Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘Uppland’

Ett provande inlägg.


 

UNT 17 januari 2015I morgon Idag (17 januari) har jag haft lokalblaskan på prov i tre veckor. Jag nappade på ett gratiserbjudande om två veckor. Var man snabb att skicka in lappen skulle man få tre veckor. Jag var inte snabb. Ändå fick jag tre veckor. Kanske var det nån form av ”kompensation” för att det dröjde två och en halv vecka innan prenumerationen kom igång? Å andra sidan tog det knappt en vecka innan den första UNT-säljaren ringde. (Att jämföra med SvD, där jag via Snäll-Anders fick en prov-prenumeration som kom igång efter två dar, om jag inte minns fel… En enda säljare från SvD har ringt hittills och flåsat mig i örat – h*n hörde uppenbarligen inte att jag svarade. Det var efter över två veckors provperiod.)

Vad tycker jag då? Tja… Svenska Dagbladet har ju numera Lisa Irenius. Det säger rätt mycket om vad jag tycker. Men jag tänkte ändå kort gå igenom dagens UNT och visa på vad jag tycker är bra och vad jag tycker är mindre bra.

  • På Ettan har man lyft fram fixaren Berth på Röda korset. Det tror jag är jättesmart, framför allt som många papperstidningsläsare är äldre och äldre är en målgrupp för Röda korsets fixare. Sen kommer själva artikeln inte förrän i B-delen, i anslutning till dödsannonserna…
  • Dagens ledare och debattartikel handlar om Raoul Wallenberg med anledning av att det i morgon är 70 år sen han fördes bort. Om man nu ska lyfta fram såna här årsdagar undrar jag bara varför man inte gör det på själva årsdagen? Tidningen kommer ju liksom ut i morgon…
  • Det är likadant med nästa uppslag som  handlar om Fadime Sahindal. Det är 13 år sen hon mördades – på onsdag. Förra året dog två av hennes syskon. Kanske man borde visa lite… hänsyn?
  • Följande artiklar handlar om en misstänkt barnvåldtäkt och en kvinna som blivit sjuk av sin bostad och som inte får hjälp att hitta en ny. Barnvåldtäkten är en fruktansvärd nyhet och den sjuka kvinnan är en artikel som vädjar till läsarens empati.
  • Annonser, annonser, annonser och sen lite kortare texter om årets ledigheter. Jag fascineras av hur långt framåt andra människor kan tänka. En del har redan planerat in sin semester…
  • Därpå följer en, i mitt tycke, rätt undanskymd artikel i vilken en professor i islamsk teologi och filosofi kommer till tals angående terrordåd och demonstrationer mot islam.
  • Så följer en del kortare texter från Uppland samt en större (i alla fall är bilden stor och ligger över ett uppslag) artikel som åter igen vädjar till läsarnas empati: en fembarnsfamilj som står utan bostad.
  • Kost, ekonomi, motor och Leva bläddrar jag snabbt förbi (inte intresserad). Då hamnar jag på riksnyheterna. Hittar inget där som jag inte redan läste igår på nätet. Världsnyheterna kommer sen och det är samma visa där: intet nytt. Annonser, en läsarbild och vädret avslutar A-delen.
  • Kulturen inleder B-delen. Inget riktigt spännande här. Artiklar som anknyter till Charlie Hebdo och Fadime Sahindal igen liksom diskussionen i sociala medier om Snippan & Snoppen-musikfilmen. Jag gäspar lite. En lång artikel om en ljussättare på Uppsala stadsteater skummar jag.
  • Sen följer åtta sidor sport. Jag bläddrar förbi utan att läsa och kommer till fixar-artikeln samt födde och dödde. Det verkar som om UNT har sparat på de senare, för de fyller ett helt uppslag, en hel sida och lite till. Korsord, TV, insändare och serier avslutar B-delen. Korsordssidan stannar jag länge vid, för jag har tagit upp mitt sudokulösande.

Då är frågan… Vad ska jag svara när prenumerationssäljaren ringer nästa gång? För UNT:s dito kan ju ringa flera gånger och upp till 18 månader efter avslutad prenumeration. Ska jag prenumerera på tidningen igen? Jag har ju trots allt klarat mig i nästan två år utan den. (Jag sa upp den våren 2013 efter att ha varit prenumerant i typ 30 bast.)

