Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘utrustning’

Ett inlägg som är både teoretiskt och praktiskt.


 

Router och kaktusar

Min router står bland mina kaktusar.

I natt sov jag uselt. Jag har redan börjat oroa mig för kommande prövningar och det är inte bra när det påverkar sömnen. Mindre bra kändes det också att starta dan med lite praktiskt arbete i form av bråkande router. Men jag vann kampen, kan jag meddela, och nu funkar det trådlösa nätverket igen. HA! Jag fattar inte hur jag klarade mig utan trådlöst nätverk tidigare – jag går ju liksom omkring här hemma hela tiden… Lite jobbigt att släpa på utrustning med sladd då.

Jag ska fortsätta med en del praktiskt arbete idag, allt medan jag väntar på besiktningsmannen. Tänkte använda tiden till att gå ett varv med dammvippa och snabeldrake*. Ibland är det skönt att känna att man liksom gör nånting med kroppen också, inte bara med hjärnan.

Idag har jag fått månadens gigantiska utbetalning från a-kassan – hela 9 900 kronor. Wow! Vad ska jag göra med alla dessa pengar? Jo…

  • betala månadsavgifter och hyror för hem, garage, parkering och förråd
  • betala bolåneränta
  • sätta undan 1 000 kronor till mat
  • betala mobilräkningen
  • betala bensinräkningen
  • betala fackavgiften
  • betala bredbandet
  • betala a-kasseavgiften

Och faktum är, att en snabb huvudräkning visar att jag får 2 000 kronor över! Dessa ska räcka till resor till intervjuer (såna som jag inte kan göra med bil utan med buss, tåg etc), medicin och kläder. Fast jag köper ju aldrig kläder, så jag får försöka spara några kronor till julklappar. Jag är överväldigad! Så här mycket pengar har jag aldrig fått över när månadens räkningar är betalda. Jag tror att det tarvar lite teori och att jag faktiskt behöver sätta mig ner och räkna så att det stämmer!

Dagens andra teoretiska övning innebär diverse förberedelser inför måndagens övning. Jag behöver läsa in mig lite på vissa saker, fortsätta leta intyg och betyg, kontakta referenter etc.

Vad händer hos DIG idag? Blandar du teoretiska och praktiska övningar eller vad håller du på med? Skriv gärna en rad i en kommentar så blir jag glad!


*snabeldrake = dammsugare

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett frånvarande inlägg.


 

Spöklika trädNejrå! Jag är på jobbet. Jag har lärt mig att stå ut med det mesta, även plågsamma saker. Nu är inte jobbet i sig plågsamt utan omständigheterna. Det finns så mycket jag skulle kunna ha gjort om jag inte hade blivit så systematiskt nertryckt. Det är skönt att se att andra inte drabbas. Kanske har man lärt sig nåt på vägen – eller så var jag ett tacksamt föremål för frustrationer och kriser.

Idag ska jag ha mitt andra avslutningssamtal. Fast så mycket samtal blir det väl inte. Det som ska ske är att jag ska överlämna mina arbetsuppgifter till den gästspelande tillförordnade chefen. Och berätta var jag ska lämna nycklar och utrustning – för det vet nog inte gästen. Sen händer nog inte så mycket mer. Det som hände efter det första avslutningssamtalet var några ord från högsta chefen. Det visade i alla fall att mina ord, tankar och känslor hade förmedlats vidare. Sen om det förändrar nånting vet inte jag,  jag slutar ju. Trodde faktiskt att mina ord skulle stanna i rummet där samtalet fördes – förutom ett par konkreta förslag som jag fick direkt återkoppling och uppskattning för. Men orden gick vidare. Det gör gott inuti mig. Då blev jag inte bedömd som mindre värd eller vetande, inte där, i alla fall.

På eftermiddagen igår blev jag så glad, för en av mina favoriter, h*n som talar som min farmor, undrade vilken dag som är min sista. Jag berättade att det är måndag – och genast blev det bokat och bestämt en lunch den dagen! (Ingen annan har tänkt i dessa banor och jag tänker baske mig inte köpa tårtor för att fira. Vad är det som ska firas? Att pesten ersätts med kolera?) Jag blev så oerhört glad över detta – och det tänker jag låta personen få veta! Hur mycket det betyder, nu när jag är på väg bort.

Stämningen i rummet blir alltmer mystisk. Vi talar knappt med varandra. Jag tystnar mer och mer, snart säger jag bara

Hej!

när jag kommer och

Hej då!

när jag går. Jag måste avskärma mig för att klara det här. Igår satt jag till och med och lyssnade på Sommar i P1 med biskop Antje i lurarna. Jag orkade inte med världen utanför.

