Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘uppsägningar’

Det här med TV-avgifterna verkar ha blivit snurrigt värre! Jag skrev om det för nästan ett år sen, då i samband med att ett förslag om att dra in avgiften via skatter var på gång. Då som nu tycker jag att det vore bekvämt att få det hela administrerat via skattsedeln, eftersom man inte skulle märka av det så mycket. Men jag drog iväg i tanken och tyckte att man också skulle ha rätten att gå ur Sveriges Television, Sveriges Radio och/eller Utbildningsradion om man inte har TV eller dator med internetuppkoppling.

På tv
Vad är det för skit på TV i kväll?


Förslaget kom så småningom till hösten men röstades ner.
Idén till förslaget härstammade från Finland. Men i vårt land skulle TV-avgiften bestå av en individuell radio- och TV-avgift, beräknad utifrån vars och ens beskattningsbara inkoms­t.  I princip ”alla” var kritiska. Naturligtvis de inblandade aktörerna – Radiotjänst aviserade uppsägningar – och såväl sossar som moderater tyckte att det var fel att pengarna skulle dras in via Skatteverket.

Nu är det snart dags igen, i alla fall, för så som vi har det idag är ingen nöjd med. Varken folk eller riksdagspartier tycker att det är OK med Radiotsjänsts rutiner att ta ut TV-avgift för paddor och mobilerKulturministern förväntas tillsätta en ny expertkommitté som ska utreda saken igen. Beslutet fattas sen i riksdagen.

Jag förstår fortfarande inte vad det är som känns så farligt att just Skatteverket skulle hantera avgifterna. Det känns bara smidigt och logiskt för mig. Att sen avgiften är inkomstrelaterad anser jag självklart. För den som inte har nån eller bara en liten inkomst kan ju inte betala lika mycket som en direktör vid Sjukstugan i Backen, eller hur?!

Hur tycker DU  att vi ska göra med TV-avgifterna i Sverige framöver???


Livet är kort.

Read Full Post »

Så! Nu har jag lyckats ringa lokalblaskan – och ändå inte! – för att tala om att jag inte vill förlänga min prenumeration efter den 10 mars. Och jag kan tala om att det var inte det lättaste…

Igår fick jag en prenumerationsfaktura på 2 750 kronor, det lokalblaskan tycker att man ska betala för ett helår. Jag har insett att det är tusenlappar jag mycket hellre lägger på nånting annat, så jag började leta efter ett telefonnummer på lappen för att kunna ringa och säga upp prenumerationen. För man måste kontakta tidningen – och ändå inte! – för att säga upp sin prenumeration, det går inte bara att skita i att betala räkningen.

Jag hittade ett enda telefonnummer på baksidan av räkningen och gissade att det var det man skulle ringa. Några telefontider framgick inte, men när jag ringde igår kväll fick jag veta att dessa var klockan 8 – 16.30. En automatisk röst gav mig några val och jag knappade mig vidare till Prenumerationsärenden. (Eftersom det gällde att säga upp en prenumeration gick det inte att göra via hemsidan.) Till sist svarade en tjej:

Prenumerationsärenden!

Jag presenterade mig med för- och efternamn och framförde mitt ärende. Men se då skulle jag inte prata med henne utan annan tjej. Hon kopplade vidare. Jag väntade och väntade och väntade i luren – tills tonen plötsligt tog slut och samtalet bröts. På’t igen! Jag ringde samma jävla telefonnummer, kom till samma tjej, som gjorde samma koppling. Fast nu hamnade jag i nån sorts telefonkö. Totalt var min väntetid närmare 20 minuter innan jag kom fram till den som kunde handlägga mitt ärende. Är detta rimligt? Nej. Inte kan det väl finnas bara EN enda människa som tar emot personer som vill säga upp sina prenumerationer???

Men nu kommer det lilla roliga! Min lokalblaska är i själva verket inte ett dugg lokal. Dess ägare finns i Norrköping. Och det var också där tjejen satt som skötte uppsägningar av prenumerationer, distributionsärenden, klagomål etc. Så det var inte till Upsala Nya Tidning jag ringde utan till koncernen. Vi kom att prata alldeles för länge, den där tjejen och jag. För jag måste ju bara fråga om hon var östgöte och från Linköping – det var så jag fick reda på att jag inte ringde till UNT. Riktigt trevlig var hon, en sån där person som är på rätt plats i verksamheten – och i livet. Hon ville naturligtvis veta varför jag inte längre vill prenumerera och jag sa bland annat att mina skäl är att

  1. tidningen har blivit för tunn omfångsmässigt
  2. tidningen innehåller för många reklambilagor
  3. tidningens innehåll har också blivit för tunt
  4. artiklarna är dåligt skrivna
  5. det redaktionella materialet innehåller alltför många konjunkturfel korrekturfel
  6. tidningen är för dyr
  7. tidningen innehåller mest sport och det är jag inte intresserad av

Det jag inte sa, men som jag tycker, är att man har behandlat kända, lokala författare och krönikörer väldigt illa – medan man gratis ”marknadsför” vissa andra författare, gärna bland de egna anställda.  Och somliga som bloggar för tidningen får skriva gratis, medan andra till och med blir anställda.

Den trevliga östgötskan skulle skriva ner mina synpunkter och mejla till redaktionsledningen. Jag bad henne cc:a mig och det lovade hon att göra. Det kan ju vara roligt att se om hon uppfattade mina synpunkter korrekt. Om inte, kan jag ju korrigera och mejla. Nåt svar förväntar jag mig inte att få, men en smart tidningsledning skulle naturligtvis höra av sig! Allra helst som man nyligen har skrutit så mycket om att man når så många läsare… Nu är det bara att inse att jag själv snart inte längre tillhör skaran papperstidningsprenumeranter. Möjligen att jag skummar hemsidan nån gång om dan. Möjligen.

