Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘Ut på Uppdrag’

Hjärtat var oroligt i natt. Det skuttade och hoppade i bröstet, jag visste inte hur jag skulle lugna det. Kanske längtade det alldeles otroligt efter ett annat hjärta? Det kände sig väldigt ensamt, trots att jag ju den här veckan har sällskap av mamma. Men krämpor och känslor är inte direkt sånt man pratar med mamma om. Krämpor är dessutom till hundra procent mammas ämne – och ingen annans. Det är liksom ingen idé.


En rosacerise blomma jag fotade igår på kvällspromenaden i brist på sjö. En sorts malva, tror jag, ovanligt mörkt i färgen just detta exemplar.

                                                                                                                                                  Naturligtvis är hjärtat oroligt för det det utlovade telefonsamtalet som ska komma i morgon. Det är liksom mammas födelsedag och jag hade velat göra dagen glad för henne. Nu känns det svårt att ens hålla mitt eget humör uppe. Men kanske att det i denna stund handlar om att natten gav högst fem timmars sömn, troligen bara fyra. Sovrummet är olidligt hett och luften står stilla trots takfläkt. Det är som att fläkten bara rör runt luften uppe i taket. Här nere i sängen står det stilla. Men jag ska inte klaga. Jag är glad att jag än så länge har både säng och takfläkt. Det är bara Gud som vet om jag har det vid den här tiden nästa år också.

Hoppade in och ut hos ett antal bloggvänner i natt och kunde åter konstatera att det för miljonte gången inte gick att kommentera på B-bloggarna. Det blev ett felmeddelande med nån sorts kod. Så alla ni som bloggar på B och som jag följer, jag läser men jag kan inte alltid kommentera trots att jag försöker. Ibland kommer jag så långt som att jag ska fylla i en kod – bara det att i nio fall av tio går det inte att läsa vad det står. Jag förstår verkligen inte varför det är nödvändigt med kod när jag borde vara igenkänd vid det här laget hos somliga. Men det kanske har att göra med att jag sitter vid olika datorer och att jag ibland surfar mobilt???

Lätt störd blev jag också av att jag hade kommenterat en viss astronauts senaste bravader hos en WP-vän, men den kommentaren var borta i natt. Är jag censurerad eller blev det nåt fel? Jag tolkar ju naturligtvis in det värsta och tror att jag är censurerad. Å, vad mitt hjärta är oroligt!

Det är lite för tidigt att ge sig Ut på Uppdrag än, men jag ska väl ändå strax kliva upp och göra mig redo. Om inte annat så är jag kaffesugen, bara det att jag troligen väcker mamma om jag kör igång perkolatorn. Får försöka stå ut ett tag till.

Read Full Post »

Vi kom iväg från mammas hem vid 13-tiden, men behövde ta en omväg för att tanka, så starten gick cirka 13.40. Hemma i Uppsala var vi vid 17-tiden. Jag brukar för det mesta köra i ett streck och då går det lite fortare, men mammas onda rygg kräver att vi stannar minst en gång. Idag blev det just bara en gång. Vi behövde besöka toa och jag var hungrig och båda var vi kaffesugna. Vi stannade på vårt vanliga ställe Skoftesta. Inga vidare mackor där, eller vad sägs om denna fantasilösa skapelse?


Fantasifull fika, eller hur? NOT!

                                                                                                                                                                               På bilden ovan ser du hur min bricka såg ut INNAN jag klantade mig. Jag fnös högt och ljudligt åt två manspersoner i cirka 35-årsåldern som efter avslutad måltid hickade och rapade ljudligt (sånt man gör hemma i enskildhet). För att fnysa med emfas slog jag näven i brickan – och ja, det är ju inte svårt att gissa vad som hände. Just det. Allt kaffe åkte ut. Jag hade väl tagit typ två klunkar. Inget kaffe kom emellertid på mig eller mamma. Jag stegade in för att köpa en ny kopp java samt en kaka som tröst. Trodde att Skoftestamannen skulle ömka mig och bjussa på en kopp när jag kom med min kaffeblöta bricka och en tom porslinsmugg, men icke. Jag fick betala 25 pix för nytt kaffe –  i pappersmugg – och den plastade kakj***ln.


