Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘utflykter’

Ett inlägg i vilket Tofflan fortsätter på temat sommar.


 

Kvällssol

Kvällssol.

Det är kväll. En sval vind leker genom mina öppna fönster. Jaa, i skrivande stund har jag åtminstone ett öppet fönster i alla mina rum. (Utom i morn, där är det stängt…) Det har varit två dagar med sol och värme. Jag har suttit i skuggan, men ändå har jag fått lite färg, noterar jag. Rosa färg, vill säga… Nåja, jag är i vart fall inte likblek längre.

De har dagarna har jag nog fått mer frisk luft än under hela våren. Våren 2015 ska jag inte minnas på annat sätt än den tiden när jag isolerade mig. Inget händer, livet står stilla. Men mitt i det har jag fått nya vänner och gamla vänner har blivit mer betydelsefulla. Annars lever jag mest när Fästmön är nära. Och så kan jag inte ha det. Man kan inte hänga sig på folk. Kragtagning! 

Jag telefonerade med mamma i eftermiddags – 47 minuter. Men det var ett bra samtal idag och dessa samtal sparar jag i mitt hjärta. Det är inte lätt för henne heller. Hon får bara frisk luft när hon går och hämtar sin matlåda eller rollar över till Lilla ICA. Men en bit in i juli kommer jag ner och då har jag lovat utflykter, inte bara på själva födelsedagen! Lucille plingade på i kväll och det blir perfekt att vi ser till varandras hem. De åker i morgon och kommer hem när jag åker. Vissa grannar är bara toppen! Andra… har visat… vänlighet och hyfs och det är gott nog för mig.

Basilika olivträd och dragon

Basilika, olivträdet och dragonen fick flytta ut idag.

Tre krukor med grönt – basilikan, olivträdet och dragonen –  ställde jag ut på ballen*. Det ser… rätt trist ut. Kanske åker jag och inhandlar nån liten blomma i morgon för att få lite färg. Jag vill ju inte sitta där ensam och vara rosa… Pelargonerna jag fick av Lucille i höstas blommar visserligen, men de trivs så bra i köket att jag inte har hjärta att ställa ut dem på balkongbordet.

Det är kväll. Det blåser frisk luft genom mitt hem och jag sitter och funderar över växtlighet… Dessutom har jag just sett sista avsnittet av Frikänd på SvT Play och nu vet jag vem mördaren är. Det är fiktion. Verkligheten är… annat. Så många människor som fick sätta livet till i helgen. Och här sitter jag och njuter av svalkan och tänker på blommor…

 

*ballen = balkongen

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om sånt som gör Uppsala bättre för oss som bor här.


Häromdan läste jag
att Uppsala kommun tänker om när det gäller att belysning på offentliga platser. Att bara ha vissa lampor tända och att skita i att laga trasiga lampor som besparingsåtgärd för höga kostnader för snöröjning och färdtjänst kändes verkligen inte seriöst.

Domen

Ibland får man tindra med ögonen för att se i Uppsala.


Nåt som länge har saknats i stan
men som har diskuterats nästan lika länge, är Wi-Fi. Det finns redan på en del ställen, har jag noterat på mina utflykter. Till och med på Tokerian, faktiskt, som ju inte ens ligger i centrum. Ganska smart om kunden vill kolla Willys+-appen se vilka erbjudanden som är aktuella samtidigt som kunden är i affären och ska fundera ut mat för dan eller så!

Idag läser jag i UppsalaTidningen, som ännu inte har försämrats trots uppköpet av mediemogul, om detta. Artikelförfattande Mattias Sjöberg har till och med fått en professor i datoriserad bildanalys (vad nu det har med saken att göra..?) att uttala sig i frågan. Professor Ewert säger bland annat:

Det blir en massa andra positiva följdeffekter av ett gratis nätverk. […] informationsletande förenklas rejält […] fler kommer att röra sig i centrum och därmed får butikerna ett uppsving. […] företag och Uppsala kommun [kan] marknadsföra sig lättare.

Klart det blir positiva effekter och uppsving! Det behöver man inte ha en professur i datoriserad bildanalys för att begripa…

Sen en tid tillbaka arbetar Uppsala Citysamverkan för att få till ett Wi-Fi, ett trådlöst nätverk, alltså, för allmänheten, enligt UppsalaTidningen. Av artikeln framgår att det pågår förhandlingar med en teleoperatör.