Via jobbets Twitterkonto läste jag några rader, enligt Twittrarens utsago ord uttalade av en åttaåring. Det gör ont i hjärtat att läsa följande:

Jag vill dö, för då försvinner allt det jobbiga för er.

Ljusträdet i DomkyrkanMen samtidigt känner jag igen orden som tankar jag har tänkt ett antal gånger. Till skillnad från den som sa orden är jag emellertid vuxen, med en vuxens ansvar för mitt så kallade liv.

Igår kväll gjorde jag en liten planering/dagordning för nästa vecka. Jag försöker hitta strån att hänga fast vid för att inte ge upp. Fast ärligt talat vet jag inte om jag orkar en tredje vända. Snart finns det ingen självkänsla kvar. Jag utgår från att alla vill mig illa. Det blir en extra tuff tid, den närmaste som kommer, eftersom Fästmön åker hem till sitt efter jobbet i kväll. Det innebär att jag blir ensam om såväl dagar som kvällar som nätter framöver. Men på lördag åker jag ut till Himlen och låtsas att allt är som vanligt en stund igen. Innan jag är på väg bort.

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om arbetsmiljö.


 

För ett par månader sen skulle det göras skyddsrond på jobbet. HA! De passade på när jag var sjukskriven, vilket irriterar mig något. Det är ju inte världens bästa miljö att jobba i, nämligen, och jag hade ett antal synpunkter att lämna…

Att vara sex personer i ett utrymme dimensionerat för knappt hälften har sina nackdelar. Och fördelar. Personligen tycker jag att nackdelarna överväger.

Ingen som helst luftcirkulation gör att luften tar slut ganska snart. Det dröjer inte länge innan folk sitter och gäspar. Hjärnan känns trög.

Men värst av allt i arbetsmiljön är dessa sabla kablar som ligger överallt! Särskilt trådlöst är det ju inte ute i verkligheten. Här är en bild som jag tog idag på eftermiddagen på några av de kablar som ligger och ”skräpar”:

Kablar och sladdar på golvet

Några av alla de kablar och sladdar som ligger på golvet, strax till vänster om min arbetsplats.


Du kanske inte tycker
att det där ser så farligt ut. Men betänk då att alla dessa sladdar går mellan uttag och utrustning. På flera ställen… Jag sitter längst in i hörnet och tro mig, det är en hinderbana att ta sig dit!!! Det är inte bara en gång jag har snavat och nästan rivit ner eller haft sönder nånting.

Då och då tittar nån chef från IT in, glor på kablarna och skakar på huvudet. Säger:

Det där måste vi åtgärda!

Men nu har jag jobbat på samma ställe i snart sju månader och inget har hänt. Tänkte tipsa dem om KranEl AB som faktiskt har en hel del bra lösningar, bland annat vad gäller lyftanordningar. Kanske skulle det räcka med en enkel strömskena eller en pelare i vilken kablarna löper. Vi behöver kunna vara rörliga i vårt jobb och det behöver vår utrustning också. Framför allt behöver de hos oss som ska flytta och lyfta saker ha en bra och funktionell radiostyrd lösning. Det borde vara ganska enkelt ordnat med nån av de smarta produkter som företaget erbjuder. Jag ska nog skicka ett mejl… Eller bör jag ta det med snigelpost – ifall nån har råkat riva ur kablarna..?

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om arbete som pågår i mitt hem.


Äntligen mulet!
Jaa, för då slipper jag ha dåligt samvete för att jag sitter inne hela dagarna. Eller i alla fall igår. Men jag fick mycket gjort då. Ibland måste man jobba hemma. Jag har min arbetsplats helt och hållet hemma nu. Så gott som.

Hemmaarbetsplatsen

Min hemmaarbetsplats vid Storebror. Han syns inte. Han är för stor. Skärmen är ganska liten, dock. Ingen utrustning värd att stjäla. Men jag älskar min dator!


Det tar tid att söka jobb.
Det är faktiskt ett heltidsjobb med jourberedskap 24 timmar om dygnet. Inte enbart så att man hela tiden oroar sig över att man inte har jobb eller inkomst och huruvida man kan betala sin hyra och sina andra räkningar. Beredskapen handlar också om att en presumtiv arbetsgivare kan ringa när du står i duschen eller sitter på toa?! Det vore väl ganska typat… Och du ska vara redo att ställa upp på intervju när som helst.