Ja… jag försöker förgäves hitta prisuppgifter på olika typer av abonnemang. Ingenting i redaktionsrutan i papperstidningen, ingenting på nätet. Och det avgör ju saken ganska lätt: jag köper inte nånting utan att i förväg veta vad det kostar. 

Så sorry, UNT, ni faller på detta att ni saknar basal prisinformation. I övrigt noterar jag ändå en smärre kvalitetshöjning sen våren 2013. Hade UNT fokuserat ännu mer på det lokala och kulturen skulle jag kanske ha övervägt att prenumerera, men… som sagt… Lisa Irenius finns ju på SvD numera…

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg i vilket Tofflan ger sig ut på en tripp i omvärlden, genom cyberspace, förstås.


Måndag och arbetsvecka för somliga,
semestervecka för några, en ny jobbsökarvecka för ytterligare ett gäng och så vidare. Själv fick jag äran att ge en nyutnämnd professor en grattiskram på förmiddagen. Det är SK väl unt med den utnämningen, h*n arbetar så hårt! Men nu en tripp i omvärlden, det kan ju ha hänt nåt även utanför huset där jag jobbar!

AnnaSoderbackLULNy direktör för Kultur i länet. En del organisationer älskar direktörer. Men den här direktörsposten har alltid varit lite som en katt bland hermelinerna. Därför gläds jag med Anna Söderbäck, ny direktör för Kultur i länet!

Uppland firade vilda blomornas dag. Igår firades De vilda blommornas dag i Uppland för tionde året i rad. I Uppsala firades det med vandring genom Hågadalen. Själv firade jag ju, som bekant, med att plantera örter.

klubba och lagbokOklart juridiskt läge efter beslutet. Vad händer nu med anledning av att en direktör blivit felaktigt sparkad? När domen vinner laga kraft, som det heter, står organisationen plötsligt med två högsta hönor. Vid nästa styrelsesammanträde kan man fatta beslut om entledigande, men inte förr. Och om ingen mer än jag har fattat det, kan den felaktigt sparkade dirren nu begära skadestånd. Med en månadslön på 100 000+ kronor kan man ju räkna ut att det inte blir några småsummor det handlar om. Var det detta de socialdemokratiska skattebetalarna ville, de som var så arga på alliansen för detta?

Cykelambulans – ett nytt sätt att rädda liv. Man kan ju undra om sjukvården i Linköping är ute och cyklar. Jag vet svaret: det är den! I helgen som var testades cykelambulanser för första gången på stan. Ambulanscyklarna är utrustade med en ambulanssjuksköterska eller en ambulanssjukvårdare. Dessa har i sin tur var sin ryggsäck med hjärtstartare, syrgas och akutläkemedel. Cykelambulans är ett test som ska utvärderas innan man eventuellt slutar avtal om att köpa tjänsten.

GuldpengarKärlek till pengar gör människor korrupta. En ny amerikansk studie visar att blotta tanken på pengar gör att människor kan bete sig både korrupt och oärligt. I studien ingick cirka 300 studenter som forskarna utmanat genom att locka med pengar. Studenterna utsattes för olika scenarier där det begicks oetiska handlingar. En del av studenterna fick sen erbjudande om att delta och agera oetiskt mot betalning. Nästa fråga som ska undersökas är hur affärsbeslut ska kunna tas utan att pengar påverkar förfarandet på ett negativt sätt.

5 Ett sandankareChansen att överleva cancer ökar i Sverige. Ungefär 55 000 svenskar drabbas varje år av cancer. Av dessa är det cirka 11 000 män och 10 000 kvinnor som dör. Men resten överlever faktiskt! Och överlevnaden ökar stadigt, eftersom det kommer nya mediciner och nya behandlingsformer. Det finns över 200 sjukdomar som klassas som cancer. Vanligaste cancerformerna hos män är prostata-, hud- och tjocktarmscancer, hos kvinnor bröst-, hud- och tjocktarm. Mellan fem och tio procent anses vara ärftlig och 15 procent har koppling till rökning. Bara så du vet. Det finns hopp! (Och den som röker borde sluta om den inte vill drabbas av cancer i lungor, matstrupe eller urinvägar. Jag har ingen lust att finansiera din vård med mina skattepengar.)