Politikerna då? Tja, centerns kommunalråd säger att det har dragit ut lite på tiden, men att det bör vara klart i år. Annars blir han besviken. Sossarna anser att det är mycket prat och lite verkstad, enligt UppsalaTidningen. För att snabba på det hela har man föreslagit att Wi-Fi ska utredas. UTREDAS! En skrivelse om detta har gått till gatu- och samhällsmiljönämnden, det vill säga samma nämnd som så seriöst ville släcka lampor och skita i att byta ut trasiga…

Tofflan tar sig för sin panna och hoppas att enbart HOTET om nån sån utredning sätter eld i baken på Stefan Hanna (C) och hans kompisar.


Livet är kort. Inför Wi-Fi i stan FORT så jag hinner testa innan jag dör, för bövelen!

Read Full Post »

Ett inlägg om det här med semester och vila. Eller snarare ingen vila alls.


Nu är jag halvvägs inne i
min fjärde semestervecka. Jag ska ha semester nästa vecka också innan jag går in och rensar på mina arbetsplatser i dagarna tre. Satt och funderade i bilen i morse efter att jag hade skjutsat Fästmön till jobbet om det här med semester, vila och fullt ös, medvetslös. Min semester har mest varit det senaste.

Den här veckan, till exempel, har jag haft och har saker inbokade varje dag utom lördag och söndag. Visst är det roligt, men.. Det känns inte riktigt semester och vila för mig. Allra helst inte som det här bruset just nu är väldigt påtagligt och tröttande. Minsta grej gör mig stressad och så ska det inte vara! Men så är det.

Solnedgång vid Vättern

Bruset är påtagligt och tröttande, men här vid vattnet brukar jag finna en stunds ro.


Min första semestervecka
började visserligen med några dagar som Anna och jag hade samtidigt. Men det var en del förberedelser både för henne och mig då – Anna skulle resa bort med Prinskorven och jag skulle åka till mamma.

Min andra vecka – eller snarare tio dar – var jag hos mamma. Där är det alltid saker som behöver göras. Jag började med att ställa iordning i hennes källare efter ventilationsarbetarna, jag städade, jag storhandlade och jag försökte umgås och åka på små utflykter med mamma så hon skulle komma hemifrån.

en titt över broräcket

Att stå vid en bro en stund ger mig ro.


Min tredje vecka
var det en del att fixa här hemma. Jag städade, satte vin, fixade med bilen, ordnade med årsskötsel av graven, var hos Annas mamma, ringde om mina trasiga persienner, åkte och shoppade kläder på ThunsI lördags var vi och badade – och till och med då fick jag myror insekter i brallan… I söndags gjorde vi… ingenting mer än att jag lagade mat.

Den här fjärde semesterveckan har nog varit värst. I måndags åkte jag in till stan redan vid halv ett och kom inte hem förrän till kvällen. Igår åkte Lucille och jag till IKEA och sen var det hyllfixande tills det var en timme kvar för mig att hinna handla och sen hämta Anna. Idag har jag en intervju för Uppsalanyheter.se som visserligen är tidigarelagd en timme. Men sen ska jag ju skriva artikeln också, få den godkänd och slutligen lägga in den i tidningens publiceringsverktyg. I morgon städar jag mitt förråd och på fredag städar jag min lägenhet. Gissningsvis är jag slut i rutan på lördag och söndag – och det är nog Anna också efter sin första arbetsvecka. Frågan är vem som är slutast…

Den kommande veckan, tillika min sista semestervecka, ska jag inte boka in en enda grej! Det enda jag har att göra då är att köpa en ny mobil. Så förlåt mig alla, som jag eventuellt har lovat att hjälpa på nåt sätt eller göra nåt med, men jag behöver dessa dagar för mig själv.

Toffelfötter på balkongräcket

Semestrande Toffelfötter. Det är den vänstra hälen som är den onda.