Jag skriver och skriver och skriver. Hittills idag har det blivit två ansökningar. Nu har jag sökt över 40 jobb (under augusti månad). Men man måste ringa också. Till exempel till AF och till a-kassan. En del saker går att sköta via datorn, dock inte alla. Ibland fattar jag inte vad som menas, till exempel. Och jämt är det telefonköer!! Det kanske skulle underlätta för alla inblandade om det fanns bra och begriplig information på alla webbplatser. Bara ett tips från en kommunikatör som börjar bli ganska luttrad när det gäller webbkommunikation vid det här laget…

En klok kommunikatör, Per, skrev förresten ett inlägg om webbformulär med mera på sin blogg igår. Han sammanfattade i princip allt jag tycker och tänker om detta, även detta med att ge bort sitt varumärke… Läs Pers intressanta blogginlägg här!

I måndags skulle jag skicka in kassakort för de två föregående veckorna. Jag hade blivit lovad en utbetalning mellan ordinarie utbetalningar om jag skickade in kortet före den 29 augusti. Alltså fyllde jag i och skickade in kortet den 26 augusti. Naturligtvis krånglade tekniken. Det såg ut som om kassakortet inte skickades in. Men när jag loggade ur och loggade in igen såg det ut som om det hade gått iväg. I två dar väntade jag på nån sorts besked från handläggaren på a-kassan. Total tystnad. Kontaktade då handläggaren igår morse, onsdag, via internetkassan och beskrev att jag var osäker på om kassakortet kommit fram som det skulle och om jag får några pengar nästa vecka. På eftermiddagen fick jag svar att kortet kommit fram och att jag ska få en utbetalning av fyratusennånting kronor på torsdag. Nästa vecka, alltså.

Guldpengar

Jag har sagt det förr och jag säger det igen: Chokladpengar betalar inte hyran.


Nä, om det var Nån som trodde
att man blir rik på a-kassa så trodde Nån fel. Och jag kan ge mig 17 på att det inte är många arbetssökande som fuskar heller! Detta som vi hela tiden anklagas för. Men jag kan ärligt säga att det är pengar som inte är värda att fuska åt sig. Det handlar om mindre än hälften netto av den inkomst jag hade nu senast. Så nej. A-kassa är inte värt att fuska till sig. Nu står min förhoppning till inkomstförsäkringen… Den skulle bli ett välkommet bidrag. Men jag kan inte ansöka om den förrän jag har fått min första a-kassespecifikation som visar att jag har fått pengar från a-kassan. Och nu beklagar jag mig inte, jag konstaterar, om än rätt torrt, hur läget är. Det pekuniära läget samt läget som arbetssökande.

Jag blev mycket förvånad över att jag för en gångs skull delar åsikter med LO. Dess ordförande, dess chefsekonom och en utredare har nämligen skrivit en bra debattartikel i DN idag. Det ska vara möjligt att överleva på a-kassa, men det ska också ställas krav på den arbetssökande att söka jobb aktivt. Läs artikeln här! 

I kväll ska jag ut på vift möte hos Uppsalanyheter.se, världens bästa nättidning, som jag skriver alldeles för lite för just nu. Men det är svårt att få tid till sånt som inte ger nån inkomst. Krasst, men så är det, tyvärr. Jobbsökeriet tar mycket av min tid och det måste prioriteras! Nog för att jag sökte jobb när jag redan hade jobb, särskilt i våras. Men det var typ ett jobb i veckan. Nu är det tre om dan. Minst.

Vad händer hos dig idag??? Njuter du också av molnen??? Söker du också jobb??? Skriv gärna några rader i en kommentar och berätta!


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om ost. Och oroade bönder.


Jag läste idag att vi svenskar äter rätt mycket ost.
Vi ligger visserligen på elfte plats på ostätartoppen, men vi sätter i oss 19 kilo ost per person och år (jämför med fransmännen som äter ungefär 26 kilo per person och år). Men ändå är våra svenska bönder oroade. Skälet är att vi köper mindre svensk hårdost och mer importerad. Det handlar om att fyra av tio skivor oss vi äter är importerade.

ostbit
Dåligt med svensk ost..?


Problemet ligger i att det är svårt
att konkurrera med de utländska priserna. Utländska mejerier som får för mycket mjölk under en period kan använda den till att snabbt göra billig ost. Våra svenska klassiska ostar – Herrgård, Svecia, Präst och Grevé – hittar inte lika lätt fram till oss svenskar. Äldst av dem är Svecia, som började göras redan på 1200-talet, och Prästosten, från 1700-talet. Riskerar våra mattraditioner att dö ut, till och med?