Mamma skötte sig som synes och spillde ingenting.

                                                                                                                                                               Hemma i Uppsala möttes vi som vanligt av sura miner. Jag kan inte förstå att somliga alltid äter citronsoppa. Men det gäller bara vissa ändå, för det finns folk som har hyfs och både hälsar och ler när vi möts – ett sånt par mötte jag senare.

L hade inte lämnat nycklarna, så antingen är det nån annan som vattnar och tar in post eller så glömde L. Jag minns hur det var förra året – en L som högröd i ansiktet slängde åt mig nycklarna i farten på väg ut till bilen som skulle gå till Arlanda…

Stanken av grillad gris la sig strax tung över området, men jag lät balledörren* vara öppen ändå och hängde snabbt in mina kläder i garderoben. Det luktade faktiskt inte så himla länge, skönt.

Jag orkade inte skutta över till Tokerian, inte ens hasa över, så jag ringde Restaurang Trädgården för att beställa scampi och ris till mamma och mig. Tyvärr var denna rätt borttagen från menyn. Mamma fick i stället en lövbiff som till största delen var seg och oätlig samt strips; jag en kycklingpizza med béarnaisesås, det sista jag var sugen på i värmen.

När jag parkerade vid Heidan noterade jag en person i en röd bil. Fick en flash att det var ett av mina två onda x. Ha ha haaaa! 😆 När jag klev ur och gick förbi såg jag att det var… en gubbe, minst 100 år gammal… Tror det är dags för Tofflan att boka tid hos optikern.

Nu har jag tagit en dusch och tvättat håret och jag är lika varm som innan. Mamma ser på TV, jag tycker att det är mest skit på dumburken på lördagskvällar, så jag tänkte sätta mig med ett par tidningar som har kommit.

I morgon ska jag Ut på Uppdrag på förmiddagen och när jag har duschat stapplar vi nog över till Tokerian för att proviantera. Vet inte vad jag ska hitta på till middag i morgon – mamma är en riktig köttätare och det är ju inte jag. Däremot äter hon inte kyckling. Svårt fall, doktorn grät.


Doktorn är deppig.

                                                                                                                                                    *balledörren = balkongdörren

Read Full Post »

Idag vaknade vi alldeles av oss själva. Till och med Elias tog sovmorgon – ända till klockan nio! Vi åt frukost tillsammans innan jag packade mina väskor och for in till stan. Hade ju valt den här dagen för att ge mig Ut på Uppdrag – och det var liiite dumt. Den är nämligen den varmaste dagen på länge…

Uppdraget är nu utfört och det var svettigt värre. Resultatet blev halvbra, jag är inte riktigt nöjd. Åkte sen hem till mig och läste lokalblaskan. Stod inte mycket i den… Gav mig på söndagssudokut, som brukar vara lite svårare än övriga veckans – och det är det, baske mig…


Bara några små siffror ifyllda…

                                                                                                                                                                  Att komma hem var som vanligt inte att komma hem till lugn och ro. Träffade L som höll på med storstädning av förråd (vi har angränsande förråd) och jag erbjöd att man även kunde ta det vänstra utrymmet. Fick inget gehör för det… Sen skulle jag ringa mamma och då sätter nåt pucko nån granne igång att borra av och till. Gissar att det var F och jag ville absolut inte gå och fråga hur länge till det skulle vara – om det nu var så att han hade bra styrfart! Gissar att L har utdelat vissa uppdrag, nämligen och då ska man inte lägga sig i! 😛

I övrigt skränas det här runt omkring, bland annat av ett gäng skator som har upptäckt att Sanitetsolägenheten några husdjur på en uteplats har intressant föda och annat i sin bur. Och så är det förstås sedvanliga skator med genomträngande röster som klyver söndagslugnet. Gissningsvis brassar man snart igång med det sedvanliga matlagningssättet sommartid – det som innebär rök, grisstank och hosta i hemmet för somliga, medan andra förstås njuter. Att använda på området avgränsat och uppfört för gristillagning avsett föremål är förstås inte att tänka på när man kan förpesta luften för andra.

