Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘Underbara dagar framför oss’

Att Olof Palme var en stor liten man begrep jag för ett tag sen när jag plöjde Henrik Berggrens biografi över honom. För när Olof Palme hade sin storhetstid i Sverige var jag fortfarande rätt mycket ett barn. Det var därför med stor nyfikenhet jag bänkade mig idag på förmiddagen för att se första delen av dokumentärfilmen om Olof Palme, en film av Kristina Lindström och Maud Nycander. (Vad jag förstår är TV-versionen inte bara tredelad, den innehåller mer än filmen.)

Olof Palme

Olof Palme. (Bilden är lånad från SvT:s hemsida.)


I den här första delen
får vi kort se glimtar från Olof Palmes barndom och studietid i USA. Han kommer liksom av en händelse in i politiken när Tage Erlander anställer honom. Och många frågar sig om denne Palme, uppvuxen i högreståndsfamilj på Östermalm, verkligen är socialdemokrat. Vi tittare får se bilder och filmer från såväl yrkesliv som familjeliv. Dessa är blandade med kommentarer från vänner, kollegor, fru Lisbet och sönerna.

Nej, min tid som socialdemokrat var kort. Icke desto mindre är jag fascinerad av Olof Palme och jag slås över hans lysande intellekt, bland flera förmågor.

Jag tycker att den här filmen är ett mästerverk, med dess blandning av historia och nutid. Del ett får högsta betyg!

rosa toffla minirosa toffla minirosa toffla minirosa toffla minirosa toffla mini


Livet är kort. Olof Palmes liv blev alltför kort.

Read Full Post »

Jaa, du läste rätt: Bokrean gör mig förbannad! Jag kletar dit ett utropstecken också i själva brödtexten så att det verkligen ska framgå hur arg jag är. Vad är det då som irriterar mig?

Det första jag ser är flera böcker som jag har fått i julklapp för mindre än två månader sen eller i nåt fall, föregående jul eller till födelsedagen. Men ändå. Inbundna och svindyra böcker då, nu bortslumpade under hundralappen! Jag blir helt enkelt förbannad å mammas, Fästmöns och mina vänners vägnar, dessa som gav mig dyra böcker till jul.

Några exempel:

Men förutom detta, och för det andra, irriteras jag av att alla bokhandlare tycks rea samma böcker. Många böcker förbeställs, vilket gör att vi som missar det inte har nån chans att nå fram till de mest attraktiva böckerna. De är redan slut.  Jag förbeställde ett år – och fick inte en enda bok. För min förbeställning kom inte in tillräckligt tidigt, det var andra som hann före. Detta system gillar jag inte!

Nej, mina fynd på bokrean gör jag möjligen mot slutet av rean när jag kanske får tid och lust att masa mig iväg till stan. För jag tycker ändå att bokrean ska upplevas i en verklig bokhandel och inte en virtuell. Det är nämligen mot slutet av rean som man faktiskt kan göra de där riktiga fynden. Om man nu inte nappar på nån av ovanstående titlar/författare som jag varmt kan rekommendera!!! Lyckliga du som inte har läst dem!

Read Full Post »

Uppdaterat: Magasinet som nämns i inlägget nedan är ett magasin som tar betalt för sina artiklar av dem de intervjuar. Inte helt OK, tycker jag dårå. MEN… artiklarna i det kommande numret om vår forskning är trots allt väldigt välskrivna och mycket läsvärda!


Idag på förmiddagen hade jag avstämningsmöte
med prefekten, det vill säga min nya chef, och den administrativa chefen. Jag tror att det gick bra, även om jag som vanligt har en förmåga att prata för mycket och gärna vilja ta över showen… Måste verkligen träna på att hålla tillbaka lite… Men jag tror att jag klarade mig vidare till rond två. Nästa avstämningsmöte är den 7 mars.

Ägnade lunchen åt att äta ostfrallor vid skrivbordet och läsa ut Palmebiografin samt därefter förstås lägga sista handen vid recensionen här på bloggen. Det är bra att kunna förbereda inlägg och spara utkast. En annan bra funktion här på WordPress är att man kan tidsinställa publiceringen av inlägg. Ibland ser det ju ut som om jag inte gör annat än bloggar trots att jag är på jobbet. Det är faktiskt sällan jag skriver inlägg på arbetstid, undantaget raster, dårå. Och så händer det ju att det dyker upp nåt intressant med jobbanknytning som jag vill blogga om.  Då känns det OK att skriva inlägg på den egna, privata bloggen.

