Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘valfrihet’

Ett inlägg om valet och vad jag tycker, önskar och vill.


 

politiker

Valfjäsk?

Nä. Jag har inte missat att det är val. Och det har väl inte du heller..? Men det här är ingen politisk blogg (även om jag har åsikter) och därför undviker jag att skriva alltför mycket om politik. Jag tycker att det är vars och ens ensak vad man röstar på. Inte är jag särskilt intresserad av att veta vad DU röstar på för parti heller. Det blir nämligen nästan alltid bråk och tjafs när man diskuterar politik – i alla fall med vänner och bekanta. Vi är ju alla människor, med mänskliga egenskaper, och hur i h-e kan h*n rösta på DET partiet?! Idiot! Pucko!  Ja, du fattar..?

Nu har valstriden trappats upp, milt sagt. Det är partiledarutfrågningar till höger och vänster, på TV, på radio, i tidningar, på nätet. Ärligt talat orkar jag inte lyssna på eländet. För jag tycker att det är rätt eländigt att partiledarna, en månad före valet, går ut och lovar en massa saker. Valfjäsk, kallar jag det för. Varför kan de inte lova en massa saker annars, när det inte snart är val? Men framför allt, varför kan de inte hålla vad de lovar..?

Trots allt försöker jag orientera mig bland partierna för att hitta det parti som ska få min röst. Jag fokuserar på mina hjärtefrågor, för jag är mig själv närmast. Arbetsmarknadsfrågor och frågor om vård och omsorg tycker jag är viktigast. Skolfrågor intresserar mig inte alls eftersom jag inte har barn. Kulturpolitik är jag intresserad av, liksom infrastrukturfrågor och tillgänglighetsfrågorna är ju skitviktiga och HBTQ-politik och… Ja, jag inser att jag är intresserad av mycket, men inte allt. Det blir lite av en djungel…

Därför kör jag uteslutningsmetoden. Två partier går fetbort. Att de ens har ordet

[…]demokraterna

i sina partinamn är ett skämt. De borde inte få använda just det ordet. Såna partier har jag inget mer att säga om och till.

Men resten då? Tja, idag står mitt val faktiskt mellan tre partier. Jag har valt bort ytterligare partier som jag tycker står för alltför förenklad politik eller snudd på är enfrågepartier.

Och så tänker jag i vilket parti jag själv skulle vara välkommen. Jag och den lilla farbrorn, till exempel. Han som Fästmön och jag ser varje vardagsmorgon vid en kvart i sju när jag skjutsar henne till jobbet och vi sitter i vår sköna bil. Lilla Farbrorn har cyklat tidigare. Nu promenerar han. Är cykeln trasig? Stulen? Igår gick han i t-shirt och shorts och med badsandaler på fötterna samt påse med matlåda (?) i ena handen. Det var cirka tolv grader, bara. Idag hade han faktiskt en tröja på sig. Det kniper i mitt hjärta när jag ser honom. Jag undrar om det finns nån som bryr sig om honom, som ser till att han nån gång ibland klär sig rätt så att han inte fryser. Att Lilla Farbrorn är en udda existens är liksom ingen tvekan. En liten farbror, som behöver lite hjälp. Frågan är om han får tillräckligt med hjälp. Vilket parti vågar lova hjälp till honom???

Idag svarade jag på ett mejl från en före detta arbetskamrat. Vi arbetade tillsammans på den allra bästa arbetsplatsen jag nånsin har varit på. Nej, jag säger inte att den var felfri, men klimatet var bra. Stämningen. Man fick vara udda, kuf. Det viktiga var ens kompetens. Jag undrar hur många såna arbetsplatser det finns idag och vilket parti som kan lova sån fin arbetsmiljö? Nå..? Nån frivillig politiker som vill lova nåt?

kuf och kompetent

Den här texten satt på kaffeautomaten på Den Bästa Arbetsplatsen.