Nä, själv funderar jag på en pizza. Det känns flottigt och bra så här på söndagskvällen. Undras vad älsklingen och barnen tillreder? Känns trist att vara ensam här, men jag hoppas att jag får några bra telefonsamtal i veckan och då kan det vara väl värt att häcka i egna boet – även om det är tråkigt och man retar sig på det mesta runt omkring.

Snälla L har lovat att vara lägenhetsvakt och jag har lovat det samma. Inga problem när man bor så nära. Var just ut och kollade hur det går med förrådsstädningen. Jag hör hur det jobbas där ute och blir lite full i skratt. Men jorå, det går framåt och herr och fru J samarbetar så bra och det är alldeles röjt och fint och… redo att fyllas på med prylar inne från lägenheten… Ja ja, kanske jag ska städa mitt förråd nån dag framöver också. Man får liksom lite dåligt samvete när grannen har skiiitfiiint och en annan har… superstööökigt… 😳

Fast inte i kväll, nu har jag gjort mitt för dagen! Jag har också telefonerat med mamma och kontaktat en vän som lovat ringa mig senare i kväll. Nu ska jag, som sagt, fundera på maten…


Jag tänker på pizza…

Read Full Post »

Pingstdagen startade med tidig uppgång och hetta. Redan klockan halv sju visade termometern utanför köksfönstret 25 grader… Jag skjutsade Fästmön till jobbet och for sen vidare med en termos kaffe Ut på Uppdrag. Hann precis fram så kom en åskknall och därpå följande regnskur. Sen blev det soligt och hett igen. Vädret är KONSTIGT!!!

På vägen hem såg jag en jättefull människa iklädd rött och lila, ingen lyckad kombo tycker jag, dårå samt en tjock gubbe som plirade nyfiket mot mig.

Nu är himlen disig, men som sagt, det är lika hett som alltid. Jag ska strax in i duschen, fast överväger att inta lite frukost först. Mina inneboende fick försenad middag igår kväll och kanske ska jag servera även dem lite frukost.


Mina inneboende kanske vill ha lite frukost också?

                                                                                                                                                                Blödningarna vill inte upphöra eller minska och jag blir så trött, så trött. Jag får gå på toa varje timma – nästan lika ofta på natten också. Och åsynen av blod gör mig yrslig och svimfärdig. Gissa om jag har det SVÅRT och ömka mig gärna!


Gör mig svimfärdig…

                                                                                                                                                                Nope, nu har jag bestämt mig! Det blir frukost på ballen* och läsning av lokalblaskan före duschen. Därpå ska jag slänga mig raklång en stund – med plast på mitt vita överkast så att det inte färgas.

Jag har inte fått mycket gjort här hemma mer än bäddat och vattnat krukväxterna. Känner mig trött och rätt svag, faktiskt. Ska ut och handla när jag har vilat. Till kvällen tänkte jag servera sill och potatis, det är sånt som barnen inte gillar, så Anna och jag passar på när vi är ensamma.

Read Full Post »

Dagen idag var betydligt kyligare än igår, men Fästmön och Elias hade bestämt sig för en utflykt till Storvad. Jag skjutsade dem dit eftersom det nästan ligger på väg in till stan dit jag själv skulle Ut på Uppdrag. Men först åkte jag hem och hade ont i magen en stund. Som arbetslös finns det emellertid inget som heter

sjuk eller sjukdom

så strax var jag på benen igen och for iväg på svettigt uppdrag. Naturligtvis ringde mamma mitt i, så jag fick snabbt svara att jag ringer upp senare. Det gjorde jag och fick en påminnelse om att skicka sms till hennes kusin K som fyller år idag.

