Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘ungdomsförbund’

Ett brev betyder… vadå?

Ett inlägg om brev.


 

Uppdaterat inlägg!


Idag läste jag
om Johanna som fick ett 20 år gammalt brev från sin numera döde bror. Brorsan Fredrik hade tydligen varit med i en grej som Posten ordnade 1994. Ungefär 20 000 människor i vårt land skrev brev till sig själva. Men Fredrik skrev till sin syster Johanna. Under 20 år har breven förvarats hos Postmuseet i Gamla stan, men nu har de alltså skickats ut. Eftersom Fredrik dog för fem år sen var det förstås med blandade känslor hans syster öppnade kuvertet och läste brevet. Tänk ändå så häftigt! Om jag fick välja nån bortgången som jag skulle få brev av så vore det nog min pappa. Men det går ju inte, han var inte med i Postens lilla brevskrivarkampanj.

När jag var barn, på stenåldern, hade vi ju varken tillgång till mobiltelefoner eller datorer. Antingen ringde man sina vänner eller, om de bodde långt bort, kanske utomlands, skrev man brev. Snigelpost, alltså. Jag hade många brevvänner över hela världen, bland annat i Tanzania, Nepal och England. Under många år skrev jag till auntie Mary i England. Hon var kusin med min farfar. Auntie Mary ordnade också en brevvän i min egen ålder, Sarah. Även Sarah och jag var släkt på nåt sätt, men jag har glömt bort hur. Det är länge sen vi tappade kontakten och idag brevväxlar jag inte med nån. Två damer som har brevväxlat och hållit kontakten med varandra i hela 85 är däremot Julia, från Sattajärvi och Birgit, från Göteborg. Tänk, 85 års brevskrivande! Fast idag ringer de mest, enligt artikeln i Aftonbladet, för det är lättare när synen har blivit svagare. Damerna är ju trots allt 96 respektive 94 bast…

Kallelse från Arbetsförmedlingen

Kallelse från Arbetsförmedlingen att fylla i ett formulär och skicka in. Kallelse???

Nä, jag fick faktiskt ett brev med snigelposten idag. Från Arbetsförmedlingen. Naturligtvis fick jag också ont i magen när jag såg vem som var avsändare. Sen suckade jag högt när jag såg inne-hållet. Rubriken på brevet var Kallelse. Fast nån kallelse var det inte. Kuvertet innehöll ett formulär som jag måste fylla i och återsända senast den 27 oktober. Formuläret ska bli underlag till min nästa, meningslösa handlingsplan som inte säger mig ett skit eller gör ett dugg nytta. En gång skrev jag att jag skulle ta livet av mig om jag inte fick nåt nytt jobb snart. Nu tog jag ju uppenbarligen inte livet av mig, men mottagaren reagerade inte alls och det tycker jag var lite (!) anmärkningsvärt. Om rollerna hade varit omvända hade jag sett till att min klient fått akut hjälp.

Dagens brev avslutas med ett mer eller mindre förtäckt hot om att jag måste kontakta Arbetsförmedlingen om jag inte kan komma den bokade tiden. Eh… vilken bokad tid??? Om jag inte kommer på den bokade tiden (vilken den nu är) skvallrar Arbetsförmedlingen för min a-kassa och då kan det påverka min rätt till ersättning. Hotbrev, som sagt.

Det enda som var lite bra med det var att jag fick ett namn på den person som jag tror är min handläggare, Alexandra Norlén. Hon som aldrig mejlade sina kontaktuppgifter efter att hon hade ringt mig den 12 maj. Fast efter samtal med Alexandra Norlén den 21 oktober framkom att det INTE var hon som ringde mig den 12 maj utan nån annan!!!  Brevet är emellertid inte undertecknat, utan det är ett maskinskrivet namn. Att underteckna ett brev är uppenbarligen inte nödvändigt om man jobbar på Arbetsförmedlingen. Överhuvudtaget verkar brevet vara nån sorts mall som Alexandra Norlén har använt och inte orkat/kunnat/velat redigera bort onödig/felaktig text på. Arbetsförmedlingen.

Arbetsformedlingen_logo

De kan inte skriva korrekta brev och de förmedlar inte jobb. Vad gör Arbetsförmedlingen EGENTLIGEN?

I morse läste jag om vår nya arbetsmarknadsminister, sossen Ylva Johansson. Hon säger bland annat i Dagens Nyheter på webben att Arbetsförmedlingen ska få mer pengar nästa vecka i höstbudgeten. För regeringen vill att Arbetsförmedlingen ska jobba mindre med detaljreglering och mer med att förmedla jobb. Ha! Arbetsförmedlingen förmedlar ju inte jobb, det sa ju en av mina gamla handläggare redan 2009 eller 2010! Enligt statsminister Stefan Löfven ska Arbetsförmedlingen förbereda sig för det nya 90-dagarsgarantin. Den som bara är för unga och som innebär att unga ska få jobb, praktik eller utbildning inom 90 dagar. Förslaget kommer, inte helt oväntat, från SSU, sossarnas ungdomsförbund. Men var och när de 32 000 traineeplatserna ska hittas anges inte. Den som lever får se, alltså.