 

Nej, såna som Lilla Farbrorn och Elsa och hennes mormor i Fredrik Backmans underbara bok, som jag började läsa igår… och kanske jag också, dårå… Vi passar nog bäst i fiktionen. Verkligheten är… för kall och hård. Och torftig.

Vilket parti vill höja a-kassan NU (efter tolv år) så att det går att leva på den under de perioder i livet man behöver det? Vilket parti vill ordna jobb åt ALLA arbetslösa, inte bara de unga, NU? Och vilket parti vill ge dem som har andra människors liv i sina händer, såsom vård- och omsorgspersonal, de högsta lönerna? DET partiet får min röst.

 


Livet är kort.

Read Full Post »

I veckan kunde man läsa i lokalblaskan om Sjukstugan i Backens miljardsatsningar för framtiden. Området ska rustas, hus ska renoveras och ett nytt hus med nya vårdplatser ska byggas – för en total kostnad om cirka åtta miljarder. Dessutom genomförs

ett gestaltningsprojekt

som enligt artikeln ska

[…] skapa ett grönare och en mer läkande utemiljö för området […]

Oavsett om detta är ett grammatiskt skrivfel eller inte, jag tror att syftet är att miljön ska vara läkande för de sjuka. Projektet är en del av ett regeringsprojekt och man har fått två miljoner – för att

[…] ta fram ett så kallat styrdokument som ska vara samverkande för kommande förändringar utomhus, och i framtiden även den inre miljön […]

Ja, alltså miljonerna ska inte gå till att göra miljön mer läkande. De ska heller inte användas till fler vårdplatser. De ska användas till, jag upprepar

[…] ett så kallat styrdokument […]

Två miljoner från regeringen ska användas till att ta fram ett dokument som ska vara

[…] samverkande […]

för utemiljön, men också i förlängningen inomhusmiljön. Om jag har förstått rätt, vill säga..?

Ett av målen med projektet är att

[…] få med konstnärer redan på idéstadiet som en del i den läkande processen […]

Det finns inga förslag på hur miljön ska förändras men

[…] visionen […]

är att förbättra tillgängligheten och skapa fler grönområden och andra parkeringslösningar.

Som vanligt gör ansvariga inget tankearbete själva utan man tar hjälp av skolbarn, patienter, personal och politiker som har fått komma med förslag på förändringar. Sen ska hela Allmänheten också få tycka till under sista helgen den här månaden. Ja jisses… Kanske Allmänheten kan få de två miljonerna så kan den skriva skriva ihop ett styrdokument också. För det verkar ju inte precis som om de ansvariga jobbar eller tänker göra det själva. Man tar säkert in en extern konsult, gärna nån kompis till nån i ledningen och som är bra på gestaltterapi, för att vitsa till det. (Det är ju ett gestaltningsprojekt och somliga har ju en fäbless för gestaltterapi – och har utbildat sig på arbetstid samt fått utbildningen betald av arbetsgivaren. En mycket viktig utbildning – för en administratör, oder was? Nej, inte särskilt…)

Jag fattar inte varför man inte i stället direkt lägger alla pengar på att förkorta vårdköerna. Alla pengar på att se till att patienter får den vård. För det är ju inte bara regeringen som skjuter till miljoner till den här verksamheten – vi skattebetalare skjuter till en hel del skattemedel också.

Idag läste jag en annan artikel i lokalblaskan. Nu ska man ju definitivt inte tro att allt som står i tidningen är sant, men den här artikeln handlade om en kvinna som efter tre (3) år äntligen får sin knäoperation. Tre jävla års väntetid, allt som allt! Är det rimligt, det? NEJ!

Själv spekulerade kvinnan om att den långa väntetiden kanske berodde på att hon var sjukpensionär. Om så är fallet skriker jag ännu högre NEJ! Var finns i såna fall allt fint snack om vårdgaranti och valfrihet???