Nu har jag precis landat hemma hos mig igen efter att ha kollat och lämnat in Lotto på Tokerian. Idag vann jag hela 123 kronor – vilket blir 41 kronor netto efter att ha betalat en ny omgång samt 20:50 per person (jag spelar ihop med mamma). Men man ska inte förakta de små pengarna, en dag blir de till stora pengar!

Ska strax hoppa in i duschen och spola av min svettiga lekamen. Jag har visserligen lite ont i magen och lite ont i huvudet idag, men jag tror att det är värmen. Värre då med paret jag hörde talas om som gjorde motsatsen till succé på en fest igår. Jag menar, hur pinsam är man inte om man spyr i öppna spisen, är fullast av alla fast man är vuxen sen ett antal år tillbaka och låser in sig i sovrummet? Jag menar, det var ju inte ens deras eget bröllop… Men det blir väl så när man aaaaaaldrig visar sina barn att man dricker alkohol. Ytterligare en verifierad lögn att skriva upp i handlingarna.


Kräkas i öppna spisen för att man är så full… Då är man väl inte riktigt vuxen eller..?

                                                                                                                                                          Trallalaaaaa så pigg och nyKter jag är idag! Tjolahopp, tjolahej, leverpastej!

Read Full Post »

Och nu har solen ersatts av blåsten igen. Först var det ganska skönt, men efter att Fästmöns parasoll vänt ut-och-in på sig ett antal gånger och dess pinnar stack ut en efter en fällde jag ihop det.

Efter en shoppingrunda på ICA Solen, som vi alla tycker STÄNGER FÖR TIDIGT PÅ HELGERNA, softade jag på Annas balle*. Anna själv följde sin yngste son till en lekkamrat. Det var premiär att leka där. Grabbarna har varit både här och hos Elias pappa och lekt, men Elias har tvekat att gå till sin kompis eftersom de har en ganska stor hund (en golden retriever, tror vi). Inte lätt när man är hundrädd. Men idag hade det gått bra. Hunden var kopplad och Elias hade till och med klappat den. Modigt!

Just nu läser jag en mycket engagerande bok som jag har svårt att släppa. Jag fick den tillsänd mig som recensionsexemplar och det ska bli ett nöje att skriva om den sen. Nöje, för resten… När jag läser önskar jag förstås att man inte hade behövt skriva en bok om detta ämne, men det är tur och bra och tufft att nån har gjort det! Jag läser den här boken med blyertspenna, så engagerande är den. Och viktig! Vad den handlar om? Bland annat om samhällets nya paria, de smärtsjuka.

Idag hade vi (läs: jag) bestämt att vi skulle äta nyttigt. Jag fick med mig alla tjejerna, men killarna gick inte att omvända så de fick kalasa på spaghetti och köttbullar. Vi fyra tjejer gjorde sallader. Jag gjorde Annas och min, medan Linn och Frida gjorde sina egna. I vår slängde jag i de tre basingredisenserna sallad, gurka och tomat, men även fetaost, räkor, kokta ägg, sparris, oliver och en avocado som tyvärr var gummiartad och oätlig. Frida hade sallad, gurka, kyckling, köttbullar, majs och räkor i sin. Linn körde på sallad, gurka, tomater, kyckling, fetaost och majs i sin. (Jag har säkert glömt nåt.) Ja, det är inte tu tal om att vi har olika smak! Tur att det går bra att göra olika bunkar. Vi serverade baguette med brännvinsost till. Och på tal om brännvin kalasade Anna och jag på var sin öl. Till dessert serverades kaffe till tanterna samt vaniljglass med krossad choklad (lite onyttig måste man få vara) samt jordgubbar. Mums!