Livet är kort.

Read Full Post »

När jag kliver upp så här tidigt en ledig dag brukar jag ha svårt att somna om. Då tar jag med mig lokalblaskan i bädden och lägger mig och bläddrar. Nu ska du inte tro att den agerar insomningspiller, det var inte alls det jag menade. Jag läser och har det gott i sängen, bara, utan att somna.

Men det klart att jag också blir engagerad av det jag läser. Det är inte bara stavfel som irriterar mig…

Kollison, vad är det? (Ur dagens lokalblaska.)


Eller dåliga formuleringar
och upprepningar av ord, nåt som gör det hela fantasilöst…

Två meningar efter varandra som börjar med det, för mig dessutom lite ålderdomliga, lilla ordet dock.


Eller att man slår sig för bröstet
och gratulerar sig själv för en TV-kanal vars tablå jag inte hittar i papperstidningen, vars bild är kass på mina TV-apparater och vars streamade sändningar på nätet allt som oftast är sega. För att inte tala om innehållet, som vad jag förstår är till 90 procent sport – vilket bara det gör mig TOTALT OINTRESSERAD…

Är detta ”Upplands och Uppsalas egen TV-kanal”? Finns ens Uppland som beteckning längre, heter det inte Uppsala län? Vem vill se ”fnissanfall från programledarna”? Och vilka är ”var femte” samt var ligger ”vårt område”? Jag vet ingen som tittar på 24UNT…


Men nu ska jag inte vara sån.
Det finns mycket bra i lokalblaskan också. Som till exempel Lisa Irenius artikel/krönika om att vi är så jädra tillgängligha och Sebastian Johans nyanserade och välskrivna recension av utställningen The Collector (i vilken han inte faller för det enkla greppet att totalt fokusera på könshårsdelen), för att nämna ett par texter på plussidan.

Och så finns, tack och lov, Staffan Wolters på UNT. Staffan Wolters är en lysande, grävande journalist som borde få all frihet i världen att göra det han är bäst på: gräva. Men gissningsvis är han också väldigt styrd av sin arbetsgivare. Jag tycker, med detta  i beaktande, att hans artikel om utredningen kring Sjukstugan i Backens avtal – eller inte – med den privata cancerkliniken här i stan är utmärkt. Fast att kalla utredaren utomstående är ju inte riktigt sant. Utredaren jobbar vid den paraplyorganisation inom vilken alla offentliga sjukstugor sorterar – i princip. Inte på pappret och inte organsitionsrutmässigt, men inofficiellt. Och då kan man inte benämna denne utredare utomstående.

Hur som helst, artikeln är utmärkt för den talar så tydligt om för läsaren hur korkade de är på Sjukstugan i Backen. Ett av argumenten mot ett avtal med kliniken är nämligen att

[…] Dessutom ligger UCC inte tillsammans med annan sjukvård som kan hantera akuta komplicerade kirurgiska situationer. […]

enligt artikeln. Men ett par meningar nedanför bemöter den privata klinikens ägare detta helt sjukt klart och enkelt:

[…] Det finns exempelvis samarbeten mellan sjukhus i Solna och Huddinge som kan skicka patienter till varandra om de drabbas av komplikationer. Det är två mil mellan dessa båda sjukhus medan vi har 500 meter[…]

Man kan inte låta bli att ta sig för sin panna, eller hur?.. Mer såna här artiklar, om Tofflan själv får önska. Artiklar som visar på rena dumheter inom verksamheter som du och jag betalar skatt till. Och mer Staffan Wolters, förstås!


Livet är kort. 

