Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘vändning’

Det är tufft att bli gammal och ensam

Ett rätt svart eller vitt inlägg med vissa färginslag.


 

Nyklippt svartvit

Svartvitt jag.

Jag närmar mig resans slut. Det är inte lätt att inse att en är för gammal. Det har tagit tid. Ensamheten är den svåraste för tillfället. Det trodde jag inte, men den är en av alla strider jag utkämpar nu. Jag kan inte välja mina strider, som nån snorkigt påpekade i ett mejl i morse att h*n minsann gör. Jag är svart eller vit och

allt nu

är det som gäller. Min längtan och mina drömmar och mina mål… vem f*n bryr sig om dem? Jag betalar för viss omtanke, men jag frågar fortfarande alltid nån, på nåt sätt, hur den mår. Varje dag. Det händer att jag får frågan i retur. Då blir jag bara förvirrad och kryper längre in i hörnet.

Nej det här har tagit en vändning som jag inte kunde föreställa mig. Tyvärr vaknar jag om morgnarna. Gör det jag ska. Och sen… Gnistan är borta. Jag får inte ens energi av att städa. Det är så lätt att säga

ryck upp dig!

Till nån annan… Varje förlorad timme är just… förlorad. Tiden kommer inte tillbaka. En blir gammal. Och ensam. Jag telefonerade en stund med mamma igår igen. Orolig, ledsen, utanför. Vi är två, men på var sitt håll.

Det är så många människor jag har suttit intill på allt från kyrkbänkar till parkbänkar som inte lever idag. Snart får jag komma till dem, till där de är nu. Där människor varje dag månar om varandra, har tid och frågar hur det är. Igår läste jag om en person som vill ställa nån till svars för en kär persons död. Så meningslöst… Den döda/e kommer ju inte tillbaka för det. Forever gone tills…

Orange rosor

Nån skulle få orange rosor igår kväll. De satte färg även på min tillvaro en stund.

Ingenting blir det av nånting. Inget värd i andras ögon när de inte längre roas. Kanske blir det lättare att andas nu när sommaren håller på att gå över till höst? Jag åkte in till stan igår eftermiddag för jag hade klipptid. M fick skala av kalufsen från huvudet. En lättnad. Vacker är jag inte, men det var skönt. Konstgjord färg har jag inte satt i håret på flera år. Varför ska en försöka se ut som 13 när en är 53? Det är många färger i mitt hår ändå, som det är. Naturligt. Svart, vitt, blont, brunt och grått, till exempel.

 

Sprang (nästan) till mötesplaten för att träffa Fästmön. Hon, som hade jobbat över typ fyra timmar, mötte mig, som hade jobbat under, som vanligt. Vi tittade in i ett par bokantikvariat på Dragarbrunnsgatan. Liksom städning brukar det lugna min oroliga själ. Det funkade inte igår. Lite mat på det. En person tittade så argt på mig. Jag sökte genom minnet, men kunde inte koppla ihop ansiktet med namn, plats eller händelse. Men personen såg väldigt arg ut…

På väg till bussen hem tittade jag in till dagens andra apotek. Äntligen hade mitt e-recept kommit! Nya salvan kändes fet, men verkar ta bättre.

Hemma. Lite TV. Underhållningsprogram om rik och känd familj i USA som bjuder in och blandar andra rika och kända gäster. En behövde inte tänka, bara titta. Blev tyvärr tvungen att starta datorn. Glömde klicka ur en liten ruta. DET har jag inte glömt nu! Om jag kunde skulle jag gå i kloster. Gammal och ensam.

Bokstöd läsande flicka

En liten flicka satt och läste mellan en bok om propagandaminister Goebbels och ett verka av Haruki Murakami. Kanske har hon inte varit i skolan på länge.

Det här inlägget som jag skrev häromdan… Det snurrar inuti skallen. En sån som jag är varken intressant eller värd nåt. Regeringen vill utreda varför ungdomar inte går till skolan under långa perioder. Och unga upp till 23 får fri tandvård. Vi gamla kan utebli hur länge som helst från arbetslivet. Våra tänder lagar sig varken gratis eller själva. Att dra ut en tand kostar en tusing. Det förändrar ens utseende, men värken släpper. Tro mig, jag vet.

Idag ska jag tvätta en maskin tjockissvart tvätt strax och så ska jag försöka handla hem lite mat och scanna streckkoder för projektet. Det senare ger mig nåt att göra – och muttra lite över – en stund. I eftermiddag åker vi till Förorten för att titta till bebisarna och tömma pottan. Tacksam för att Anna är här denna vecka!