Vad händer i kväll? Inte mycket här! Jag är jättetrött efter mitt magonda fram på småtimmarna och resten av gänget sitter antingen vid sina datorer eller vid sin TV.

Om vädret tillåter i morgon skjutsar jag dem som så önskar till ett vatten tillsammans med fikakorg, medan jag själv åker Ut på Uppdrag.

                                                                                                                                                             *Annas balle = Annas balkong

Read Full Post »

Igår slog verkligen värmen till här! Fästmöns termometer visade närmare 43 grader varmt utanför köksfönstret. Vi orkade inte storhandla när Anna hade slutat jobba, utan det blev inhandling av fredagsmiddag samt fredagssnacks på ICA Solen. Därpå hämtade vi svettig liten pojke på fritids. Han var näst sist kvar. Mellansyster avhämtades också, medan Storasyster hade lyckats få fart på moppen och använde den för transporter.


Hela 42,6 grader utanför Annas köksfönster igår på eftermiddagen. Och 25,8 inne i köket, ungefär som vanligt…

                                                                                                                                                               Gårdens alla ungar tycktes vara ute och gapa och skrika, så det var inte precis nån njutning att sitta på Annas balle* och läsa, det enda stället där det var någorlunda hyfsad temperatur igår kväll. Det som irriterade mest var att barnens vuxna tycktes vara mer intresserade av att dricka öl och klaga på… sina grannar. Och det är tyvärr så att man får inte säga nåt om barn som låter som ett helt nöjesfält, men stora barn är det visst helt OK att klaga på. Jag blev riktigt arg och funderade på ett och annat. Detta blev emellertid ett gyllene tillfälle för mig att träna på att hålla tand för tunga. Det vill säga hålla käften. Men det var svårt, särskilt som öldrickarna uppträdde ganska hotfullt. För oss var det inte så svårt att avstå från alkohol igår…

Framåt kvällen softade vi i var sin soffa och glodde på Tyst vittne, en härlig brittisk deckare och rättspatologen Sam Ryan. Frida tittade på nåt annat inne på rummet, Johan roade sig själv och Linn var på studentfest. Anna plockade fram ost och kex som vi intog med 7Up light till. Sen blev det lite chips och en och annan chokladbit. Inte konstigt, kanske, att jag vaknade vid fyratiden i morse och hade världens magont… Jag trodde jag skulle dö. Det var bland det värsta ontet i magen jag har varit med om! Gick upp och tog min magsårsmedicin och efter nån timme tror jag att jag slocknade igen av ren utmattning. Idag är magen lite bättre, men den värker fortfarande och mår illa och får springa på toa lite då och då. Gissar att jag får höja medicindosen, men framför allt avstå från det flottiga idag.

+  +  = Magont!

                                                                                                                                                                     Jag föreslog familjen att vi ska göra sallad till middag idag. Än så länge har jag väl bara nästan fått med mig Frida och Anna på tåget, så vi får se hur det blir. Misstänker starkt att killarna lägger in häftiga protester, medan Linn nog hänger på. Vi får se.

Är nu hemma hos mig en stund för att hämta lokalblaskan. Har också ringt mamma för att höra hur hon mår och det är visst bättre i bröstet. Jag misstänker en sträckning eller möjligen ett revben som bråkar, mamma är otroligt urkalkad efter att ha ätit cortison sen början av 1970-talet.

Gissar att vi softar på ballen i eftermiddag, det är för varmt för att göra nåt vettigt. I morgon ska jag Ut på Uppdrag och det ser jag inte direkt fram emot, men jag har i alla fall hittat ett linne som jag tror blir svalt att ha.

På måndag är det nationaldag och röd dag. Gissningsvis tillbringar jag den med Elias eftersom mamma jobbar och pappa har annat för sig. På lördag är jag också med Elias av samma skäl. Funderar på om vi inte ska försöka göra nån liten utflykt med picknick eller nåt då om värmen håller i sig. Det är ju inte helt fel att till exempel befinna sig vid vatten…

                                                                                                                                                              *Annas balle = Annas balkong

Read Full Post »

Ha! Det är tack vare mig min mamma kan firas idag! Äh, bara skojar! Jag älskar min lilla mamma och tycker att det är trist att vi inte kan vara tillsammans idag. Inte har hon nån dator heller och kan läsa min blogg (fast det kanske är lite bra..?), men stort GRATTS till mor!