Sluta genast upp att skapa byråkratidokument för miljoner och fin utomhusmiljö! Vi som väntar på vård skiter i både papper och träd, vi vill bli friska, tack!


Livet är kort. Jävligt kort för en del.

Read Full Post »

I höst har smöret försvunnit från flera skolor i Stockholm. Anledningen är att utbildningsnämnden har bestämt sig för att följa Livsmedelsverkets rekommendationer. I dessa rekommendationer står att skolorna bör servera lättmargarin.

Lättmargarin ett nyckelord i skolorna?


Många föräldrar och elever
är upprörda över detta och undrar vart valfriheten har tagit vägen. Det är ju inte alla som tycker att lättmargarin är gott, men det är heller inte alla som tycker att det är nyttigt. Vad innehåller de här lättprodukterna, egentligen???

Bakgrunden till utbildningsnämndens beslut är att skollagen har skärpts. Skolorna måste servera näringsriktig mat och då bestämde nämnden i Stockholm att följa Livsmedelsverkets rekommendationer. För det rekommenderar i sin tur Skolinspektionen. Många led är det… Och inte blir det tydligare av att skolborgarrådet Lotta Edholm menar att det finns en möjlighet för skolor att servera smör till smörgåsen. Fast då måste skolan minska på det mättade fettet i den övriga maten. Hon försöker förtydliga i Dagens Nyheter:

Till sist är det en fråga för varje skolas rektor att avgöra vad som serveras, men vår tolkning är att det är fullt möjligt att servera smör […]

Men rektor på den skola som DN:s artikel handlar om menar att det inte har funnits nån valfrihet utan att det kommit klara direktiv från utbildningsförvaltningen att skolorna måste servera lättmargarin som är nyckelhålsmärkt.

Jag har aldrig ätit lättmargarin – jag tycker helt enkelt inte om det. Det smakar fettigt och plastigt, men definitivt inte smör. Smör ÄR fetare, jag VET, men jag tar inte mycket smör – eller Bregott – sen jag började ha matfett på mackorna igen för några år sen. (Tidigare hade jag gjort ett uppehåll med smör under cirka 30 år…). Jag tror inte att våra barn och unga vråläter smör utan tycker att det är bättre att man sätter in insatser mot fetter som finns i till exempel chips, choklad och snabbmat. Smör är naturligt!

Naturligt!


Livet är kort.

Read Full Post »

Idag hade jag min första sovmorgon på… låt mig se… på 13 dar. Skönt? Jajamens! Men vad händer? Jag vaknar klockan 3.55 och har ont. Lyckas till sist somna om för att bli väckt 6.05 av att det smälls (!) i ytterdörrar och sedvanlig unge ylar som en varg. Man undrar var man befinner sig när man vaknar till sånt en lördagsmorgon. Jag kan tala om: hemma hos mig. Men jag låg kvar och lyckades slumra lite. Vid 8.15-tiden gav jag upp. Min sovmorgon var slut.

Gissar att det blir så här i kväll i Fästmöns soffa… Frisyren skapad av Hårtomtarna.


Den enda vettiga
jag fick gjort igår kväll var att tvätta en maskin tjockis-svart. Maskinen var full, jag hade inte orkat tvätta ens på hela veckan. Måste gå ut med sopor idag också, trots att jag tvingade Anna att gå en sväng häromdan. Måste vara Sopmonstret som tömmer sitt skräp i mina sophinkar. Sopmonstret är kanske släkt med Strumpmonstret, det som jag tror gör att alla Klaras och mina strumpor försvinner..? Och så har vi Hårtomtarna, de som gör snygga frisyrer på en under natten. Som den jag visar upp ovan.