Drömmen om semestern
som lat och liggandes i en hängmatta med solbrillor på näsan och en bok i händerna, den finns här. Men den tycks inte bli sann. Jag lever hela tiden på nån sorts fullt ös, medvetslös-nivå och har mycket svårt att koppla av. Det handlar förstås om oro inför framtiden, men som Peter så klokt sa i måndags – och som jag egentligen redan vet – vinner man ju ingenting på att gå omkring och oroa sig. Allting löser sig framöver, på nåt sätt. Men ändå. Jag har levt så här så länge, här och nu och ingen som helst planering. Det tar och det tär. Det har fört tillbaka bruset in i mig. Det där bruset som håller mig på helspänn 24 timmar om dygnet. Och nej tack, jag vill inte ha några råd om hur jag ska få bort bruset, jag vet vad som krävs. Dessutom vet jag att det bara är jag själv som kan åstadkomma det.

Vad har du gjort/vad gör du på din semester??? Har du lika inbokade dagar som jag???


Livet är kort.

Read Full Post »

En solig och varm dag är på gång! Träffade en morgonpigg individ till på jobbet och frågade om kontoren blir varma under soliga dagar.

Nä, snarare tvärtom…

blev svaret. Och jag som lämnade min tröja hemma och bara tog min tunna jacka.

När jag anlände till kontoret var två isoleringskillar där och fixade mellan väggarna. Våra väggar här är alldeles för tunna och man hör vartenda ord rumsgrannen säger när h*n pratar i telefonen eller har besök. Nu ska ljudnivån reduceras med ett visst antal decibel. Ska bli intressant att höra om det funkar!

Solskyddsgardinerna hade tydligen kommit upp i fredags efter att jag hade lämnat byggnaden. Jag vet inte om jag ska tro på dem. De har samma färg som de fula gardiner jag nödmonterade, men de är betydligt tunnare…

Duvblåa, skira solskyddsgardiner är INTE sniggt med limegröna gardiner. Och frågan är om de ens är effektiva…


Jag fick ju tyvärr inte tag i några krukväxter
till min fönsterbräda i fredags, så den gapar fortfarande tom. Men jag är nog lite försiktig också, jag vill inte köpa en massa som jag sen får ta hem för att jag inte får jobba kvar…

Tom fönsterbräda. Bilden visar ungefär halva, så här finns mycket plats.


Jag fick ju en anslagstavla
till kontoret häromdan. Än så så länge sitter det mest tråkiga lösa lappar där. Det roligaste jag har satt upp är vykortet på Picassotavlorna som jag köpte på Elias skola när vi var där på Öppet Hus. Får försöka hitta nåt kul att sätta upp – idéer mottages gärna!

Tråkig, eller hur?


En ny arbetsvecka har snart tagit sin början.
Idag har jag tack och lov inga möten! Med det menar jag att det är lite jobbigt med blödningarna som gör att jag måste till toa en gång i timman. Resten av veckan är smockfull av möten, på torsdag är jag till och med dubbelbokad. Måste smita ifrån introduktionen för nyanställda för att prata på ledningsgruppen om min kommunikationsplan.

Igår tog jag det bara lugnt hemma när FEM hade åkt. Blödningarna tar på krafterna och det går inte att göra några längre utflykter utan att ha koll på om det finns toa i närheten eller inte. Jag tog en premiärfika på ballen, men sen mulnade det på. Framåt kvällen blev det en efterlängtad dusch och hårtvätt. Middagen, rökta tunna kalkonskivor och mimosasallad, körsbärstomater, svarta oliver och ett ciabattabröd. Ett glas amarone, kvar sen lördagens middag, slank ner till. Ringde till Fästmön och pratade en stund innan jag läste ut en bok och glodde lite på TV.

Även en del kvällar den här veckan är intecknade, men det är ju privata evenemang. I kväll ska jag träffa Agneta och käka kinamat och kolla på barnbarn. I morgon kväll är det årsstämma i bostadsrättsföreningen, men den person som fick i uppdrag att skriva motioner för ett gäng har inte gjort det, så jag tror inte att jag går dit. Har ingen lust att träffa på några puckon heller, såna finns det en hel del av här runt omkring. Ingen nämnd, ingen glömd. I stället blir det nog biltvätt på tisdag kväll, så att jag bara kan dammsuga bilen inuti och torka av paneler och sånt på onsdag kväll. För på torsdag eftermiddag är det ju besiktning!!! Jag brukar vara så nervös att jag mår illa då…

En måndag har just börjat och jag ska kolla om jag kan redigera vår webb och vårt intranät idag eller inte… Vad ska du göra???