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Den här (lör)dagen har jag väntat på, för den är Ewa Frölings på Slottet! Ewa Fröling är nämligen den stjärna på Slottet som jag har varit mest nyfiken på. Jag minns hennes utmärkta prestation i Fanny och Alexander, men vad har hon gjort mer?

Stjärnorna på slottet

Ewa Frölings dag inbegrep ingen cykeltur men… vattenlekallvar… (Bilden är lånad från SvT:s hemsida.)


Det är väldigt många
som har sökt på

Ewa Fröling alkohol

och hamnat på min blogg. Jaha. Jag har inte skrivit nånting om varför Ewa Fröling inte dricker alkohol. Däremot ska jag nu skriva lite kort om Ewa Frölings dag.

Ewa Fröling tog de fyra andra stjärnorna samt oss tittare med till sitt barndomsland. Frukosten intogs vid sjön där hon berättade om sin barndom där hon var lite av en Pippi. Dagens första övning skedde i vatten under fniss och glam. Stjärnorna var iförda simshorts och t-shirtar (männen) respektive särkar (kvinnorna). Priset blev… var sin daggmask.

Lunchen, som bestod av nyfångad firre, tillbringades också vid sjön. Ewa Fröling berättade om hur det var att jobba med Ingmar Bergman och Colin Nutley. Och sen kom det svarta. Kollapsen. Vistelsen på

klinik.

Vändningen med den finska sköterskan och tavlan lämnade inte nån oberörd.

Till middagen, som också den gavs utomhus, kom alla stjärnor med blommor i håren – utom Robert Gustafsson, för han har inte mycket hår på huvudet. Teater- och filmminnena fortsatte, bland annat om Margaretha Krook. Och så bjöds vi på en livfull beskrivning av det allra senaste jobbet som fotomodell i Italien. Kvällen avslutades inomhus med kaffe och utdelning av märket Silversälen på en märkessköld.

För modet att berätta om det svåra och samtidigt vara så enormt rolig – och svära som en borstbindare – får Ewa Fröling och hennes dag högsta Toffel-betyg!

rosa toffla minirosa toffla minirosa toffla minirosa toffla minirosa toffla mini


Eh nej…
Hon får dubbelt högsta Toffel- betyg!

rosa toffla minirosa toffla minirosa toffla minirosa toffla minirosa toffla mini


Kvar är nu Robert Gustafsson
och honom är jag minst nyfiken på. Jag tycker mest att han är jobbig och duracellkaninig.

Läs vad jag har skrivit om Claes Malmbergs dag, Philip Zandéns dag och Lill-Babs dag.


Livet är kort.

Read Full Post »

I skrivande stund känner jag mig så glad och stark! Jag har haft en fantastiskt givande dag på jobbet, jag kan knappt beskriva den. Mitt avstämningsmöte gick bra och jag hade inte behövt vara nervös – prefekten och administrativa chefen är verkligen snälla.

Lunchen med L var supertrevlig! L är en genomsympatisk person och vi har stort utbyte av varandra – känner jag, åtminstone! Dessutom räddade L mitt liv en gång och det glömmer jag aldrig. Särskilt inte efter att Annika Östberg påminde mig om att livet är en gåva

Ett sanningens ord!


Efter lunch
träffade jag min chef IGEN och denna gång var det jag som ställde frågorna! Tänk att det är så roligt och intressant och givande att intervjua människor!!!

Och klockan 15 kom vänlige M och stod bakom mig medan jag tryckte iväg ett pressmeddelande. Det gick hur bra som helst! Men å så snällt att få stöd när man känner sig osäker! Vi har ju avtal med ett företag som sköter själva utskicket. Det är väldigt praktiskt eftersom detta företag ju har stenkoll på media. Men det är samtidigt liiite krångligt när man ska lägga in pressmeddelandet med bilagor – om man inte gör det så ofta. Detta var min tredje gång sen september förra året. Hoppas det blir ändring nu! Vill du läsa pressmeddelandet, som handlar om gödsel, kan du göra det här!

Jag la ut pressmeddelandet på webben på två ställen, men sen var det stopp! På det tredje stället, institutionens hemsida blev det nåt tekniskt problem. Jag har satt expertis på att försöka lösa strulet så under morgondagen ska det förhoppningsvis vara OK.