Jag sitter och läser lokalblaskan och avbryter mig då och då för att skriva några rader. Bland annat läser jag en debattartikel, signerad två sjukvårdspolitiker – en kristdemokrat, en moderat. De slår sig för bröstet över den valfrihet i vården de anser att de har varit med och infört. Och så hänvisar de till en undersökning gjord… i Stockholm. Men Stockholm är väl inte här??? Undersökningen visar, skriver de, att stockholmarna har fått mer vård för sina skattepengar. Dessutom har konkurrensen lett till bättre bemötande och service. Fast i det här länet bor inga stockholmare utan till exempel uppsalabor, enköpingsbor, tierpsbor med flera. Såna som kvinnan (tierpsbo) som inte får sin cancervård här i Uppsala därför att den organisation som ansvarar för länets hälso- och sjukvård, eller framför allt Sjukstugan i Backen, inte har nåt avtal med kliniken. Nej, till Frankrike vill man skicka henne i stället. Fast det pallar hon inte, hon har ju cancer i magen. Så nu ska hon betala sin vård här själv. Ovan nämnda organistion vägrar att ge henne en spänn. Vart tog valfriheten vägen i Uppsala län, hörrni??? Valfrihet, my ass… Det stavas prestige här i vårt län! 

Valfrihet om man vill opereras här hemma i stället för i Frankrike? Nej, prestige stavas det här i Uppsala län.


På Sjukstugan i Backen
fortsätter man att göra som man alltid har gjort – leva sitt eget liv – och anställer en ny chef i stället. Denna gång har man skapat en ny tjänst med titeln chefssjuksköterska. Innehavaren är en kvinna – därför ingen direktörstjänst? Jag bara undrar. Syftet med tjänsten är att

stärka ledningens vårdperspektiv

Tja, kan den nya chefen få ledningen att snabbt som attan skriva avtal så att ovan nämnda cancerpatient slipper betala för sin vård, då är jag den första att säga att den här tjänsten behövs!

Jag blir så upprörd att jag stannar till vid Köp & Sälj-annonserna. Bara för att glo på nåt neutralt. Inte för att jag har lust att shoppa nåt till hemma. Jag vill inte ens renovera, jag vill flytta. Flytta bort från alla puckon, fönsterbyten,  råtthål spikhål i väggarna… Det kändes extra starkt när jag skulle hänga min nya tavla…

Nu ska jag sluta såsa vid datorn och hoppa in i duschen först, frukostera sen innan jag far ut till Himlen. Nåt besök på KulturNatten lär det tyvärr inte bli för min del i år, men du som ska ner kanske kan kika på några saker från min lista? Det är framför allt Kittys utställning jag vill se!


Livet är kort.

Read Full Post »

I morse läste jag i tidningen att fönsterkuverten är på väg att försvinna. Bakom detta finns ett regeringsbeslut och fru Hatt. Fast inte ”min” fru Hatt utan IT- och energiminister Hatt, (C).

Fru Minister Hatt. (Foto: Regeringskansliet)


I stället för fönsterkuvert
ska, till att börja med den som vill få mejl. Men det står väl inte på förrän man inte kan välja, gissar jag. Det handlar om post från kommuner, vårdgivare och andra myndigheter till oss privatpersoner. Även företag ska emellertid kunna anmäla sitt intresse för detta.

Det låter väl bra det här, eller? Men sen kommer förstås några men. Fru Hatt förklarar

För att komma åt brevlådan dit myndighetsposten skickas krävs att man kan logga in med e-legitimation, så att man faktiskt har den högsta säkerhetsnivån. Många privata brevlådor har inte så hög säkerhetsnivå, […]

OK… då försvinner ju det lättillgängliga, för om jag ska läsa myndighetspost via e-legitimation måste jag ha dosa, sladd och kort. Väldigt säkert, förstås, men väldigt många grejor för att läsa post. Så redan där faller snabbheten. Snigelposten tar visserligen nån dag – eller flera, oftast, eftersom myndigheter envisas med att skicka B-post. Men… det går fortare för mig att gå till min postbox i trapphuset, vittja den och sprätta upp kuvertet än att starta datorn, koppla in dosan, logga in, misslyckas (ja för min banks e-legitimation krånglar ALLTID…), försöka igen och igen och slutligen lyckas. Kanske.