Grattis, lilla mamma, på Mors dag!

                                                                                                                                                                Jag hoppas att alla ni som skryter över era barn åtminstone får ett grattis av dem idag. För det är ni värda, alla mammor! Annars är jag rätt trött på föräldrar som ständigt talar om sina barns förträfflighet. Jag vet inte vad det är, men det irriterar mig. GAH! Jag kanske är avundsjuk? Då är det populärt att nypa till, har jag fått erfara. Sen kan man ju alltid skylla på att man blivit näpst. Men å andra sidan har jag ”på gamla dar” fått min beskärda del – fyra bonusbarn! Inte illa pinkat av en tant som inte är nån barnmänniska! Bäst av allt är att jag gillar dem alla fyra också. Mycket. Och jag skryter om dem – när de förtjänar det. Annars blir det liksom inte trovärdigt.

Igår fick jag äntligen träffa mina fyra bonusbarns mamma. Jag var och hämtade Anna efter jobbet, för jag hade i ett piggt ögonblick lovat att skjutsa ut henne till IKEA för att köpa glas inför Studentdagen på onsdag. Inte kände jag mig superpigg heller, men jag hade lovat och allt gick för övrigt bra. Nybyggda IKEA-huset i Uppsala må vara skitstort – det har dock tack och lov kvar sina genvägar… Vi kom snabbt igenom huset – med vitvinsglas och lite annat, precis som alltid när man har varit på IKEA.


Ett dussin såna här, blev det bland annat.

                                                                                                                                                                    Vi åkte ut till Himlen med glas och porslin och medan Anna rafsade ihop en ryggsäck tog jag en tur till ICA Solen för att köpa fil och mjölk och bröd. Nån middagsmat blev det inte, för vi hade bestämt pizza till kvällen. Resten av eftermiddagen och kvällen såsade vi och slafsade pizza, åt lite Pringleschips av den ena och den andra sorten och glodde på film.

+           
Pringles rule just nu! Kul att prova lite olika smaker!

                                                                                                                                                                   I vanliga fall är jag rätt konservativ och håller mig till chilibågar. Men av nån anledning har chilibågarna börjat bli svåra att få tag i! ICA Heidan har aldrig sålt dem, Tokerian verkar ha slutat ta hem dem, ICA Solen hade slut sist. Därför inhandlade jag två påsar när jag var på ICA KvantumStormarknaden sist. Fast dit kan jag ju inte åka varje gång jag vill ha chilibågar…

Kvällen avslutades med att jag började läsa Cirkeln. Hade väl tänkt läsa en två, tre sidor. HA! Det blev över 50 sidor lästa innan jag släckte. Tänk att en ungdomsbok kan vara så bra att en tant som jag har svårt att släppa den! Om jag ville sätta Maria Engelwinges bok En SHOT till tack i händerna på äldsta bonusdottern, skulle jag nog vilja sätta Cirkeln i händerna på yngsta bonusdottern.

I morse började Anna jobba klockan sju. Det passade mig utmärkt – nåja… – för jag skulle Ut på Uppdrag. Det hade regnat hela natten och var blött ute. Jag var seg, infektionen är envis och hela jag känns full av slem i de flesta hålor. Detta gör att jag inte känner varken smaker eller dofter så bra. Egentligen skulle jag ha kunnat äta morötter, som jag verkligen avskyr, i stället för chips igår. Men i morse när jag var Ute på Uppdrag kände jag en doft och fick ett doftminne, ett 30 år gammalt sånt. Tänkte på vad jag ägnade mig åt då och vad jag gjorde nu. Då var jag så full av drömmar och förhoppningar – och jag skulle då verkligen INTE ägna resten av livet åt det jag gjorde just då. Idag tänker jag att mitt liv kanske slutar inom det området. Jag skäms inte för det jag gör och jag är inte bitter. Jag minns fortfarande själva händelsen som om det var igår. Men jag tänker inte på den. Jag går vidare och jag är tacksam.

