Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘urna’

Ett inlägg om en TV-serie.


 

ResurrectionFör några veckor sen började jag följa TV-serien Resurrection. Jag tänkte att det var en amerikansk kopia av franska Gengångare. Fast även om det är så kunde jag inte låta bli att titta. Inte heller kunde jag låta bli att tänka… om… utifall att… de döda kunde återuppstå… Vem av de mina skulle komma då?

Idag är det 41 år sen min farfar gick bort. Jag saknar också min farmor, min mormor och min morfar. Och den jag bar närmast hjärtat. Men om jag finge önska tillbaka nån så vore det min pappa. Jag skulle åtminstone vilja få tillbringa en dag med honom. Berätta om allt som hänt ”sen sist”. Kanske fråga om… hur det är… där han är… För jag har svårt att tro att han finns i urnan, under gräset, vid gravstenen i Metropolen Byhålan. Eller jag vill inte riktigt acceptera det. Trots att jag vet. Trots att jag har sett min pappa död, med själen utflugen, med de vackra händerna mörka av icke-liv och ena ögonlocket inte riktigt stängt över ett torrt öga.

Men skulle jag kunna låta pappa gå sen, efter den där dan, de där timmarna? Skulle jag inte vilja att han fanns kvar i mitt liv? Det är lite grann den frågan som ställs i TV-serier som denna. Och naturligtvis kring vad som händer när vi dör och om döden är oåterkallelig.

Det är därför TV-serier som denna inte bara ger en stunds förströelse, lite uppskrämda nerver. Den ger också en hel del att fundera över.

Toffelbetyget blir det högsta. Att tänka på livet och döden är aldrig fel.

rosa toffla minirosa toffla minirosa toffla minirosa toffla minirosa toffla mini


Och du…
ge inte upp hoppet… Det kommer en säsong två. Alltid något. Fast om det kommer några återuppståndna kan jag inte säkert svara på.

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Fräschade till oss – så gott det nu går – hemma efter jobbveckan. Iförda piketröjor av olika färg och märken tog vi bussen in till stan. Stekhett. AC existerar inte på Uppsalas bussar.

Inledde med en UppsalaölVilla Romanas uteservering, ett riktigt blåshål.

Uppsala lageröl = gott!


Satt och tittade på tokigt och slugt
och försökte stå ut med röken. Alla röker visst numera…

Min semesterälskling.


Traskade vidare mot ån.
Solen höll sig framme, men det var inte tillräckligt för att kunna supera utomhus.

Motljus över ån.


Vi hamnade på ett ställe
som inte var barnfritt och som hade rutiga dukar. Trerättersmiddag. Jajamens! Räkor med vitlök till förrätt, kyckling till huvudrätt, frukt och glass respektive tiramisu till dessert. Ett fylligt Barolo till huvudrätten.

Barolo till huvudrätten.


Vi drack inte bara alkohol,
vi drack faktiskt vatten också!

Ett glas vatten. 


Rullade nerför S:t Olofsbacken.
Fotade några färggranna hus.

Färggrant i Uppsala är Kyrkans hus, Domkyrkan och Gustavianum.


Ån är inte fräsch att bada i,
tycker jag, men den är ganska vacker på sina ställen.

Ån är vacker på sina ställen.


Ibland är ån så stilla
att man inte vet vad som är upp eller ner, det verkliga eller spegelbilden.

Upp eller ner?


En sak jag har funderat över
är hur blommor kan bli randiga..? Om jag hade en trädgård skulle jag ha urnor med randig surfinia/petunia i!

Hur blir blommor randiga?


Roligast var denne man
som bor i ett skyltfönster på S:t Olofsgatan. Han är minsann inte blygsam av sig.

Schekande man.


Idag är det lördag
och vi planerar att inhandla förnödenheter och ta en tur till Himlen. Kanske göra en utflykt norrut i länet. Vem vet, vem vet…

Read Full Post »

Idag ska vi fira födelsedag här! Jag ska försöka att inte låta andra saker påverka, men oron sitter utanpå kroppen, det kan jag inte förneka.

Det är min mamma som fyller år! En annan fördel med mamma, förutom att hon gillar att fika och äta choklad, som jag skrev om igår, är att hon gillar att sova länge på morgonen. Hon sover till exempel just nu. Inget stress där, inte. Detta innebär att jag i lugn och ro kan sjunga upp mig (nåja…) och plocka fram de tre ynkliga paketen jag har till henne.


Grattis lilla mamma på 76-årsdagen! (Bilden är från våffeltestet i förra veckan.)

                                                                                                                                                                     Igår kväll kunde vi sitta på ballen*och äta räkor och rostat bröd. Mycket gott med det salta i värmen! Balkongen brukar vara solig och stekhet på eftermiddagen och kvällen fram till klockan 21 på sommaren, men igår var det lite mulet och det fläktade lite. Tur för oss!

Det var länge sen jag fyllde min balle med blommor. I början hade jag två blomlådor, en stor urna på golvet, minst två amplar och sen lite blommor på bordet. Idag har jag en klen, men lila lobelia i en ampel och så har jag ställt ut några krukor från köket med aloe vera, olivträd, limefrukt och så nån konstig succulent.


Limeträdet bär frukt för andra gången, men frukten skulle ha skördats för länge sen. Nu har den hunnit bli gul…

                                                                                                                                                             För ett tag sen var Fästmön och jag på blomsterresa i stan och på en av affärerna hittade jag en alldeles otroligt vacker Mårbackapelargon.


En av blommorna på min Mårbacka-pelargon.