Den nya tjänsten ska utvecklas av Skatteverket och heta Mina meddelanden. Och Skatteverket har jag stort förtroende för, så det blir säkert så bra det nu går med e-legitimation.

Men… igen! Hur blir det med alla våra äldre som inte har tillgång till dator och kanske än mindre e-legitimation? Min mamma, som är både gammal och handikappad, klarar inte ens av att ta ut pengar på bankomaten. Nån dator har hon inte, inte heller e-legitimation. När hon skulle deklarera hjälpte jag henne att göra det per sms. Det var möjligt för mig eftersom jag var ledig från jobbet och kunde resa till henne i påsk. Men jag kan inte resa till mamma varje gång hon får post från nån myndighet. Så länge det råder valfrihet kring fönsterkuvert är det bra. Det är sen, när det inte blir så fritt att välja längre, som jag oroar mig för…

Men fönsterkuvert är inte särskilt miljövänliga. Eller, inga kuvert är ju det, egentligen – vare sig de har fönster, är förklistrade eller gjorda av papper. Det är limmet som är boven i det hela, men man bör också komma ihåg alla träd som går åt till att göra papper. Så där finns ju en positiv sak med det hela.

Jag vill inte låta som nån bakåtsträvare, men ny teknik måste fungera och vara utbyggd ordentligt innan man anammar den. Annars blir ju ny teknik nåt som bara kan användas av dem som kan, förstår och har råd. För det kostar ju en del också, med dator/surfmobil och internet.

Häromdan läste jag att mindre än en tredjedel av alla ålderspensionärer har tillgång till dator med internetuppkoppling. Det skulle innebära att vi stänger ute mer än 70 procent av de gamla från att läsa sin post från myndigheter. Om det blir tvång, vill säga. Och om det sker idag. Gissningsvis får allt fler tillgång till dator och internet i framtiden, även ålderspensionärer.


Livet är kort.

Read Full Post »

Obligatorisk a-kassa är på tapeten igen. Jag har också skrivit om det tidigare här på bloggen.  Då efterlyste jag en översyn av systemet.

Socialförsäkringskommittén ska senast i maj 2013 ha ett förslag om obligatorisk a-kassa eller ej.  Den senaste heta idén är att slå ihop a-kassan och sjukförsäkringen.

En ny svensk undersökning, denna gång också som sist av Demoskop, visar att det svängt. Nu vill majoriteten av alla svenskar, 62 procent, att a-kassan ska vara obligatorisk. Hälften är också positiva till att arbetslöshetsförsäkring och sjukförsäkring slås ihop till ett enda system och bara 19 procent emot. Och hälften av alla i undersökningen tycker att a-kassan borde skötas av staten.

I juni i år var siffrorna annorlunda: 51 procent av svenskarna anser att a-kassan ska vara frivillig medan 46 procent anser att den ska vara obligatorisk.

Ulf Lindberg och Marie Silfverstolpe från Almega  skriver i en debattartikel i Svenska Dagbladet.  De menar att dagens försäkring är spretig. Och skälen är att det ser så olika ut för oss:

[…] Villkoren ser mycket olika ut för den som är arbetslös men tidigare har arbetat, den som aldrig har arbetat, den som har varit sjukskriven men vill pröva ett annat yrke, den som har blivit arbetslös i samband med sjukskrivning, eller kanske sjukskriven under sin arbetslöshet. […]

Artikelskribenterna menar att alltför mycket fokus ligger på sjukskrivningen för den som är sjukskriven. Man får ingen hjälp att hitta ett jobb man kan klara av. Nu studsar jag lite. Om man är sjukskriven är man väl sjuk, eller? Att hitta ett jobb borde väl vara sekundärt, det primära att bli frisk? Men gissningsvis avses här långtidssjukskrivna, personer med mer eller mindre kroniska tillstånd. De som liksom aldrig blir friska ska ut i jobb…

Skribenterna föreslår att man skapar en omställningsförsäkring. Då kan den enskilde få bättre hjälp av den som beviljar ersättning och sin arbetsgivare. För den enskilde skulle detta innebära ett visst mått av valfrihet eftersom man ska få välja utförare. För mig låter detta inte helt olikt det coachsystem som finns idag. Vad är nyheten, liksom???

