Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘vägmärke’

Ett vägledande inlägg.


 

Den som söker skall finna

heter det ju. Och den som söker Jesus hittar honom vid Lillkyrkan i Metropolen Byhålan. Det är nästan så jag måste åka dit och få lite himmelsk vägledning, för jag känner att jag är ur kurs. Jag har städat och fejat, vilket borde göra mig glad och nöjd. I stället är jag ledsen och frustrerad. Men jag fick i alla fall le lite grann när jag såg Kerstin Liljas bild i Byhålebladet på Jesus som Herr Gårman:

Jesus vid Lillkyrkan foto Kerstin Lilja

Jesus finns vid Lillkyrkan i Metropolen Byhålan, ifall nån undrar.


Jag har bara sett Herr Gårman 
som tjej förut och den skylten var inte lika fin som Jesusskylten:

fru Gårman

Fru Gårman vid övergångsstället till Tokerian.


Och så har jag sett en vägskylt
för skejtare i Gamlis:

Varning för skateboardåkare

Varning för skateboardåkare!


Vad kommer härnäst, tro? 

Anna och jag i spegeln

Varning för..?

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Alltså, vi är verkligen tramsiga, Fästmön och jag! Vi kan gå och häckla folk oss emellan, typ skratta åt par som klär sig likadant. Lite fantasilöst, tycker vi, men det ser ju rätt kul ut. I morse skrattade vi åt två riktiga pumor. Båda hade jeans och vita jumpadojor samt var sin pumaluvatröja. Det enda som skilde dem åt var att den ena hade en röd pumatröja, den andra en svart. Och den röda hade dragkedja, medan den svarta hade en stor ficka fram.

 + 

Puma röd och puma svart.


Men det mest märkliga
av allt var att det var… Anna och jag! Vi såg ut som två förvuxna skolflickor, för som grädde på moset hade vi var sin svart väska hängd på tvären över ena axeln…

På väg till våra jobb fick vi som vanligt se främst cyklister göra våghalsiga saker i trafiken. En cyklist vägrade cykla på den parallella cykelbanan och höll sig i stället mitt på vägen, framför Clark Kent*. Sen viftade h*n lite med vänsterarmen och svängde vänster. Såg sig inte om eller nåt. Undras om det var en självmordskandidat! Tänk om jag skulle köra bil på samma sätt, det vill säga blinka och bara svänga, utan att ge akt på trafiken runt omkring mig? Galning!

Men bilister kan, de också. Eller kan inte, ska jag väl skriva. Varje morgon, framför allt, sitter jag i bilen och undrar hur somliga har kunnat få körkort. På postorder, kanske. En del kan nämligen varken högerregeln eller vägmärket huvudled. För att inte tal om rondellkörning. Det är som att somliga tror att de är ensamma på vägarna… På eftermiddagen/kvällen är bilisterna emellertid ännu värre. Så gott som alla som sitter i samma bilköer som jag pratar i sina mobiler. Och nästan ingen gör det med hands free eller blåtand. Inte konstigt att jag ser flera olyckor på gamla E4:an varje vecka… Man får vara glad så länge man klarar sig helskinnad…

Ett vägmärke som uppenbarligen inte alla bilister förstår.


Idag är det en grå måndag
och jag var uppe tidigt som tusan. Magen har bråkat med mig och igår kväll hade jag en blödning. Idag har jag bara ont. Just när jag skuttade ur sängen fick jag kramp i vänstra vaden. Synnerligen oskönt eftersom det är vänster häl jag har problem med. Det känns väldigt långt till den 12:e när jag har fått sjukgymnasttid… Men samtidigt vet jag att Janne är värd att vänta på! Han är duktig och har dessutom stuckit nålar i min häl tidigare.

Idag har jag ett tidigt morgonmöte. Har redan gjort en akututryckning. Strax ska jag på institutionsmöte för institution 2 med efterföljande fika. Jag har med en flaska vin till M, men den lämnar jag nog efter mötet eftersom M sällan brukar visa sig före klockan tio på jobbet. I övrigt vet jag inte vad dagen för med sig, det brukar aldrig bli lite att göra, i alla fall.

Efter jobbet ska jag hämta min fina tavla. Sen springer jag nog omkring hemma i kväll och provhänger den lite här och var. Det kanske blir fiskbullar till middag idag, det är smällar man får ta och det är faktiskt rätt gott med ris till. Potatisen får Anna ta, eftersom hon föredrar det.

Den 3 september är det redan och jag noterade i lokalblaskans väderruta att temperaturfärgen orange övergår i gult fram emot torsdag, fredag. Så är det.

Och för övrigt ser jag fram emot UL:s svar på mina synpunkter på en av deras chaufförer


*Clark Kent = min lille bilman


Livet är kort.

Read Full Post »

Det blev trots allt en söndagspromenad och solen lyste, om än inte riktigt lika starkt som igår. Idag fick vi med oss Elias också. Det var skönt för oss alla tre att komma ut och få frisk luft och röra på oss, särskilt för somliga som tycks ha överskottsenergi så det räcker till och blir över till hela familjen…

En smal gångstig tog oss ut i skogen bakom Annas hus. Där var massor av snö, men också en hel del hundbajs som mattar och hussar uppenbarligen struntar i att plocka upp efter sina kelgrisar… Trist och äckligt! 


En lustig torr kvist stack upp ur snötäcket.

                                                                                                                                                        Det är väl ingen som tvivlar på eller som inte har uppfattat att det har kommit mycket snö den här vintern? Den här snöhögen begravde nästan trafikmärket…


Här får man inte cykla – men det syns knappt. Fast vem vill försöka hoja i den här snöhögen?..

                                                                                                                                                       Vårt mål var att gå och titta på ett ganska nytt bostadsområde här i Förorten. Man gick först under en nybyggd gångbro för att komma dit. Sen gick man bron.


Anna under bron.

                                                                                                                                                          Solen höll sig hyfsat bra framme, men det var inte lika skönt som igår utan det blåste ganska kalla vindar.


Två figurer går mot solen på söndagspromenad.

                                                                                                                                                        Elias var duktig och pinnade på bra. Men sen blev han lite trött och satte sig i en hög snö för att vila lite.


Liten gosse ville springa ut i skogen, men vi hindrade honom och berättade om Kvast-Hildas nära-döden-upplevelse på väg till Stormarknaden häromdagen…

                                                                                                                                                     Elias nöjde sig med att spana efter Jösse Hare, för uppenbarligen hade denne varit i faggorna – det fanns tydliga spår…


Vart tog han vägen, Jösse?

                                                                                                                                                         På vägen hem såg vi spår efter ett större djur. Men det var nog bara ett låtsasdjur – vem har hört talas om blå elefanter? De är väl rosa..?


Blå elefant nersjunken i snön. Men är inte elefanter rosa???

Read Full Post »