spiraltrappor både för utomhusbruk och inomhus. Bland företagets utomhustrappor såg jag förresten en urläcker i min favoritfärg blå… Men även spiraltrapporna för interiörer är urhäftiga. Vid trappslutet skulle jag sen ha en massa stora gröna växter som likt lianer klättrade uppåt. Det har vi faktiskt även på mitt nuvarande jobb, när jag tänker efter. Och dessutom en enorm hibiscus som är nästan 65 år gammal.

Ja, drömma kan man. Och även tänka att spiraltrappor ju inte bara är läskiga utan faktiskt kan vara riktigt snygga i inredningen!

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Nästa år är det 100 år sen August Strindberg dog. Regeringen har förklarat 2012 ett Strindbergsår. Men redan den 1 december år öppnar en Strindbergssajt, en sajt som ska finnas i ett år. På Strindbergssajten http://www.strindberg2012 är tanken man ska samla alla Strindbergsevenemang under 2012, en sorts evenemangskalender, alltså. Kulturrådet gör sajten tillsammans med Stockholms stad, Stockholms stadsteater och Svenska institutet.


En ung Strindberg.

                                                                                                                                                                  Vad händer under året? Bland annat sänder Radioteatern 50 pjäser av August Strindberg, det vill säga alla hans verk. Teatern sänds gratis på söndagar med start på nyårsdagen från Stockholms stadsteaters Kafé Klara. Den äldsta inspelningen är från 1927… På teatrarna runt om i Sverige är gissningsvis August Strindberg representerad.

Men det är inte bara i Sverige nåt händer! I USA har amerikanska akademiker och teatermänniskor redan öppnat en sajt på WordPress, faktiskt. Kul! Vidare blir det Strindbergsymposium i Harvard och på Sorbonne. Fröken Julie spelas på franska med Juliette Binoche i både Frankrike och London.

På twitter kan man också följa Strindbergsåret här @strindberg2012

August Strindberg har alltid varit en av mina favoriter, även före mina litteraturstudier vid universitetet i Uppsala. Jag hade en förhoppning om att delta i en särskild Strindbergkurs ett år, men tyvärr var elevunderlaget för litet. I stället svängde jag till Gustaf Fröding och skrev en C-uppsats om antika inslag i hans diktning. Så kan det gå…

För den som vill veta mer om Strindberg rekommenderar jag ett besök till Strindbergs sista bostad på Drottninggatan i centrala Stockholm. Våningen inrymmer numera Strindbergsmuseet.

Read Full Post »

En spökhistoria för barn som är nästan två och en halv timma lång. Det är vad tant Tofflan har glott på i eftermiddag efter avslutade projekt (nåja, en del, i alla fall). Och ärligt talat njöt jag av timmarna framför filmen! Agnes Cecilia är en spännande film om gamla spöken – och familjers lik i garderoberna.


Nora har hittat nåt spännande, ett smycke som är som en tår…

                                                                                                                                                        När Nora är liten dör hennes föräldrar i en bilolycka. Hon vistas en tid hos mormor och morfar, men kommer sen hem till jämnårige Dag och hans föräldrar. Som tonåring flyttar Nora med sin fosterfamilj till en ny våning och där händer det märkliga saker. Det börjar med att familjen hittar några övertapetserade skåp med saker inuti. Så småningom kommer Nora sanningen på spåren – och historien är närmare henne själv än hon först anar.

Den här filmen är gjord 1991 och är baserad på Maria Gripes bok med samma titel. Boken kom ut 1981. Naturligtvis märker man att filmen har en del år på nacken. Jag fnissar lite åt Noras tubsockar och modell på jeansen och så skymtar man nåt gammalt Bregott-paket med en layout som inte längre finns. Men förutom dessa små detaljer står sig filmen myckte bra 20 år efter produktionen. Den är spännande och i många delar riktigt kuslig. Tanken är att mellanstadiebarn ska få ut nånting av den. Jag kan meddela att 48-åriga Tofflor definitivt får det, men att jag har liiite svårt att tänka mig att allt för unga barn vågar se den – i vart fall inte utan vuxet sällskap.

Högt betyg!

Read Full Post »