Den tomma stolen

Ett inlägg om en bok som jag gav bort förra året och sen lånade.

---

 

Det är ett rätt smart drag att ge bort böcker i present – när det handlar om böcker man själv vill läsa. För då kan man ju sniket komma och låna dem sen. Det var vad jag gjorde med J.K. Rowlings första vuxenbok, Den tomma stolen, en bok jag gav till Fästmön i födelsedagspresent förra året.

Berättelsen utspelar sig i engelska staden Pagford och inleds med att en ledamot i kommundelsnämnden segnar ner och dör. Snart utbryter ett underligt krig om den tomma stolen som Barry Fairbrother lämnar efter sig. Vem ska efterträda honom? Alla tänkbara kandidater verkar ruva på en eller annan ofördelaktig hemlighet.

Jag känner ganska snart igen Pagford som en kommun nära mig. Dessutom känner jag alltför väl igen anonyma och falska identiteter på nätet som härjar. I boken skriver Barry Fairbrothers vålnad sanningar om en del människor i Pagford på kommunens webbplats. Somligt är sant, annat kan man spekulera om. Syftet är emellertid är det vanliga: att förstöra för andra.

Det är en otäck historia, Den tomma stolen. Tyvärr är boken alldeles för tjock. Persongalleriet är som värsta… Londons invånarantal. Det hade onekligen hjälpt med en lista över de mest synliga familjerna och deras medlemmar. Men är boken bra, då? Jorå. Jag läser de strax över 500 sidorna till slutet och njuter av en välskriven bok och en berättelse som ändå fängslar.

Toffelomdömet blir högt.

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Dolt under ytan

Läskig musik och vatten inleder filmen Dolt under ytan (2000) som gick på TV3 för ganska länge sen. Tills idag har den funnits osedd på min DVD-spelare. En lagom spännande film med bra skådespelare att stryka kläder till, trodde jag… Filmen var allt annat än lagom.

Vad är dolt under ytan egentligen???

                                                                                                                                                          Doktor Norman Spencer lever lyckligt tillsammans med hustrun Claire och hennes dotter Caitlin i ett hus vid en sjö. Claire gav upp sin karriär som cellist en gång i tiden för att i stället på heltid ägna sig åt dottern Caitlin. Nu åker dottern iväg till college. Detta utgör en källa till oro för Claire, liksom ett nyinflyttat, ständigt grälande grannpar. Norman har emellertid svårt att ta sin hustrus alltmer fantasifulla oro på allvar. För inte alltför länge sen bedrog han sin fru. Nu är affären över och Normans liv och äktenskap förefaller perfekta tills Claire börjar höra mystiska röster och se vålnaden av en ung kvinna i deras hem. 

Det är väldigt mycket vatten i den här filmen. Antingen regnar det eller så badar man eller så befinner man sig i badrummet. Det blir en hel del anspelningar på Hitchcocks film Psycho. Men det här ÄR verkligen en spökfilm. Den är full av gamla spöken och likaså har den ingredienser som mördaren som aldrig dog. Det jag inte riktigt fattade var vad grannparet hade med berättelsen att göra…

Riktigt, riktigt spännande är filmen och trots att den har tio år på nacken – OCH att jag faktiskt hade sett den tidigare – får den högsta betyg.

Read Full Post »