                                                                                                                                                  Pelargonen visade sig inte bara vara vacker utan ett väldigt kraftfullt och blomrikt exemplar. Hela växten är full av knoppar! En ovanligt lyckat blomsterköp av mig alltså! Mamma blev helförtjust i pelargonen så idag ska vi bland annat ta en tur för att kolla om här finns några fina blommor till hennes balle. Pelargonen är ju både enkla att sköta och fina för henne.

Men först blir det en tur till Stormarknaden där jag har lovat att hon ska få titta ut ett armbandsur till födelsedagspresent. Hon kläckte ju inte ur sig vad hon önskade förrän den gångna veckan och i Metropolen Byhålan finns inte riktigt samma shopppingmöjligheter som här.

När vi ändå är på Stormarknaden tänkte jag passa på att kolla upp om jag kan få ett snabbare mobilt bredband – fick nämligen ett erbjudande om det för ett tag sen! Vidare ska jag försöka att hitta ett lock till min vindunk – fast det blir på ett annat ställe på vägen till blomstället. Och om vi hinner ska vi också försöka hitta billiga läsbrillor till mamma nånstans.

Så åker vi hem och vilar en stund innan vi tar oss in till stan för middag. Vi har inte bestämt riktigt var än, men troligen blir det Kinamat. Förhoppningsvis strålar Anna samman med oss och jag ser fram emot att få en puss eller två då också. Av Anna, alltså.

Jag har nerverna utanpå, som sagt, idag. En del av er vet varför! När jag vet nåt skriver jag om det i ett låst inlägg. Jag skulle så gärna vilja kunna fira en sak till idag, men det troliga är att det inte blir så. Mobilen är på laddning inför det utlovade samtalet…

                                                                                                                                                               *ballen = balkongen

Read Full Post »

Torsdag = Antikrundan. På ”Rundans” väg tillbaka neråt landet stannade den till i Sigtuna igen. Den kära fru Hatt lämnade återbud, men vid min sida i cyberspace (kan man verkligen säga så???) fanns fröken Inna i väst.

Några fina föremål i afton:

  • Två dryckeshorn värderades till mellan 10 000 och 12 000 kronor.
  • En silverbägare med lock från slutet av 1700-talet värderades till 15 000 kronor. Detta just för att det är ovanligt att locket finns med.
  • Knut Knutsons slips konstaterades vara i regnbågsfärger. Hmm, hmmm… Vad menas..?
  • En stenskulptur troligen från palatset Makalös värderades till 75 000 kronor…
  • En vacker kanna värderades till 150 000 kronor… Inte dåligt…
  • En vacker fransk servis värderades upp till mellan 12 000 och 15 000 kronor. Tyvärr var den uppdelade på grund av arvsskifte.
  • En liten japansk get värderades till mellan 10 000 och 20 000 kronor.
  • Ett toalettbord i almträ med svarvade knoppar värderades till mellan      3 000 och 4 000 kronor, nåt som experten själv tyckte var oförskämt lågt.
  • En läcker Saturnuslampa i gult värderades till 3 000 till 4 000 kronor.
  • Ett amerikanskt fickur i 14 karats guld från 1885 värderades till cirka     20 000 kronor för klocka med kedja.
  • Ett halsband med ägg som berlocker, upphittat i en sandlåda, visade sig vara ryskt och ett riktigt fynd. Det värderades till mellan 50 000 och      100 000 kronor.
  • En stor stav, som ägaren hittat i ett torp, värderades till mellan 10 000 och 15 000 kronor.
  • En kinesisk urna i vitt och koboltblå värderades till mellan 50 000 och 100 000 kronor.

Ett inslag om Fotografiska museet i Stockholm bröt av i halvtid. Gå dit om du inte har gjort det!!!

Nästa vecka går Antikrundan från Kalmar! Kvällens plagg är då rutiga, har vi observerat. I afton var det rosa och regnbågsfärgat som gällde.

Read Full Post »

När vi först lärde känna varandra, när vi var i det läget, jag och E, U och E, att vi inte kunde förstå det faktum vi ställts inför, tillbringade vi mycket tid med att promenera och samtala. Det var så vi verkligen lärde känna varandra.

Det var så mycket vi hade gemensamt, allt ifrån konstiga fingrar och tår och våra blåa, blåa ögon till våra gester, vår mimik och våra värderingar. Ärlighet på gränsen till bryskhet, hård disciplin (alltid hårdast mot självet) och så förmågan att sluta oss, mot omvärlden. För ibland blev omvärlden lite för hård. Ibland kom den lite för nära med sina krav på uppmärksamhet. Och då backade vi. Drog oss tillbaka in i oss själva.

Detta tillbakadragande var naturligtvis något som retade gallfeber på en del. Det var uppenbarligen så svårt för somliga att acceptera att man i dessa lägen utövade rena trakasserier mot oss. Sände iväg oss till läkare, till och med.

Ja, det var tuffa tider vi hade som barn och det blev inte enklare med åren och med tiden vi blev vuxna. Men skillnaden blev att vi då funnit den enda vi kunde diskutera detta med, den enda som kunde förstå fullt ut.

Och nu är han borta och jag är kvar. Ensam, utan spegelbild. Mina ögon är slutna, min själ visar inte längre sin spegelbild ty spegelbilden ligger i en urna, nedgrävd under grönt gräs, En plats jag går till och sätter en blomma på sommarhalvåret och tänder ett ljus vid under vinterhalvåret. Inte mer. Jag orkar inte.

Read Full Post »