Read Full Post »

Somliga (läs: mamma) ser på sport just nu, jag ser på omvärlden. Här händer både tokigt och slugt. Mitt urval i kväll är detta:

  • Så grillar du utan att störa. Får man grilla på ballen* eller inte? Tja, det bestämmer fastighetsägaren. Och det har faktiskt inte så mycket att göra med brandsäkerhet. Rök och matos kan räknas som otillåten störning och om det sker vid upprepade tillfällen att man stör sina grannar med rök från grillen kan man riskera att bli uppsagd från sin lägenhet. Att grilla på en inglasad balle eller precis under en sån kan emellertid vara livsfarligt. Man kan nämligen drabbas av kolmonoxidförgiftning om rökgaserna inte ventileras bort…
  • Vad är det med Denver? För andra gången, förra gången var 1999, skjuter en galning tolv personer. Denna gång på en biopremiär av Batman.
  • Ett år sen Utøya. När vi ändå är inne på tragedier… På söndag är det ett år sen hemskheterna på Utøya skedde. Det uppmärksammas på flera sätt. Ett är boken Jag lever, pappa av Siri och Erik Sønstelie. Boken är ett sätt för dem att slåss för demokratin.
  • Nu ska bärplockarna avhysas. Hemma i Uppland är det tjafs mellan utländska bärplockare och ortsbefolkning. En del. Några samlar in kläder och förnödenheter. Men nu ska bärplockarna avhysas. Skälet: de förstör skogen, enligt skogsförvaltaren. Ständigt detta krig…
  • Listigt lurendrejeri vid bankomaten. Glöm skimning vid bankomaterna! Det nya sättet att sno dina pengar är… listigt. Pengarna kommer inte ut som de ska utan fastnar på en list.


*ballen = balkongen

Read Full Post »

Den som har läst min blogg längre tillbaka i tiden vet nog vad jag har för åsikt om vaccinationer – att de ska göras måttligt. När det gäller masshysterin kring svininfluensan var jag skitförbannad. Det piskades upp rykten om pandemi och Gud vet allt, men ingen inom den verksamhet i vårt län tog sitt ansvar och informerade om sånt som biverkningar och risker. (En frågor-och-svar-funktion anordnades… av lokalblaskan här..!) I stället gick man ut med stoooora annonser där såväl vuxna som barn uppmanades att vaccinera sig. Själva tog de ansvariga tjänstemännen och politikerna en gräddfil till vaccinationerna  – för de ansåg sig tillhöra RISKGRUPPER (?!) – medan vanligt folk, uppskrämda förstås, köade flera kvarter för att få den eftertraktade spiken i armen.

Uff! Nålar och jag är ingen bra kombo!


En biverkning som ganska snart konstaterades
var narkolepsi, framför allt bland barn. Det handlar om mer än 220 svenskar, som fick narkolepsi som biverkning av vaccinering med Pandemrix mot svininfluensa. En undersökning har nu visat att alla som fick narkolepsi fick vaccin från tolv av 35 sändningar. Tolv av 35. Det är Narkolepsiföreningen Sverige som har gjort undersökningen som nu överlämnas till Läkemedelsverket. Läkemedelsverket har ju tidigare viftat ifrån sig och sagt att det inte finns nåt samband narkolepsi – vissa vaccinsändningar. HA! Hade det inte varit mer korrekt om verket undersökt detta i stället för att en patientförening gjorde det? Kanske hade varit bra att veta innan man gick ut med ett sånt tvärsäkert

Nej, det finns inga samband.

Eller? Läkemedelsverket, som borde ha otroligt mycket mer resurser än en patientförening. För att inte tala om hur stort ansvar man borde ha insett att man faktiskt hade/har…

I vissa delar av Sverige finns det särskilt många barn som fick  narkolepsi av vaccinet. Ett område som är drabbat är Uppland. Där för övrigt Läkemedelsverket finns, i Uppsala.

Totalt vaccinerades mer än en halv miljon svenskar mot svininfluensan från hösten 2009 till våren 2010. Då kan 220 svenskar, de flesta barn, låta lite. Men faktum är att narkolepsi är en livslång sjukdom och drabbar individen mycket hårt, framför allt socialt.

Radio Uppland har flera intressanta webbartikar och inslag om detta!