Det har inte skett nästan nån produktutveckling när det gäller ost i Sverige sen 1960-talet. Det var då Grevén kom till. Tyvärr finns varken utrustning eller teknik på våra svenska mejerier så att vi kan ta fram nya ostsorter. Och kanske är det där problemet ligger lite också, inte bara i att priserna är lägre utomlands.

Personligen äter jag mycket ost. Jag har alltid en svensk hårdost hemma i kylen, men jag köper ofta dessertostar som är importerade. Gillar du ost??? Vilken sort äter du helst???


Livet är kort.

Read Full Post »

Tisdagskväll och jag är helt slut. Det var jobbigt att inte kunna äta före tandläkarbesöket och lika jobbigt efteråt att inte kunna äta förrän två timmar senare. Jag hade en liten fralla sparad och kunde lite senare på eftermiddagen hitta en till. Det fyllde inte min tomma buk nämnvärt, men bättre än inget. Jag får inte äta hårda saker på 48 timmar. Mitten av torsdagen. Och då ska jag luncha med ”Lisbeth”! Härligt!

Dagens enda skratt fick detta anslag i Dagens Nyheter. Stockholmarna har åsikter om vårens… dofter…

Hundskit
Bilden är oskarp och jag skyller som vanligt på iPhonen. Men skrattade åt anslaget gjorde jag!


Jag var ju nere i Uppsala centrum idag,
men faktum är att jag inte såg en enda hundskit. Ingen skitstövel heller, för den delen. När jag ändå var i faggorna tittade jag in till min vän Kurden och köpte TV-tidningen och fick en pratstund. Han tyckte att jag skulle börja jobba på kafé. Jag känner mig bara så trött på människor, jag skulle inte ha tålamod. Och dessutom är jag ju inte servitris utan kommunikatör. En jädrigt trött sådan. Trött och frustrerad, besviken, luttrad… Vart tog min styrka och mitt goda humör vägen?

Glad är jag i alla fall över hjälpen jag fått. Hämtade Jerry efter jobbet och jag har nu en liten laptop i min ägo, redo att ta över efter stordatorn. För den pajar. När som helst. Just nu skriver jag på den och är glad att den fungerar, men om en minut kan den slockna och dö, min trogne följeslagare.

Laptop
Min ”nya” följeslagare.


Laptopen är inte ny
och den har inte alla program jag har på stordatorn. Photoshop, till exempel, blir jag utan. Men det får gå ändå. Det måste det. Och som sagt, jag är tacksam för Officepaketet i vilket ingår ett enkelt bildbehandlingsprogram som ändå fungerar ganska bra. En ny stationär dator lär det ändå bli framöver. Om jag ska kunna tänka mig att jobba hemma och så. Jag får ju så otroligt många uppdrag att jag måste ha utrustning som fungerar.

Efter datorinstallationen skjutsade jag ut Den Snälle Mannen till Förorten så att han fick handla lite kattmat. Men nej, han äter den inte själv utan den är till hans husdjur. Efter hemskjutsning av Husse och mat for jag till Fästmön en stund. Där fick jag rostade mackor och en mugg kaffe och många pussar. Precis vad jag behövde!

Landade hemma i New Village runt 20-tiden. Skrev ett mejl till ett pensionsföretag om min livförsäkring. Jag vill gärna veta att min före detta sambo verkligen inte är förmånstagare för min livförsäkring om jag skulle dö. Bevare oss väl! Den människan ska inte klämma ur mig en enda spänn till! Det räcker med de 70 000 hon fick.

Mamma hade ringt så jag slog en snabb signal. Hade glömt säga att jag skulle till tandläkaren, som jag fick oja mig lite över det. Mamma hade inte heller haft några lysande (!) dagar – en lampa hade pajat (själva lysknappen), hon är jätteorolig för sin deklaration som jag inte kan hjälpa henne med och så hade hon tappat en knapp i ett par byxor.

Har jag sagt att jag är trött och slut? Jaså jag har det. Jag är så jävla slut att jag bara vill gråta och sova. Somna kan jag, men sen vaknar jag miljoner gånger varje natt. Vänder och vrider på mig och försöker lösa alla problem som hopar sig. Några har jag emellertid löst tillfälligt – eller fått hjälp med att lösa – och det är jag som sagt glad för! Tack!


Livet är kort.

Read Full Post »