Read Full Post »

Näst sista programmet av Stjärnorna på Slottet den här säsongen var Johan Rheborgs. Jag har inte haft nån direkt relation eller så till honom. Vet bara att han är nån sorts komiker. Och såna har jag… en viss distans till.


Johan Rheborg in person.


Dagen inleddes med sedvanlig frukost.
Ganska omgående kände jag att Johan Rheborg, uppväxt i Täby, gav ett sympatiskt intryck. Främst kanske för att han visade stor självdistans. Det är en konst att inte ta sig själv på alltför stort allvar och att våga tala om sina tillkortakommanden – och såna människor tilltalar mig! Tyvärr var Kim Anderzon tvungen att ställa intima frågor om… ja, gissa vad? Sex, förstås! Har hon inget annat i tankarna, eller? Tröttsamt och pinsamt – det blir för mycket.

Sen skuttades det upp på en sorts rullmaskiner, segway. Johan Rabaeus klantade sig omedelbart, medan de andra klarade sig bra. Tyvärr fick man inte se så mycket av själva rullandet – förrän Stjärnorna mötte landslaget i segway…

Christer Lindarw höll en lite låg profil i början, men ställde sen en ganska tuff fråga kring om Killinggänget och huruvida gänget var så märkvärdiga som de låtsades vara. Johan Rheborg hade svar på tal och stämningen var inte det minsta fientlig, Christer Lindarws fråga kändes adekvat och intressant.

Riktigt känslosamt blev det när Johan Rheborg berättade om sin mammas alzheimer. En fruktansvärd sjukdom. När mamman kommit till ett bra vårdhem, fick pappan cancer och dog. När Johan Rheborg beskrev sin sorg och ett par av de sista ”utflykterna” med föräldrarna var nog ingens tårar långt borta. Johan Rheborg själv fick gå ifrån middagsbordet.

Dagen avslutades med att stafettpinnen – och en sovtröja – överlämnades till den sista stjärnan, Johan Rabaeus. Det var för övrigt Rabeaus på sovtröjorna…

Högsta betyg!!!

Read Full Post »

Fick äntligen sms i natt – ja, det var överenskommet! – att Fästmön och Frida hade kommit hem. Det var ju lite oroligt eftersom de landade ganska sent på Arlanda och ingen mötte. Första tänkbara buss till Uppsala hade de missat. Men nästa kom de med och uppenbarligen buss eller tåg från Uppsala ut till Förorten. Gissar att de är ganska trötta idag, så jag ska INTE messa eller ringa även om jag förstås är såå nyfiken på att få höra om deras resa!

Nej jag ska inte ringa och väcka, men oj så nyfiken jag är!

                                                                                                                                                              Jag är också aptrött nu på morgonen för i natt vaknade jag och hade ont i magen. Dels berodde det på gårdagens middag (fish ‘n chips), dels på att det var dags för lingonvecka. Igen. Jättekul! Men det förklarar varför jag har varit – och är – så trött hela tiden. De kommande dagarna lär det bli ÄNNU värre. Kul att ha mamma hos sig då som vill göra utflykter medan jag helst vill ligga på sängen och oja mig. Ungefär. I skrivande stund har jag riktigt ont och det var förstås värken som väckte mig nu på morgonen också. Men idag sov jag ända till halv nio – och det var skönt att inte bli väckt av rök!

Idag bär det alltså iväg uppåt. Mamma har två lägenhetsvakter, den ena jobbar här intill, vilket ju är perfekt. Jag vet inte riktigt när vi kommer iväg, men det blir troligen inte före lunch, snarare en bit in på eftermiddagen. Det brukar bli så innan jag får in alla prylar i bilen – väskor, rollator och framför allt mamma. Sen stannar hon hos mig till den 18 eller 19. Då blir det en ny färd ner till Metropolen Byhålan, men jag stannar bara över en natt – det blir lite drygt med två långkörningar på en dag även om jag nog skulle klara av det.