Read Full Post »

Vaknade med skallebank. Det kändes som om jag var med på festligheter igår, men det var bara min fan club Grannarna som betedde sig. De vanligast förekommande oljuden från klubben är

  • renoveringsoljud
  • idiotflabb åt nån TV-serie
  • skrik och utbrott från bortskämda ungar

Men igår kväll slog man på stort och smällde av raketer vid tolvslaget och partajade i en av lägenheterna. Inte konstigt, dårå, att jag har huvudvärk… För övrigt kan jag meddela att både knogen och självsprickorna på tummen har blivit bättre! Självsprickorna behandlade jag med Idomin, en alldeles utmärkt salva som alltså inte bara passar för stjärten…

Klev ur sängen vid niotiden. Ute är det grått och blåsigt och ungefär fyra grader kallt. Skulle helst vilja stanna i sängen hela dan och bara läsa eller nåt. Det här vädret gör en asocial!

Läste i lokalblaskan om gårdagens Knutmassofirande i Gimo, årets höjdpunkt evenemangsmässigt på den lilla orten. Folk trotsade vädret och följde påpälsade karnevalståget. Lite märkligt blir det då att tidningens nyhetshef för Uppland tipsar om att det är knutmassokarnevalståg i Gimo i kväll. Fast det kanske är så att de kör två kvällar i rad??? Vad vet jag, vad vet jag. Nån gång vore det kul att se spektaklet.


En av Dupontarna i årets Knutmassotåg har tappat huvet. Fotograf är Emma Eriksson och bilden är lånad från lokalblaskans bildspel.


Vidare såg jag två annonser på säljesmarknaden
i samma blaska tidning och slogs av kontrasterna. I den ena annonsen ville säljaren avyttra ett databord, en trist laminatmöbel i imiterat körsbärsträ och gjord för en dator med stor skärm; den andra annonsen erbjöd ett stadigt och vackert dalabord med låda, en nätt och vacker möbel, troligen tillverkad av en duktig finsnickare. Om Tofflan själv fick välja skulle dalabordet hamna här hemma!

Tänkte slå på stort och laga till en überfrukost så här på lördagen – kokt ägg, rostat bröd med ost och lemon curd, yoghurt med müsli. Kaffe har jag redan bälgat i mig två baljor av. Sen är det kanske dags att ringa mamma, fräscha till sig och klä på sig samt kolla läget i Himlen.

Read Full Post »

Min förra torsdag var fylld av så mycket annat att jag inte hade möjlighet att se litteraturprogrammet Babel. Underbart då att kunna slå sig ner i bäste fåtöljen en söndag som denna, knäppa på TV och DVD samt kolla vad som hände i programmet! Play i all ära, men fåtölj och stor skärm är lite ”najsigare”…

En spontan reaktion från förra programmet är att Eva Beckman var utmärkt som programledare! (Men hon har inte ens nån fått nån presentation på Babels hemsida på SvT! Skamligt!) Så varför inte låta denna duktiga människa få fortsätta leda programmet så kan Daniel Sjölin vara putslustig och förnumstig nån annanstans??? Tyvärr är han tillbaka nästa vecka… 😦


Titta en liten stund på en del av mina böcker innan vi kör igång!

                                                                                                                                                   Veckans tramserier, dokuförfattarna, bestod av Göran Greider, en vid det här laget tämligen uttjatad Babel-favorit. Snälla nån, finns det inga andra än dessa ständiga GUBBAR? Men kanske är det så att vi kvinnor är mindre benägna att delta i trams av det här slaget..? Om redaktionen åtminstone tog in lite NYA gubbar, men nej. Tråååååååkigt!

Kerstin Ekman, för övrigt född i Östergyllen, uppvuxen i Uppland, förstås, var kvällens första gäst. Härligt! Kerstin Ekman inledde sin författarkarriär med deckare. Så småningom blev hon ledamot av Svenska Akademien, men lämnade sin stol tom 1989 i samband med en konflikt kring Salman Rushdie. Intervjun inleddes med en lång och intressant dialog om glömska. Kerstin Ekman har på senare år skrivit två fackböcker om skogen och om blommorna.

