Att hämta kraft när det mesta går åt h-e

Efter en jobbig förmiddag, med ilska, förtvivlan, hoppfullhet och glädje för andras skull i en salig blandning träffade jag vännen M. Hon plockade upp mig i bilen och vi for ner till hamnen. Hittade ett bra, men varmt matställe.

Nummer 71 var vi.

                                                                                                                                                                    Jag tog en grekisk sallad, M fisk. Och sen pratade vi om ”allt” i två timmar – jobb, puckon, ex-män, ex-or, barn, dåligt ledarskap, psykopater, bröder, glömska, en gemensam vän, gamla klasskompisar… Med mera. Jag varken kan och vill berätta allt och jag vill inte heller lägga ut en bild på M eftersom jag aldrig bad om tillåtelse. Men jag är så tacksam för jag hämtade kraft ur vår dialog. Det var som om åren vi inte setts eller umgåtts var borta. Hade vi bott i samma stad hade vi nog varit vänner idag.

Jag lämnade löken eftersom den gör allt annat än underverk för såväl mage som andedräkt…

                                                                                                                                                                    Ett stort TACK till M ifall du läser det här (vilket jag inte tror att du gör, men ändå…)! Jag tror att du är jättebra på ditt jobb!!!

Vi skildes åt med en kram och jag traskade upp mot stan för att inhandla jordgubbar. Naturligtvis började det regna och jag hade varken paraply eller jacka. Och jordgubbsförsäljarna stod varken utanför banken eller Gallerian… Fruktansvärt kissnödig var jag också, men jag tog mig i kragen och släpade in mig i en leksaksaffär. Där hittade jag dessa tre paket till min favoritkille som fyller år om några veckor.

Tre paket till min favoritkille.

                                                                                                                                                              Fästmön messade från Berlin att hon längtar hem och jag försökte att inte kissa på mig. Mobilen har för övrigt gått varm idag! Stort TACK till ”ALLA” för det stöd ni visar!!!

Jag har insett att rosa foppatofflor är skornas haute coture här i Metropolen Byhålan. Ungefär som hemma, då. Fy f*n så fult, säger jag bara! Jag messade en kär vän som inte har så mycket till övers för dessa fotbeklädnader och kände sympatin strömma ut genom svars-sms:et. Ännu varmare sympati kände jag när jag gråtfärdig messade att jag var kissnödig, letade födelsedagskort till mamma, det regnade ute, jordgubbarna verkade vara slut i hela Byhålan och så om förmiddagens otur.

Hemma igen och jag hann precis in på toa. Mamma kom just innanför dörren efter att ha varit hos frissan. Det har slutat regna, jag får bara snälla sms hela tiden, jordgubbar köpte jag av en tjej som stod och sålde utanför Systemet. Jag tränar mig att tänka positivt, men idag är det svårt, mycket svårt.

Dessutom var det en närsynt unge med ett katt-namn som höll på att cykla på mig på vägen hem tre gånger och nyss gick en man med gula byxor förbi utanför fönstret. Förskräckligt! När det finns kläder i tjockis-svart!

I morgon åker vi till Uppsala, jag och mamma. På måndag fyller hon år och jag ska försöka fira henne efter bästa förmåga, men jag har blivit lovad ett samtal under den dan, ett samtal vars utgång jag inte är säker på… Jag lever i ett vacuum, jag orkar inte gråta mer, jag bara nickar luttrad och tänker

Jaha! Det var inte min tur den här gången heller.

Jag vet inte var eller ens när den här mardrömsresan slutar.

Read Full Post »

Slutet av veckan

Redan september och redan slutet av veckan. Inte för att tiden som sådan gör nån skillnad för mig, jag lever ju ännu mer i ett vacuum sen jag blev sjuk. Emellertid vill jag framhärda att jag är på väg att bli frisk! Det visar min ilska. Jag är arg på ”allt” igen – det är ett sundhetstecken hos mig!

Inte för att jag är bi, men arg är jag desto mer!

                                                                                                                                                        Under natten smattrade regnet mot taket, men när jag slog upp mina ljusblå i morse är himlen lika blå som mina ögon. Det blåser, förstås, och ser väl inte så där varmt ut. För övrigt slogs de ljusblå upp redan vid sjutiden i morse. Då kom första smällen. Från en ytterdörr som nån inte kan stänga på normalt sätt utan måste DÄNGA igen. Herreminje, så många trycken det måste gå åt i den familjen! Det kan ju liksom inte bara vara ytterdörren man inte klarar av att stänga på normalt sätt. Eller är det Svenssons sätt att redovisa att

nu är vi vakna, det ska ni också vara!

Man undrar, man undrar… Kanske skulle jag ha lite högre volym på sovrums-TV:n varje kväll när jag inte kan somna. Bara för att jag som ”onormal, ej Svensson” skulle signalera att

jag kan inte sova, det ska inte ni heller göra då!

Ja, jag ÄR arg och elak igen – se det som friskhetstecken. Fast när jag vaknade på riktigt idag var det magen som inte gillade mig.Nu har jag tagit mina mediciner och förhoppningsvis slipper jag magont och illamående – åtminstone fram till frukost. Då vet jag garanterat att det senare kommer tillbaka.

Igår blev det thaisoppa till middag. Det var så otroligt gott att jag slukade två skålar. Naturligtvis mådde jag illa sen, men jag la mig på gästsängen och telefonerade till Fästmön och fick på så sätt annat att tänka på att soppan var på väg tillbaka.

Smakade mycket och gott!

                                                                                                                                            Gårdagskvällen ägnade jag mest åt att läsa och åt datorn. Jag säkerhetskopierade bilder och filer och det gick snabbare än förväntat. Igår började jag läsa Birgitta Stenbergs senaste roman Eldar och is. En bok som är en del av hennes självbiografiska bokserie, vad jag förstår. Jag hade sån tur att jag hittade den på antikvariat (boken kom ut i år, tror jag!) i Stockholm för endast tio spänn! Gissa om jag var tvungen att fråga om det var nåt fel på boken eller om den var felmärkt. Ingetdera, de hade bara fått in ovanligt många exemplar av just den boken, därav det låga priset! Jag bara betalade och såg glad ut. Äkta glad.

Denna kostade mig endast tio pix!

                                                                                                                                                     Idag skulle jag vilja gå ut med mobilkameran, men det orkar jag tyvärr inte. Får nöja mig med att försöka ta en tur till affären. Tror jag ska åka till ICA Heidan för omväxlings skull. För resten har jag mer pengar på ICA-kortet än i plånboken, så det vore nog smart. Druvförrådet måste fyllas på liksom mjölken. Annars är det väl mest för att komma hemifrån en stund. Och till ICA Heidan måste jag ta bilen. Det känns skönt att slippa gå alltför mycket när skallen sätter igång att snurra.

Nu blir det en stunds kontemplation med lokalblaskan och därpå tvagning och påklädning. Jag sitter fortfarande i morgonrock…

Read Full Post »