Vissa människor hamnar verkligen på rätt arbetsplats! Östgötskan ovan har, som sagt, uppenbarligen gjort det. Östgötskan som skriver detta är inte riktigt lika säker. Igår trillade det nämligen in ett ganska oförskämt mejl till alla oss som jobbar här i huset. Det stod ungefär:

XX hyr Byggnaden av Företaget för forskning, undervisning och fortlöpande miljöanalys. Cykelförvaring är inte att betrakta som forskning, undervisning eller fortlöpande miljöanalys. Det är därför INTE tillåtet att ta in cyklar i byggnaden.

Men vad gör en del eftersom det till exempel inte finns tak över cykelställen? Jo, de tar med sina cyklar upp på sina kontor. Ingen annan än de själva blir lidande för det. Tycker jag, i alla fall. Låt folk göra som de vill! 


Livet är kort. 

Read Full Post »

Nu har det hänt igen! Ett företag i Piteå har sagt upp två anställda efter att dessa skrivit negativa kommentarer om företaget på Fejan. Unionen driver ärendet till Arbetsdomstolen. Och kan man ju redan nu gissa utgången.

Är det värt att dra saker till Arbetsdomstolen? Nej, tycker jag.


Företaget står fast vid uppsägningarna.
 GoExcellent hade känt sig hotat av männen efter kommentarer på Fejan, skriver Svenska Dagbladet. Det började med en tidigare anställd som skrivit ett kritiskt inlägg på Fejan. Denne kände sig lurad av företaget. En av de två nu avskedade hade då i en kommentar skrivit att han skulle storma in till en kollega och

[…] Unleash the fucking fury. […]

Den andre mannen svarade bland annat:

[…] Jag säger inget så har jag inget sagt.. men man kan ju tänka en del fula ord […] As long as you shoot the fuckers and not the fuckees […]

En månad senare kallades männen in till chefen där de sas upp. Skälet var att de andra anställda inte kände sig trygga med männen.

Unionens förbundsjurist menar att det självklart inte är OK att hota, men att en av männen senare bjöds på en julfest med företaget. Och det hade knappast hänt om de öriga anställda hade känt sig hotade. Männen vill inte få tillbaka sina jobb, utan Unionen kräver 150 000 kronor var i skadestånd till de båda uppsagda.

Jag tycker att man ska få skriva både positivt och negativt om sitt jobb, men man får naturligtvis inte avslöja sekretessbelagda saker och affärshemligheter. Och man får aldrig hota. Men det kanske inte är så smart att skriva alltför negativt om jobbet heller. Det bästa att ta upp problemen med den det berör eller sin chef, öga mot öga.

Det männen skrev känns väldigt hotfullt. Det är, som sagt, en sak att skriva negativt typ

Jag har för mycket att göra och jag blir bara pådyvlad mer och mer utan avlastning.

eller

Min chef förstår mig inte!

Detta känns ganska harmlöst. Men att skriva att man ska skjuta folk är helt klart hot.

I inledningen skrev jag att man ju kan gissa utgången. Det känns som att allt som hamnar hos Arbetsdomstolen handlar om pengar och förlikning. Det är inte värt att dra vissa ärenden dit, för man får ändå aldrig upprättelse även om man är skuldfri. I det här fallet tycker jag emellertid att männen inte är skuldfria utan har uttalat hot.

Read Full Post »

Om man ser idioter överallt bör man lyssna efter varningsklockor. Det framgår av en intressant artikel jag hittade idag på Dagens Nyheters hemsida. För finns idioter på jobbet, i trafiken, hemma och på TV då är du på väg in i stressfällan…


Tofflan, Queen of the road! Ingen kör bil bättre än hon!

                                                                                                                                                                 I artikeln följer exempel från arbetslivet där två företag hanterar uppsägningar på olika sätt. På det ena stället ledde det till att folk stannade upp med sitt arbete och satt och surfade på internet. På det andra stället gavs de medarbetare som skulle sägas upp tid att bearbete det hela – och arbetet fortsatte.

Det finns fyra typiska reaktioner på akut stress, enligt artikeln:

  1. att spela död, det vill säga inte agera alls
  2. att fly
  3. att kämpa
  4. att vårda och knyta an

När man flyr innebär det till exempel att man sjukskriver sig, undviker vissa personer eller arbetsuppgifter eller helt enkelt slutar. Kampen då? Den visar sig genom att man höjer rösten och utöver ett aktivt motstånd, kanske säger upp sig i protest.

Att vårda och knyta an är en reaktion som det inte har forskats så mycket på. Det handlar ju om typiska kvinnliga reaktioner, så det är väl därför, gissar jag. Stress har nämligen visat sig locka fram en instinkt att till exempel börja ta extra väl hand om sina barn och att underhålla sina sociala nätverk.

Förut när jag blev stressad uppfattades jag som aggressiv. Och det var jag säkert också! Jag hade svårt att sova, svårt att koppla av. Sömnstörningar är nåt jag fortfarande drabbas av, men trots att jag har upplevt min nuvarande situation på jobbet stressande har jag inte varit för stressad och känt mig aggressiv. Däremot vet jag att jag blir aggressiv av stressen inför min osäkra framtid, nåt som visar sig här på bloggen framför allt, men också i olika kontakter, särskilt med personer som har till uppgift att ge service och hjälpa. Den frustration jag känner när de inte förstår, inte kan känna in, inte kan inse vilket utsatt läge jag är i är enorm! När jag ser idioter och puckon överallt är det verkligen en varningsklocka…

Hur reagerar du på stress? Vad är varningsklockor för dig???

Read Full Post »