Malte Persson kommer med sin femte bok. Diktsamlingen Underjorden består av versmåttet sonetter, ett inte helt enkelt sätt att skriva dikt på. Dikterna utspelar sig för övrigt i tunnelbanan, nåt som man kanske inte direkt förknippar med sonetter… Och ärligt talat känns det lite pretto. Bara så där. Efter att ha fått några enstaka smakprov.


Sonetter om tunnelbanan.

                                                                                                                                                         Nästa gäst i studion var författaren Martina Lowden  och ämnet var nyutgåvan av min gamla favorit, Den unge Werthers lidanden (jag har ett exemplar som i det närmaste är sönderläst och fullklottrat med egna kommentarer…). Martina Lowden, som för övrigt påminde mig otroligt mycket om Isdrottningen*, har skrivit förordet till nyutgåvan. Boken kom ut 1774 och satte igång en serie självmord! Jan Gradvall, med lika konstig frisyr som jag har just idag, kom med i diskussionen kring Werthers lidanden och hur boken kunnat överleva. Förvånande nog hade Jan Gradvall inte läst boken förrän nyligen…

Nästa reportage handlade om konstnären Linda Spåman och hennes bok Misslyckat självmord i Mölndals bro, en tecknad roman om ett självupplevt misslyckat självmordsförsök på grund av olycklig kärlek.


En tecknad roman om ett självupplevt, misslyckat självmordsförsök.

                                                                                                                                                      Den långväga reportageresan gick till Japan – FÖRE katastrofen där i år. Nobelpristagaren Kenzaburo Oe pratade om sitt svarta skrivande och om hur Nobelpriset faktiskt räddade hans liv! Mycket i hans författarskap handlar om hjärnskadade barn, naturligtvis präglat av den egne hjärnskadade sonen. Nu ska Kenzaburo Oe börja skriva sin allra sista bok.

Veckans boktips var böcker på temat Japan:

 

                                                                                                                                                    *Isdrottningen = obehaglig person med litet huvud och stor brist på empati

Read Full Post »

Kvällens vita vin hette Gräsö – och var tyskt. Alltså jag köpte det för att jag kände mig lite lokalpatriotisk. Gräsö ligger ju inte så långt härifrån Uppsala. Men liiite förvånad blev jag när jag läste att det var tillverkat i Tyskland. Druvan var en riesling och procenthalten tolv procent, ganska normalt för ett vitt vin.


Vinet hette Gräsö – och var inte från Uppland utan från Tyskland.

                                                                                                                                                               Jag tyckte hur som helst att det tyska, torra Gräsövinet smakade bra till räkor med aioli. Det killade lite på tungan och hade en fruktig, syrlig eftersmak som band ihop sältan från skaldjuren och vitlöken från såsen alldeles utmärkt. Så det så!

Read Full Post »

Jag har blivit förvånad över hur ofta folk stavar fel när de ska skriva ordet lugn, alltså lugn-och-ro-lugn. Till och med proffsskribenter i de stora drakarna stavar fel och eftersom tidningarna rationaliserat bort korrekturläsarna står felstavningarna kvar. Slut på föreläsningen.

Har nu varit och fått lungorna röntgade. Strax innan avfärd ringde ett av L:n från mitt förra jobb! Det var roligt att höra en pigg röst, även om L inte heller varit så pigg den sista tiden. Fick åka säng, kändes hur lyxigt som helst. Jag hade gärna gått, men jag är skittrött och matt och dessutom är jag ju lite vilse i orienteringen. En ilsken gubbe låg och svor i sin säng, han var trött på att vänta. Han hade väntat i fyra månader, sa han. Hoppas bara inte att det var på samma plats. Röntgen är inte heller nån ball upplevelse vad gäller inredningen…

Uppe på avdelningen höll tanten på att flytta ut ur mitt rum. För tillfället är jag ensamboende, men det lär väl inte bli långvarigt. Det togs lite prover och skit när jag vilat en stund och som plåster fick jag lyx-fika – inga Mariekex här, inte, utan BULLA, som de säger i Uppland.


Jag valde en stor, blå mugg till mitt kaffe som jag hämtade själv, men bullan hämtade snälla S för inga patienter får gå in i köket!

