Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘Urban Hiärne’

Varför är det så ont om Q? var titeln på en bok av Hasse Alfredson. Boken kom ut redan 1968 och klassas av vissa som en barnbok. Jag tycker att den är en bok för lite äldre. Men den handlar om en pojke, en bov och en hund som ger sig ut för att stjäla bokstäver. Och svaret på boktiteln är att hunden har ätit upp alla Q:n eftersom de ser ut som katter bakifrån, så när bokstäverna lämnas tillbaka finns det knappt några Q:n kvar.


Svaret på frågan är att Q-hunden har ätit upp dem!

                                                                                                                                                            I dagens lokalblaska skriver språkvårdaren Lars Wittensten om bokstaven Q. Han menar bokstavens öde var beseglat redan i den sjätte upplagan av Svenska Akademiens ordlista 1889. Där klargjordes att k skulle avändas i stället för q i ord som kvarn, qvinna och sqvaller. Svenskan har ju liksom inget behov av q. Vi behöver ett k-ljud och det har vi i och med just den bokstaven. Och redan Urban Hiärne hade 1717 sagt samma sak. Idag har bokstaven Q bara 18 uppslagsord och är därmed den minsta bokstaven i ordlistan.

Men i Uppsala finns rätt många Q:n kvar, menar Lars Wittensten: kurator vid en nation förkortas Q, vissa nationsfester kallas gasquer och så har vi ju anrika Lundequistska bokhandeln, länge kallad Lundeq. Eller LundeQ, som det stavas på logotypsvenska, muttrar språkvårdaren Wittensten. (Jag fnittrar förtjust åt Wittenstens ord ”logotypsvenska”.) Ett annat känt företag här i stan är Q-Med. Q-märkning är ett sätt att markera kulturhistoriska värdefulla byggnader. Och förra året fick man namnge ett pojkbarn Q. Signaturen Q var också, enligt Lars Wittensten, en polisreporter vid lokalblaksan i över 40 år.

Så nog finns det Q. I alla fall i Uppsala! Rolig och intressant Qrönika på ledarsidan idag! Tacq, Lars Wittensten!

Read Full Post »

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Gör sällskap med 418 andra följare