Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘upplysning’

Ett yttrande inlägg.


 

Munk med mikrofonI vårt land har vi några grundlagar. Yttrandefrihet är inskrivet i dessa grundlagar i Sverige, som har ett demokratiskt statsskick. Inga regler eller lagar kan sätta sig över våra grundlagar. Grundlagarna skyddar vår demokrati och har en speciell ställning bland lagar. De är svårare att ändra än andra lagar. Bland annat krävs det att riksdagen fattar två beslut med likadant innehåll och att det hålls ett allmänt val mellan de två besluten. Detta för att man inte ska fatta förhastade beslut som gör att människors fri- och rättigheter inskränks.

FN deklarerar rätten att yttra sig så här:

[…] Denna rätt innefattar frihet för envar att utan ingripanden hysa åsikter och frihet att söka, mottaga och sprida upplysningar och tankar genom varje slags uttrycksmedel och utan hänsyn till gränser. […]

Jag utnyttjar härmed min demokratiska rättighet att yttra mig över att jag senare under kvällen kommer med ett yttrande om den här dan. Och lite fler bilder än den snigga munken här intill.

Vill du läsa mer om yttrandefrihet och yttranderättighet kan du läsa ett inlägg jag skrev i juni i år. Inlägget hänvisar till en ledare i lokalblaskan, signerad Maria Ripenberg.

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om min mörka dag – som blev lite ljus till sist, ändå.


Baske mig
om inte allt faller samman runt omkring mig. Framför allt börjar jag undra om min person har nån sorts förmåga att sabba elektriska prylar. Jag har hört att man kan ha denna, lite ovälkomna gåva när man ser saker och varelser som inte alla andra gör…

I morse när jag skulle åka iväg till jobbet noterade jag att bilen var på väg att bli enögd där fram. Igen. Det går liksom inte när det är skitmörkt och man kör på E4:an i 110. Men jag var tvungen att ge mig iväg i alla fall. Framme på jobbet ringde jag min favoritverkstad – och se, jag får titta in i morgon bitti klockan sju! Förhoppningsvis är det inte nåt %&#@} elfel utan bara en lampa. Igen, som sagt. Just den lampan byttes för cirka ett år sen. Knappt.

Man kan inte påstå att arbetet gick som en dans idag heller. Möjligen en danse macabre. För vad tror du händer idag? Spök-Tofflan får inte igång sin nya (Pers före detta) dator. Jo igång kom den, men den blev ganska snart svart. På IT har de suttit i möte hela dan. Vilken %&#}@ tur att jag hade kvar reservdatorn och inte hade lämnat in den! Den är ju varken lika bra eller lika snabb och inte finns alla program, som Photoshop, på den heller. Men jag kunde jobba. Fick ut en viktig nyhet på både intranät och extranät, förberedde ett gäng nyheter för publicering samt gjorde mitt första egna webbformulär. Hur det nu gick till. Detta webbformulär som gjorde att jag inte kunde sova i natt…  På seneftermiddagen hickade reservdatorn till, blev svart och startade om. Utan att jag rörde den. Då gav jag upp och stängde butiken.

Så gott som enögd åkte jag sen hem i kväll. Det var mörkt, men trafiken flöt på bra och väglaget var fint. Hemma inträffar nästa el-fadäs: den gigantiska stjärnan i köksfönstret är död. Naturligtvis rev jag runt i skåpet, men ¤@£ att jag hade nån glödlampa i rätt storlek, rätt watt eller rätt sockel. På med kläderna igen. Blåste över till Tokerian och köpte TVÅ glödlampor för säkerhets skull. Man har väl varit med förr… Och nu lyser stjärnan igen. Ett tag till.

Stjärna i köket

Nu lyser den igen.


Men… det finns snälla människor
omkring mig. Inte bara elaka, faktiskt. Idag låg det åter ett paket i min postbox. Jag blev väldigt glad – och väldigt nyfiken, förstås!

Inte specifikt julklapp

”Inte specifikt julklapp….” Det lät spännande!


På paketet
hade avsändaren tydligt skrivit att jag fick öppna det och att det inte var nån specifik julklapp. Tänk så roligt att få paket knappa två veckor före jul! Jag slet upp ytterhöljet med alla frimärkena på.

Brev paket jultändsticksask

Ett brev med några rader om det blåa paketet samt en hälsning och en fin ask tändstickor.