Vädret är bättre idag och det ser ut att vara soligt ute. Lite trist att sitta instängd i en bil då, men när jag har mamma med behöver vi stanna minst två gånger så då får vi både sol och luft.

Har inte ett smack hemma i kylen mer än en oöppnad fil som förhoppningsvis inte nått sitt bäst före-datum. Detta innebär att jag måste skutta över till Tokerian och inhandla nåt. Vad gäller middag skulle jag kunna tänka mig nåt att bara ställa fram, men vi får se, gissar att det blir slaskmat igen. Mamma har deklarerat att hon vill göra pannbiffar till mig, på kycklingfärs, dårå. Jättegott, men det stinker i hela lägenheten i tre veckor minst efteråt. Jag skrev ju häromdan om att ventilationssystemen i våra lägenheter är undermåliga… Jag har försökt skrubba min spisfläkt, men det hjälper inte när grundproblemet är utsuget i väggen, så att säga.

För att fly bort från allt elände i verkliga livet har jag börjat läsa en bok som jag tror ska ge mig mycket. Det är Anne B Ragdes Arseniktornet. Jag gillade hennes Berlinerpopplar-trilogi, men den här boken har fått sämre recensioner och den sägs inte vara lika roliga som föregående. So what? Måste en bok vara rolig för att vara bra? Eller rättare sagt, måste en författare tvingas stanna kvar i en genre bara för att hon en gång skrev bra böcker av en specifik sort? Nej! För övrigt har Anne B Ragde skrivit även barnböcker och deckare. Det bevisar vilken duktig författare hon är, tycker jag, att hon kan pendla mellan genrerna! Jag har inte kommit så långt i Arseniktornet än, men den börjar mycket bra och den är som vanligt välskriven. Heja Norge – vad gäller litteratur, i alla fall!

Read Full Post »

En del firar namnsdag idag, nån firar födelsedag, andra firar semester. Själv ägnar jag mig åt att resa. Snart. Först blir det en kortare tripp in till stan där jag ska lägga mitt huvud i M:s kompetenta händer för att få barret fixat. Vänder sen hemåt en stund igen för en sista koll innan jag lättar på handbromsen och far ner till mamma i Metropolen Byhålan.


Som ett vykort! Den här bilden tog jag för nästan exakt ett år sen nere vid Vättern.

                                                                                                                                                               En fem, sex dar blir jag i Byhålan. Ska försöka ta ut mamma på en del små utflykter, fota en del (om min tejpade mobil inte alldeles ger upp nu), kolla in Bok-Anna i Hamnen (ja inte Anna själv utan hennes böcker, förstås!) och lite annat. På lördag vänder vi bilen mot Uppsala igen. Mamma ska vara hos mig under lite mer än en vecka. Gissar att vi åker ner till Byhålan igen den 18 eller 19 och så sover jag över en natt innan jag åker tillbaka hem ensam. Fästmön har då börjat jobba administrativt och jag ska hänga med Elias på dagarna, för han är fortfarande för liten för att vara ensam.

Sommartid är Metropolen Byhålan helt fantastiskt vacker! Men jag har insett att där är rätt fint även höst och vår. Vintern är ju som vintern är överallt – kall, hal, idegående och jävlig, för att tala klarspråk.


Hösten är rätt vacker också på Vätterpromenaden. Den här bilden tog jag i november 2009.

                                                                                                                                                          Anna och dotter Frida lyfter från Arlanda i kväll med destination Berlin. Nehej då, inte ett dugg avundsjuk – man känner sig som en riktig globetrotter när man inser att man inte har varit utomlands sen 1996… Vad är väl en bal på slottet Berlin mot Metropolen Byhålan..? Jag hoppas självklart att de får fina dagar där!!! Vilken spännande upplevelse att få åka så där! Och vilken snäll mamma/mormor som sett till att de två kommer iväg!

Nu ska jag borsta tanden innan jag åker ner på stan och får håret klippt. L, som ska passa lägenheten, kommer från Stockholm idag och det känns tryggt att där finns nån man litar på.

Men du… Jag tar självklart med mig min lilla leksaksdator, så det blir rapporter även från dagarna i Metropolen Byhålan!

Read Full Post »

Older Posts »