Samtidigt kan jag misstänka att somliga känner en viss oro. Jag läste nåt häromdan som fick mig att sända en tanke till en person som sist jag såg honom bytte trottoar. Han ville slippa hälsa på mig. Men jag sänder en tanke för jag tänker att han kanske är på väg att hamna där jag är. På natten drömde jag om honom. Han kom cyklandes på en illgrön cykel… Samma natt drömde jag också att jag bjöd ett x på fika. Det skulle ALDRIG falla mig in, verkligen INTE! Så drömmar är inte alltid sanna… Men kanske har jag henne i tankarna när jag tänker på lösa muttrar, en gång för länge sen på min cykel, häromsistens på min bil. Kopplingen? That’s for me to know and for you to find out!

Nu ska jag öppna mitt namnsdagskort från mamma! Idag är det nämligen det namn jag heter i förstanamn, det namn jag skulle kallas. Men likt Alexander Bard, som ju kallades Magnus när vi gick i samma gymnasium, bytte jag till min andra förnamn. Mitt tredje förnamn talar om att jag är min fars barn. Funderar på att ta det till efternamn. Och kanske återta mitt förstanamn. Vilken totalförändring! Härnäst kommer jag väl med kjol och smink också… Bevare oss!

Read Full Post »

Jag har aldrig varit på nån Bokbytardag förut. Jag visste inte hur man skulle göra, hur bete sig. I mitt stilla oroliga sinne såg jag framför mig en sorts Norénpjäs där ett antal original, muppar, kufar, skred över en begränsad yta, fram och tillbaka, med några böcker under armen. Kanske skulle det uppstå konflikter när två kufar ville ha samma bok. Eller också tänkte jag mig ett gäng Hattifnattar som fnattade omkring, också dessa med böcker under armarna. (HAR hattifnattar överhuvudtaget armar???)


Jorå, Hattifnattar har armar, men väldigt korta sådana. Det ser ut som om händerna sitter direkt på den smala snoppen kroppen.

                                                                                                                                                          Så här var det: Jag cirklade runt en stund för att ge upp att hitta en laglig parkering. Svängde helt sonika upp på en trottoarkant i stadsdelen Fålhagen, utanför Antikvariat Uppslaget. Utanför på backen var ett litet bord i konstig form uppställt. Ovanpå det låg några böcker, inte så många, men tillräckligt många för att de skulle åka i backen hela tiden.

Vid bordet stod antikvariatets ägare tillika före detta landstingspolitiker för moderaterna, en tant på kryckor, en ung tjej med en sax i en snodd runt halsen och så jag. Jag hade mina tre böcker under armen. Ingen av oss visste hur en bokbytardag gick till. Jag rafsade lite bland böckerna på bordet, men fann att jag antingen hade läst allt eller var ointresserad.

Under tiden kom en glad man på cykel och undrade om detta var allt. Då dröp jag nerför källartrappan för att kolla vad antikvariatet hade i sina hyllor.

Uppslaget är ett litet antikvariat som bara har öppet några timmar på onsdagseftermiddagar. Men det var tämligen välorganiserat och utbudet i de trånga utrymmen var större än jag trodde. Hit ska jag definitivt gå igen! Om inte så för att KBT-träna mot klaustrofobi.

Uppe i solljuset hade ytterligare en man anslutit. Nöjd cyklade han iväg med två böcker. Damen med kryckorna och tjejen med saxen spanade på kakböcker nere i antikvariatet.

