Ett inlägg om mina hyresgäster.
Jag brukar säga att en av talgoxarna som kommer på besök till min balkong är min pappa. Pappa älskade att titta på fåglar genom köksfönstret. Där satt han och tittade när de små pippina åt av hans talgbollar eller ur frömagasinet han höll välfyllt under vintern. Bland blomkrukorna på fönsterbrädan hade han en liten fågelbok. För det kunde ju hända att han fick syn på nån art han inte kände igen. Annars var det mest talgoxar, blåmesar, sparvar och en och annan turkduva. Skatorna och björktrastarna skrämde pappa bort. De kunde fixa sitt eget käk, tyckte han. Så om pappa skulle födas på nytt är jag säker på att det är i form av en talgoxe.
Mitt i allt det hemska som hände här i morse dök en av mina hyresgäster upp. Pappa, kanske? Pappa kanske försökte skydda mig, på sitt sätt. Tala om att det inte var jag som var hotad, men att han finns här. Jag vet inte. Jag är bara så trött på all ondska här i världen.
Livet är kort.
Gå till Toffelprofilen
Tofflan - en tragisk komedi 