En hektisk dag som gör mig förundrad över livet och vilka vändningar det kan ta. Jag är så glad och tacksam över att jag får arbeta där jag är idag. Och att jag också får höra, som idag, av en person på institutionen att de är glada att ha mig där och att jag är behövd och efterfrågad! Jag blev så glad över orden att jag rodnade… 😳

Efter jobbet åkte jag runt på en shoppingtur. Hittade en plastmatta som jag ska ta med ner till påsk till min mammas hall. Mamma blev glad och tacksam när jag ringde och berättade – jag handlade ju lite efter eget tycke och smak. Mamma frågade vad jag önskade mig själv i födelsedagspresent och det enda jag kom på var om hon har nån berlock till min halskedja som kan vara ett minne av henne. Hon har massor, sa hon och skulle minsann leta. Jag vet ju att hon tycker att det är svårt att köpa nånting, men det här blir en alldeles utmärkt present!

Och på ett ställe under min shoppingtur i kväll hittade jag en födelsedagspresent till en mig närstående person som var så duktig och promenerade hela vägen från New Village till arbetet idag!

I morgon väntar två spännande intervjuer och ett planeringsmöte. Det är verkligen fullt upp att göra – och det är så roligt att leva igen! Så roligt!..

Read Full Post »

Idag har det också varit en god dag. Tänk, att mitt liv har tagit en sån vändning! Förmiddagen pillade vi med nyhetsbrevet och skickade den sista texten på kontroll. Under eftermiddagen fick vi ta om en bild – som ändå inte blev bra. Som tur var hade intervjupersonen en egen bra bild som funkade. Nu ligger nyhetsbrevet hos fruar Cheferna och väntar på OK eller ändringar och så hoppas vi att det kommer ut under morgondagen!

Fick personaltidningen idag och såg att mina artiklar var med. Det kändes ju inte fel. Att de dög, menar jag. Det blev ett helt uppslag som jag nu kan visa upp som färskt arbetsprov.

Mitt på dagen är det som bekant lunch, men idag var tycktes min vara lite torftig…


Böcker, en gaffel och ett glas vatten – är det lunch för en vuxen kvinna, det?

                                                                                                                                                                    Äh, jag hade långkok idag – fiskgratäng – och den tog hela sju minuter att värma i micron. Under tiden hann jag läsa ut Fredagen den 14:e och börja på Det fjärde offret. Måste säga att den börjar riktigt otäckt!

Vidare under eftermiddagen läste jag in mig på diverse planer och dokument, försökte få ordning på kameran, som verkar vara helt ur fokus, skrev en del mejl med mera.

Och så var klockan plötsligt halv tre och det var dags för fika! Idag var det go-fika igen, det var A som bjöd på underbara citrontårtor från Savoy. Jag tog faktiskt två (2) bitar… 😳


Vem skulle ha kunnat låta bli att ta en bit? Jag tog två…

                                                                                                                                                              På vägen hem stannade jag till vid Systembolaget på Stormarknaden och för att försöka hitta nåt vitt vin till morgondagens räkor. Jag dricker sällan vitt vin och är inte bra på sorter. Det enda jag vet är att det funkar med ett torrt vitt vin, gärna chardonnay. Idag såg jag uppenbarligen helt vilse ut, för en mycket trevlig och serviceinriktad ung man kom till min undsättning. (Visst låter jag som en tant, nu?) Han hade tre förslag och jag valde ett av vinerna, mycket riktigt ett chardonnay. Men så tog jag ett torrt portugisiskt också, bara för att… jag egentligen inte har råd, men det kom ju en extrapeng från mamma i veckan… Jag tror nog att hon tycker att det är OK med lite köpevin för en gångs skull – i vanliga fall håller vi oss till mitt hemgjorda röda eller, vid högtidliga tillfällen, nåt ur lagret i vinskåpet.


Det blev två flaskor vin, men bara en till räkorna i morgon.

                                                                                                                                                      Fästmön kommer hit och snaskar på räkor och dricker vin med mig i morgon. Det ska bli mysigt att ses, det är länge sen söndag. Som vanligt jobbar hon helg. Både lördag och söndag börjar hon klockan sju, så det blir ingen sovmorgon för nån av oss. Men dessbättre slutar hon redan klockan 14 båda dagarna, vilket betyder att vi faktiskt får lite ledig tid tillsammans. Det är inte helt fel, för det är en bristvara just nu.

Till lördag funderar vi på att göra nån riktig höstgryta med rotfrukter och en massa gott. På tal om gott… Lördagsgodiset handlar vi definitivt på Tokerian den här veckan! Kolla priset i reklamen. Det blir var sin bunke, det…


Det blir var sin bunke lösgodis på lördag.

                                                                                                                                                                 Nu ska jag ut i köket och fixa några mackor till denna stund, men också till morgondagens lunch. Denna lunch måste nämligen intas framför datorn på kontoret eftersom både Carl och jag ska delta i ett webinar (ett seminarium framför datorn) om sociala medier. Spännande!

Read Full Post »