Jag var lite trött efter utflykten, men gick ett varv här i korridoren för benets skull. Fast sen blev jag jättetrött och bara låg och blundade ovanpå bädden. Den rara fru Hatt, som själv inte är kurant, roade mig med dåliga vitsar per sms. Den här tog priset, tycker jag:

Vad tuggar du på?
Socker.
Men det knastrar ju inte?
Raggsocker.

Darlingen messade på vägen hem. Tydligen är det klibbigt väder, för när hon kom hem placerade hon sig framför fläkten. Jag ser ju inte så mycket ut genom de skitiga fönstren, men jag såg en vitklädd personal som stod och rökte precis här. Trodde detta var en rökfri arbetsplats där man dessutom måste klä om när man ska ta rast och röka..? Regn hör jag av och till och solen har jag också anat en kort stund. Och nu åskar det!

Det preliminära resultatet från lungröntgen såg bra ut, enligt den snälla syrran som lånade mig en spänn till värdeskåpet. Sen kom nästa syster – och det var en bror. Eller en kille, då. Vad 17 ska man kalla dem? Inte kan man säga syster till en manlig sjuksköterska? Han påminde mig om den trevliga gyn-undersökningen som jag ska göra i morgon eftermiddag. Dessutom ska jag få lägga en ny kabel i plastkärl så snart jag kan! Urrrrrrrrrk vad de är skitfixerade här! Sen kollade han på mina ben och mätte lite med måttband. Det onda benets smalben är svullet och en centimeter tjockare än det högra. Kan bero på propparna. Hade lite förhöjd temp, men det kanske bara är nåt tillfälligt.

Nu är det väl inget att göra förrän middagen, men jag kan inte påstå att jag är så hungrig. Fast kaffet på maten är gott. Mamma skulle ringa vid 17.30-tiden igen och senare ska jag väl ringa Anna. Det är fruktansvärt långtråkigt här…

Read Full Post »

Näääeeeej, det blir ingen promenad idag heller! Och det handlar inte om att jag är lat – TROR jag – utan snarare om att jag saknar vattnet. Det var en sån njutning att gå längs Vättern, att fläktas av vindarna där, få lite stänk på sig… Suck… Det ÄR verkligen nåt jag saknar i denna torra stad! Vatten, alltså. Fyrisfloden kan man liksom inte ens jämföra med Vättern…

På dagens agenda står renbäddning och tvätt samt torkning av två till tre golv. Ska bli skönt med rena och fräscha lakan efter alla varma nätter. Men nu känns ändå temperaturen rätt behaglig – såväl inomhus som utomhus. Liksom igår kväll är det lite blåsigt och mulet idag, men det var ändå bortåt 26 grader ute när Fästmön och jag stegade iväg mot garaget… I sovrummet har jag lyckats få en hyfsat skön genomblåsning och temperatur. Jag har ju öppnat det stora fönstret och när balkongdörren står öppen kan det blåsa fritt genom sovrum och vardagsrum.


Tänk om man kunde hänga ut sina nytvättade lakan… Men det känns inte aktuellt i dessa grilltider och när folk röker i närheten. Tyvärr.

                                                                                                                                                                   På fredag kommer J:s hem och idag måste jag vattna där. Deras tomatplantor har växt till stora träd och det är snart dags att skörda för dem. Härligt!


Kanske inte riktigt så mycket att skörda som här på bilden, men…

                                                                                                                                                        Nu blir det en stund med den tunna, tunna lokalblaskan. (Den är så tunn att redaktionen under sommaren startat en artikelserie om orter i Uppland med x i ortnamnet… Det säger väl allt om nyhetstorka…) 

Sängarna är urrivna och tvätten stoppad i maskinen. Ska väl starta den så småningom också. Nya lakan är framtagna och ligger och doftar rent på mammas gamla brudkista, tillverkad av min morfar snickaren. Det är nämligen där jag förvarar mitt sänglinne – och lite annat personligt.

Medan jag läser dagens blad får jag fundera över den ständigt återkommande frågan:

Vad ska vi ha till middag idag?

Så spännande är husmors tillvaro!

Read Full Post »

Older Posts »