Vidare menar skribenterna att det ser annorlunda ut på arbetsmarknaden idag än det gjorde tidigare:

[…] Dagens arbetsmarknad är mycket mer föränderlig än den var då det nuvarande systemet byggdes upp. Människor byter inte bara från en anställning till en annan, de byter yrkesinriktning, börjar arbeta i nya branscher, går mellan att vara egenföretagare och anställda i en helt annan omfattning än tidigare. Denna rörlighet kommer troligen att öka, vilket är positivt för både arbetsgivarna som lättare kan locka nya anställda när de behöver det, och för de anställda, som får större möjlighet till personlig utveckling och tillfredsställelse genom att ha större möjligheter att forma sin karriär. […]

Att dagens arbetsmarknad är mer föränderlig än förr håller jag starkt med om. Idag är det inte längre smart att vara lojal mot sin arbetsgivare ett helt arbetsliv. Man ska byta arbetsplats ofta och gärna också yrke. Man kan vara egen företagare eller anställd – eller både och.

Men som enskild behöver man en viss trygghet i tillvaron. Att man inte kan leva på a-kassan skrev jag bland annat om i mitt inlägg från i somras och jag tror inte att man i längden heller kan leva på sin sjukersättning.

Ledarskribenten i dagens lokalblaska efterlyser en diskussion om vem som ska ha det ekonomiska ansvaret. Enligt ledarskribenten tror vi a-kassemedlemmar att det är vi som står för våra egna ersättningar genom att betala a-kasseavgifter. I själva verket handlar det om att pengar bollas mellan olika system. Intressant…

Hur som helst, jag tycker helt klart att a-kassan inte ska handhas av fackförbunden. Facken bör nämligen stå på sina medlemmars sidor och inte motverka dem – som de gör nu via a-kassorna. Det är ju ändå staten som ställer upp reglerna för vem som får a-kassa, hur mycket man får, regler för att få de här usla kronorna etc. Varför ska då facken agera filter? Däremot är jag inte säker på om jag tycker att arbetslöshetsförsäkringen och sjukförsäkringen ska slås ihop. Jag inser att det finns många beröringspunkter, men det handlar ändå om två olika grupper: sjuks människor och friska människor. Det de har gemensamt är att det behöver en försörjning. Det jag efterfrågar är en ordentlig översyn av dagens system – gärna både arbetslöshetsförsäkringen och sjukförsäkringen, för som det är idag kan vi inte ha det. Verkligen inte.

Read Full Post »

Nu har jag kollat upp var och när jag kan förtidsrösta, så det tänker jag göra om en stund. Men jag måste ju kolla lite i sista minuten!

Lokalblaskan har idag en intressant artikel om de politiker som är ytterst ansvariga för vården i vårt län. Bland annat har man granskat hur det har gått med Alliansens vallöften inför förra valet. (Tyvärr finns inte artiken på hemsidan!) Betyget blir rätt högt, men det blir inte det högsta! Nio löften av elva har infriats:

