Måndagsifyllning och rensning

Ett inlägg om webbformulärs idioti och pärlor.

Liiite sovmorgon fick jag ta idag. Fästmön är nämligen ledig både idag och i morgon, så vi behövde inte gå upp i ottan. Men naturligtvis vaknade hon redan klockan sex. Förhoppningsvis har hon slumrat till lite i skrivande stund. Själv skuttade (nåja…) jag upp runt halv åtta och satte mig att skriva ansökningar. Jag hade hittat tre intressanta jobb igår och sparat annonserna på nätet för dessa. Det var sen bara att sätta sig och skriva ihop tre olika ansökningar. Tyvärr, tyvärr, använder de allra flesta arbetsgivare webbformulär som inte är anpassade efter verkligheten. De är anpassade efter arbetsgivaren, för det ska vara lätt att gå igenom ansökningarna och lätt att jämföra när alla ser mer eller mindre lika ut. De är inte anpassade för jobbsökande eftersom ju alla har olika bakgrund och erfarenheter. För mig är det idiotiskt! Snacka om att det är upplagt för att missa pärlor! Det vill säga såna som mig!.. (Jag försöker stärka min självkänsla här…)

Blanketter på nätet är ett gissel…

Tack vare vänliga Ingmari, som jobbar gratis på övertid genom att lämna kloka och lugnande svar på mina frågor samt hjälpa mig hantera min uppgivenhet och frustration, slipper jag kontakta AF idag med frågor om Mina sidor! Ingmari är nämligen en också en pärla. Och denna pärla jobbar bland annat på Arbetsförmedlingens kundtjänst. Om alla vore som Ingmari på Arbetsförmedlingen, då skulle dess rykte snabbt förbättras och hamna på plus. Men jag är lite rädd att Ingmari bränner ut sig om hon jobbar för mycket utanför ordinarie arbetstid. Hör Läser hon detta??!

OBS, Ingmari!

På min agenda idag vad gäller jobb i övrigt står att jag ska kontakta Bliwa angående inkomstförsäkringen. Har jag lite tur kan jag få en slant även därifrån. Jag lärde mig nämligen att man inte ska lita på att så kallade före detta bekanta håller det de lovar och hjälper en att ta reda på fakta. I stället för att lova hjälpa till kan man ju säga nej… Ett förslag bara att ta till sig om man vill utvecklas något som människa.

Vi åker ut till Himlen senare för att hämta grovsopor som ska kastas. Vi ska också hämta en del prylar som nu får plats i mitt lägenhetsförråd, tack vare att där nu är röjt och städat. Igår hjälpte Anna mig med det sista där, en massa papper som låg löst långt uppe på en hylla. Nu är jag helt nöjd!

Anna står just nu i mitt kök och ska koka frukostägg. Jag ska därför avsluta detta inlägg och joina henne.

Vad händer hos dig idag??? Skriv gärna en rad och berätta i en kommentar! Det är roligt att få rapporter om livet där ute!

Livet är kort.

Read Full Post »

Uppgivet…

En annons som andas uppgivenhet och krossade drömmar. Ingen kvinna på 25 år…

”Har ej hittat någon kvinna efter 25 år…”

Livet är kort.

Read Full Post »

Lite verkstad, lite mod, lite klent

Dagen har passerat snabbt. Morgonens möte andades uppgivenhet från min sida. Nära att ge upp-känsla och nära till tårarna. Jag hatar att vara så svag! Men kanske berodde det på nattens cirka tre timmars sömn. Lite för lite, liksom. Jag är fullt medveten om att jag går på reserven – idag, i alla fall. Annars har värmen gett mig energi och jag har haft nånting liknande tillförsikt. Tills för ett par dar sen.

Värmen har gett mig energi.

                                                                                                                                                                Idag har det emellertid varit konstigt väder. Varmt och klibbigt ena stunden, för att sen fullkomligt vräka ner. Jag tillbringade några timmar mitt på dan med att telefonera med Fästmön samt jobba med mitt CV. Troligen blir jag kvar i stan till torsdag eftermiddag. Och CV:t har jag redan haft nytta av – har just, på anmodan, mejlat det till en intressant arbetsplats!

Mådde illa och kände mig yr och kallsvettig, men jag tog ändå några skurartag i badrummet och duschrummet/-toan. Bara för att känna att jag gör nåt med kroppen också – men även för att tänka! Behövde inhandla nåt till middag, så jag hasade över till Tokerian på eftermiddagen. Där höll jag på att springa på herr Deskmedul och hans arga fru, men jag lyckades väja i tid.

På gården träffade jag en dotter och jag var modig nog att fråga om läget. Jag har egentligen inga problem med att ställa de svåra frågorna! Det är en egenskap jag faktiskt gillar hos mig själv! Läget var inte så gravt som man skulle kunna tro, enligt dottern, men det kan ändå bli en del förändringar framöver av praktiska skäl. Så är det när man blir gammal. Jag bad henne framföra en hälsning!

Illamåendet ville inte gå över på eftermiddagen, så jag la mig ovanpå sängen och läste en stund. Slumrade till i hela 20 minuter och vaknade något piggare. Har just klämt i mig ett par kycklingchorizos med bröd. Magen reagerar direkt, tyvärr. Undras om jag har åkt på nån mindre välkommen bakterie…

Mamma ringde alldeles nyss. Hon hade satt in 2 500 kronor till mig idag – vilken snäll mamma, va?! Dessutom hade hon haft en trevlig eftermiddag tillsammans med en före detta granne som blev änka i höstas. Mamma lät riktigt glad – ja, inte åt att grannen blivit änka, men åt att få komma hemifrån. Jag tror att det är det hon behöver – stimulans och nån att prata med i vardagen om vanliga saker. Jag blev glad för hennes skull!

Nu laddar jag för dagens andra möte som är framskjutet något. Jag tror det krävs ett stort mått diplomati och smidighet, egenskaper som väl jag inte är så känd för… Men ämnet intresserar och engagerar mig och jag vill få ordning på torpet, så att säga. Förhoppningsvis kan det bli det genom modet att samverka, att nätverka för att nå målen.

Genom modet att nätverka kan man kanske nå målen.

                                                                                                                              Sammanfattningsvis: en inte helt bortkastad och misslyckad dag som jag trodde från början!

Read Full Post »