Vi som inte passar in, det vill säga inte är unga men överkvalificerade, får väl sätta oss med en pappmugg utanför livsmedelsbutikerna snart. Nån hjälp från Arbetsförmedlingen – som ju inte ens kan skriva brev! – har i alla fall jag knappast fått, varken 2009 eller senare heller. De jobb jag har haft sen dess har jag ordnat själv. Men nu är mina kontakter uttömda. Framtiden? Den har jag svårt att se, ärligt talat.

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Det blev stort rabalder igår angående Uppsala Pride och arrangörens beslut att säga nej till Folkpartiet och dess ungdomsförbund att delta.

Tove Henriksson är ordförande i LUF och säger bland annat:

[…] Deras självbestämmelserätt som förening ifrågasätter vi inte. Det vi ifrågasätter är att man använder sig av Pride, som ska verka för hbtq-rörelsen, och inte för socialism, och då inte bjuder in organisationer som vill kämpa för de här frågorna. 

Först ville arrangören inte kommentera sitt beslut, men jag gissar att man ansåg sig tvungna så småningom. Och det skäl man angav var att

[…] partierna strider mot paradens vision genom att inte vara socialistiska. […]

För det handlar naturligtvis inte bara om Folkpartiet utan även andra politiska partier som inte står på rätt sida, tycks det. I dagens UNT kan man läsa att det med rätt sida menas att partierna inte är socialistiska. Och dessutom tycks arrangören anse att Pride inte är nåt politiskt arrangemang.

Men kära lilla vän, får jag lust att utbrista! Hur tror du att våra (=HBTQ-folkets) liv har förändrats i samhället om inte genom politiken? Pride är visst politik – men borde vara ett forum där partierna samarbetar, oavsett om man är socialister eller kapitalister.

Nu har det framkommit att arrangören också tycks rädd för att SD skulle vilja delta om alla partier får tillträde. OCH? Jag tror inte att det skulle vara aktuellt, men i Sverige råder demokrati. Uppenbarligen råder inte demokrati inom Uppsala Pride utan nån sorts tro på att det är skillnad på skit (= alla som inte är socialister) och pannkaka (=socialister).

Det är dags att vakna nu, alla homosexuella är inte socialister!

Även Centerpartiet och Miljöpartiet har tagit avstånd från Uppsala Pride. Och Folkpatiet ordnat sin egen Prideparad på torsdag. Samling klockan 13 på Stora Torget i Uppsala.

Detta var det löjligaste jag har hört talas om! Men det kanske inte är så förvånande när festivalen i år inte sponsras av Uppsala kommun utan av ABF. Jag citerar här Jerry som sätter fingret på det viktiga:

[…] För mig betyder Pride att alla inkluderas. Alla som kämpar för HBT oavsett politiskt ståndpunkt. […]

Jag har personligen aldrig deltagit i Uppsala Pride, men jag har känt mig tämligen exkluderad. De få tillfällen jag har försökt närma mig arrangören, bland annat genom att erbjuda kostnadsfri hjälp med marknadsföringen när jag var arbetslös. Detta erbjudande bemöttes med snorkiga kommentarer på min blogg. Året därpå kom en färdig artikel som en av Uppsala Prides sponsorer ville att jag skulle publicera på min blogg. Så jobbar inte jag, kan jag meddela!

Det kan inte bli annat än en svart bak till Uppsala Pride!


Läs även
 andra bloggares åsikter om Uppsala Pride och Pride 

Read Full Post »

Varning för en del dubbeltydigheter som KAN föra med sig snuskiga tankar…


Sverige har fått en ny religion som har blivit officiellt godkänd – kopimismen.
Det är Kammarkollegiet som har beslutat i frågan.

Kopiera och sprid är en av våra viktigaste trossatser!

säger kopimismens överstekucku.

Det Missionerande Kopimistsamfundet har viiissa connections med piratrörelsen. En sån är att man har samma adress som Piratpartiets ungdomsförbund. Och så har man rääätt många samma medlemmar. Annars är syftet att vara en missionerande religion och

[…] att övertyga både kristna och muslimer om kopimismens välsignelser […]

För den som undrar kan ett trossamfund se ut lite hur som helst – det behöver inte ha med underkläder att göra, inte heller religion i dess vanliga bemärkelse.


Detta gäller för att få registrera att trossamfund:

  • Det ska bygga på en gemenskap för religiös verksamhet där det ingår att ordna gudstjänst. Med gudstjänst menas också exempelvis sammankomster för gemensam bön och meditation.
  • Trossamfundet ska ha stadgar där ändamålet framgår och det måste ha en styrelse eller motsvarande organ (nu börjar jag låta som Kim Anderzon…)

Registreringen infördes när stat och kyrka skildes och handlar egentligen inte om annat än att man registrerar och skyddar ett namn hos Bolagsverket.

Kanske kompimismen är ett udda trossamfund i Sverige, men nu är det i alla fall ett trossamfund! Ska bli spännande att se hur det utvecklar sig…

Read Full Post »