  1. Minskade köer och väntetider, flexiblare öppettider och lättare att få kontakt via telefon och internet: Både ja och nej. 93 procent av alla telefonsamtal till den första linjens vård klarar man av att ta emot idag. 85 procent av patienterna får träffa en doktor inom en vecka. Men 80 procent av patienterna som behöver specialistläkare hinner inte få besök eller operation inom 90 dagar.
  2. Etableringsfrihet, valfrihet och konkurrens i vården: Ja. Fritt vårdval och fri etableringsrätt har införts.
  3. Dygnet-runt-öppen akut i Östhammar och ingen nedlagd vårdcentral i norra länet: Ja. Inga förändringar. Akutmottagningarna i norr ska stärkas.
  4. Ökat antal allmänläkare och specialister inom primärvården: Ja. Antalet har ökat.
  5. En dygnet-runt-öppen cityakut i Uppsala: Nej. Däremot har man öppnat en närakut på dag- och kvällstid och en ortopedakut.
  6. Vårdpeng: Ja. Ett nytt ersättningssystem som följer primärvårdens patienter.
  7. Bevara lasarettet och kirurgiskt centrum i Enköping: Ja. Kortvårdskirurgi har flyttat till lasarettet och akutmottagningen har öppnats nattetid.
  8. Förstärkt öppenpsykiatri: Ja. Tolv extra miljoner har inneburit fler  psykologer på ungdomsmottagningarna och att man har startat ett akutteam. Men bara 53 procent får vård inom 30 dagar.
  9. Stärkt ställning för Sjukstugan i Backen inom högspecialiserad vård: Ja. Nya och längre avtal har slutits i regionen. Försäljningen av vård har fördubbblats. En avdelning har fått status som rikssjukvård.
  10. Stärkta finanser: Ja. Kapitalet har ökat. Årets prognos visar ett överskott på 119 miljoner.
  11. Förstärkt samarbete med kommunerna i länet om omvårdnad av äldre: Ja. Ett samarbete om närvård har startat och mobila vårdteam för hembesök planeras.

Det låter väl rätt OK ändå??? (Jag valde sjukvårdsfrågor dels därför att dessa ligger mig varmt om hjärtat, dels därför att de berör oss alla – vi kan ALLA bli sjuka och behöva vård).

Men vad ska jag nu välja för parti? Det är ju tre val som jag ska göra – till landsting, kommun och riksdag. Ska jag välja samma parti rakt av?

Jag funderar lite till… Och kollar på fördomar…

Småpartierna då? Sverige-Demokraterna går bort direkt. Fi har en del bra om HBTQ-frågor, men vad mer? Piratpartiet är för mycket ett enfrågeparti för att passa mig.

Alliansen… Deras logga ser ut som Animalplanets. Är det en indikation om politikerna? Moderater – är inte det storkapitalister? Centerpartister – bönder? Folkpartister – lite velpottor??? Kristdemokraternas inställning i HBTQ-frågor gör att partiet går fetbort för min del.

    
Alliansen?                        Animalplanet?

                                                                                                                                                     Sossarna, har inte de spelat ut sin rätt? Partiet har genomfört en hel del bra reformer under 1900-talet, men behöver det inte förnya sig lite nu? Vänstern – kan man lita på gamla kommunister? Miljöpartiet – är inte det bara fullt av världsfrånvända miljömuppar???

Jag tänker högt, men inser att jag har bestämt mig. Fast jag tänker inte avslöja vad och hur. Inte som på Radio Uppland där man har handlat oprofessionellt – först genom att ha samarbetat med en person som gjort reklam för Sverige-Demokraterna, sen genom en programledare som skrivit en politiskt färgad kommentar hos en sossepolitiker på Fejan. Mänskligt men klantigt. Sveriges radio har en regel som säger att den medarbetare som offentligt redovisar sin politiska ståndpunkt inte får framträda i program förrän efter valet. (Över huvudtaget kan man fundera lite över vissa journalister på just lokalradion. En av dem fick till exempel ett fint pris för sin grävande journalistik för ett par år sen. Sen visade det sig att historien h*n grävt upp inte var sann eller att vissa fakta saknades som gav en helt annan bild… Så kan det gå…)

Nej, NU har jag bestämt mig! Nu ska jag åka och förtidsrösta!

Read Full Post »