Jag beslutade mig för att åka hem och äta en korv, svänga förbi bokbytarna igen på väg Ut på Uppdrag. Bokbytena sker nämligen bara fram till klockan 18 idag. Så är du intresserad av nån av de tre deckarna på bilden ovan, kom till hörnet Botvidsgatan-Hjalmar Brantingsgatan i Uppsala runt halv sex. Då räknar jag med att vara tillbaka där och bytessugen!

Men VAR VAR LOKALBLASKANS KULTURAVDELNING??? Inte en käft därifrån på denna… HAPPENING! Inte tillräckligt kufiska där, kanske??? Estimerar hellre finkultur på Stadsbiblioteket? Jo jo, jag vet nog, jag…

Uppdaterat: Jorå! Jag fyndade och bytte mina två Karin Fossum mot dessa två:


Två gröna fynd: Peter Robinson och Stephen Booth.

                                                                                                                                                               Maria Lang-boken följde med mig tillbaka hem.

Read Full Post »

Varför kan jag inte sova? I morse vaknade jag hur tidigt som helst och låg och ältade ett ljud och hade ont i magen. Ett ljud jag har hört i bilen igen. Men nu är det ett ANNAT ljud än dunkadunkat som den lösa hjulmuttern avgav. Nu är det ett gnisslande, skärande ljud. Jag hörde det ordentligt igår kväll. Tog mig därför i kragen och ringde Mekar-Bruden, som naturligtvis inte svarade. Klockan var strax efter 21 och jag hade hämtat Fästmön från jobbet. Tänkte att det kanske var för sent eftersom Mekar-Bruden börja jobba tidigt. Så när jag ändå var vaken i morse och låg och vände och vred på mig, ältandes, bröt jag upp från sängen och ringde. Jag hade tur! I morgon eftermiddag ska hon in till Uppsala i ett annat ärende och jag kunde svänga förbi där så lovade hon att lyssna på bilen. TACK! Troligtvis är det rost på bromsskivan som orsakar ljudet. Inget farligt, såvida inte skiten är skevt och bromsarna tar ojämnt. Men ändå. Jag ska besikta bilen om en vecka är jätteorolig. Körförbud vore katastrof just nu.


Han är ju så fin, Clark Kent*, så jag blir bekymrad när han gnisslar.

                                                                                                                                                            Idag är det full storm ute. Det blåser som 17.  Trots att jag har försökt vara tyst nu på morgonen har jag lyckats väcka Anna som behövde få sova. Hon vaknade av kaffedoften… Hoppas hon kan vila en stund till.

Planerna för dagen är att hinna med några ”studentärenden” innan Anna börjar jobba klockan 16. Själv har jag funderingar på att ta mig till Bokbytardagen när jag har kört henne till jobbet. Jag har tre böcker som jag skulle kunna tänka mig att byta in.

Ska också under eftermiddagen ringa och försöka boka in en lunch till fredag. Jag är inte nån lunchperson längre, tycker mest att det är jobbigt att vistas i stan vid den tiden, men detta ingår i mitt nya liv. Att ringa och vara ödmjuk, alltså. Det är svårt.

Klockan 18 ska jag sen Ut på Uppdrag igen. Kul! Jag undrar vilka varelser jag får kämpa mot i kväll… 😉


Jag, en person Ute på Uppdrag? Mja, knappast lika spinkig som The Saint, Helgonet

                                                                                                                                                       Jag har för länge sen konstaterat att oro är av ondo. Oro ska jag ta bort genom att agera, ta ta i saker. Problem har nämligen en tendens att INTE försvinna av sig självt. Jag är nöjd med mina insatser hittills idag, trots att dan just har börjat. Men det ska bli några tag till under dan. Jag vet att jag klarar det även om det tar emot. Även om det känns som att göra våld på sig själv. Det är nämligen hög tid för mig att resa mig nu. No more mrs Coward!

                                                                                                                                                      *Clark Kent = min lille man, Bilen med stort B

Read Full Post »

« Newer Posts