Inuti låg ett brev
som beskrev innehållet i det blåa paketet, en jättesöt tändsticksask samt en advents- och julhälsning från den gulliga Smärtsystern! Tändsticksasken är perfekt till mina stakar. Jag köpte ju för ett tag sen en engångständare som är rätt värdelös. Den har verkligen varit en ENgångständare, typ funkat en gång…

Och självklart kunde jag inte låta det blåa paketet vara oöppnat! Inuti låg en jättespännande bok som jag ska läsa med nöje och glädje. Tusen, tusen tack, Sister of Pain!!!

 The Fry Chronicles

The Fry Chronicles – vad sägs om denna upplysande litteratur??? Härlig, tycker jag.


Nu är jag så trött
och skithungrig att jag ska fixa ett par mackor och ett glas mjölk samt sjunka ner i bästefåtöljen. Där ska jag inta min kvällsvard tillsammans med de 30 sista sidorna i min bok på gång. Gissningsvis är det sen dags att åka och hämta hem Fästmön – för sista gången på ett tag. I morgon blir hon mamma på heltid ett par veckor. Och nästa helg blir jag dotter på heltid i ett par veckor. Upplysningsvis…


Livet är kort. Ibland är det också bara
 %&#}@ och ¤@£.

Read Full Post »

Morgonens tankar har fastnat på… skrattogram. Hur många är det som är pigga och glada före klockan sex på morgonen? Njae, det är inte många av oss. Själv är jag ju förstås som en lärka så dags, men får lägga band på mig så att omgivningen inte rasar. Idag var det emellertid svårt. Fästmön upptäckte igår att hon hade glömt sin blodsockermätare hemma. En blodsockermätare är en ganska användbar liten sak för en diabetiker. Gissningsleken fugerar sisådär, men klockan drog mot halv elva på kvällen när upptäckten gjordes så att åka till Himlen och hämta apparaten var inte att tänka på. När man har lågt blodsocker – och det gäller ju de flesta – kan man bli lite… tja, motsatsen till muntergök. Anna hade ju ingen möjlighet att kolla sina värden i morse. I stället upptäckte hon att hon hade tagit fel medicin igår kväll. Detta ledde INTE till några skrattkramper. Det var då jag fick syn på annonsen om skrattogram i lokalblaskan

Tänk om en sån här plingade  på hemma för att leverera ett skrattogram?


Jag föreslog Anna att jag skulle ringa
och beställa ett skrattogram. Det föll inte väl ut. Hon såg bara ännu argare ut. Nån tidningsdel, som jag lite försynt erbjöd henne, ville hon inte heller ha – för hon hade inte tid (!) att läsa den. (Vi samåkte idag.) Sen kom hon att tänka på dagens övningar och ett stort, svart moln drog över hennes ansikte. Till råga på allt tappade hon brallorna när hon hasade över köksgolvet för att stoppa undan bordstabletten. Jag skrattade då, för det såg ganska dråpligt ut och jag tyckte mig ana ett flyktigt leende även i Annas söta fejs. På väg till garaget kom jag på att jag hade hört att man inte använde deo på 1950-talet, en upplysning som jag delgav min kära bara så där. Då kunde hon inte hålla sig utan skrattade. Lite, i alla fall. Sen kom jag på att jag mådde illa och då skrattade hon helt klart och tydligt.

Jag mådde illa.


Så vem behöver ett skrattogram
när man har en rolighetsminister i familjen? Inte Anna eller jag kanske – ja för Anna kan vara fruktansvärt rolig, jag berättar inte hälften av det som sker mellan oss här på bloggen! Du kan inte ana… Men… om du beställer ett skrattogram via Clowner utan gränser kan du faktiskt göra två flugor på smällen: dels kanske nån får sig ett gott skratt, dels gör du lite gott. För Clowner utan gränser skickar clowner till barn som har drabbats av krig, sjukdom eller annat skit.

Och nej, det här inlägget fick jag inte betalt för att skriva, det kom ner på pränt av egen vilja.

Read Full Post »

…visar sig inte vara kört än. Jag kämpar på och försöker vara flexibel. Det känns bra. Jag har nått fram. Men det är pirrigt.


Än är jag med i loppet!

                                                                                                                                                            Efter ett tiotal samtal till olika ställen idag på förmiddagen inser jag att

  1. folk har en annan tidsuppfattning än jag
  2. folk på arbetsförmedlingen, försäkringskassan och a-kassan inte har tillräckliga kunskaper om ämnen som är högrelevanta för allmänheten
  3. folk som har svårt att prata så att de blir förstådda kanske inte ska jobba med telefonupplysning. Jag kände mig DUM och KORKAD och OTREVLIG när jag gång på gång bad personen i andra änden att upprepa vad h*n sa eftersom jag inte kunde uttyda det.


Jag lämnar dörren till bloggen halvöppen – åtminstone den här veckan.

Read Full Post »