På lunchen mejlade jag också och bjöd in mig själv på eftermiddagsfika hos före detta avdelningen. Jag är självisk – de har godare kaffe! Deras kaffe bryggs i en nästan igenkalkad kaffebryggare. Vi har en automat och jag tål det kaffet väldigt dåligt. Detta innebär att jag måste köra på cappuccino här. Men i morse tog mjölkpulvret slut och även cappuccinokaffet blev vidrigt. För övrigt tänkte jag ta med mig ett magasin och visa för avdelningen. ”Min” institution har två artiklar med där. Dessutom är en professor från fakulteten där jag jobbade tidigare publicerad  i samma nummer. Man måste få skryta lite!..  Det aktuella numret av International Innovation läggs inom en snar framtid ut som PDF här. Dessutom går det att följa Research Media, som gör magasinet,  på twitter,  @ResearchMedia

Det handlar om From farm to fork…


För övrigt laddar jag
förstås för den spännande kvällen! Den inleds med middag på restaurang Trädgården tillsammans med Fatou och Fästmön och avslutas i Lötenkyrkan, i sällskap av Annika Östberg….

Read Full Post »

Redan i det första kapitlet av Henrik Berggrens tegelsten Underbara dagar framför oss lär jag mig massor. Bland annat att släkten Palme nog var den som införde olycksfallsförsäkringar. Och dessutom var inblandad i införandet av 1900-talets första pensionssystem. Tack, Jerry, för en tung och fin julklapp!


En lärorik tegelsten.


Som jag så ofta skriver här är detta ingen politisk blogg.
Men de allra flesta av oss som är födda på 1900-talet har ett förhållande till socialdemokratin. Några gillar den, andra avskyr den, en del ser vad den har åstadkommit, andra önskar att de där gråsossarna kunde förnya sig lite. Och så vidare.

Olof Palme var partiledare för Socialdemokraterna och även statsminister när han blev mördad för snart ganska precis 26 år sen. Samma år som Tjernobylolyckan inträffade – fast den olyckan skedde på min tjugofjärde födelsedag. De flesta av oss minns detta år som ett katastrofernas år. En svensk statsminister mördad på öppen gata i Stockholm… Den som var ung eller ung vuxen eller vuxen minns säkert än idag vad h*n gjorde i den stunden h*n fick veta att Sveriges statsminister hade blivit skjuten till döds.

Mycket på grund av Olof Palmes för tidiga död önskade jag mig den här boken. För jag ville lära mig och jag ville förstå varför den här mannen var både så hyllad såväl nationellt som internationellt och så hatad att han togs av daga. Jag hade en kort period i min ungdom som socialdemokrat. Att jag övergav den politiska övertygelsen handlade i mångt och mycket om Metropolen Byhålan och dess strikta indelning av befolkningen i sossar och icke-sossar. Den som var icke-sosse kunde gå och gömma sig. H*n kom ingen vart i samhället. Bara att dra. Men frågan var om denna rigiditet var Olof Palmes? Detta var ytterligare ett skäl till att jag ville läsa denna biografi över honom. För att förstå. För att få en ny(?) bild av Olof Palme och Socialdemokraterna. Detta parti, som har kantats av skandalaffärer och representerats av toknissar och lurendrejare de senaste åren.

Det är en fantastisk resa Henrik Berggren tar med läsaren på! Och det är ett fantastiskt yrkesliv han skildrar. Vi får också glimtar från familjelivet, men det är yrkespersonen Olof Palme som står i centrum. Henrik Berggren undviker inte att tala om skandalaffärer även i Olof Palmes karriär, men ibland känns det som om han endast snuddar lite vid dem. Var Olof Palme riktigt så oskyldig i vissa affärer? Samtidigt beskrivs också det ökande Palmehatet, det är rent förskräckligt att läsa om!

Jag hade tänkt dra av något på omdömet på grund av att jag tycker att Henrik Berggren på vissa ställen i boken är lite för snäll. Men det är ett otroligt gediget arbete som ligger bakom boken, med många timmars källstudier och intervjuer. Det kan inte bli annat än högsta betyg!

Read Full Post »

Det var väldigt tröttigt igår kväll. Både Fästmön och jag jobbade långa dar. Jag hade visserligen en del ljus- och vilopunkter mitt under dan, men Anna satt i möte hela eftermiddagen. Ett möte som drog ut på tiden. Eftersom Clark Kent blev törstig* var jag tvungen att stanna till vid Preem  för lite bensin. Anna skulle sluta klockan 16.30, men när jag landade utanför hennes jobb 16.40 syntes hon inte till. Tur att jag hade intressant sällskap av Olof Palme.

Men så kom hon äntligen ut, min älskling, och vi åkte hem till New Village. Jag slog på stort och lagade middag – makaroner och stekt kycklingkorv. Trots att jag hade ätit en helt OK lunch var jag rejält hungrig. Men det hade kanske att göra med att jag äntligen påbörjade själva författandet av planen igår. Jag känner mig ivrig och engagerad, men måste behärska mig lite – alla intervjuer är ju inte på långt när klara. Idag har jag ingen intervju inbokad, men i morgon har jag två. Och ytterligare några nästa vecka.

Tillbaka till gårdagskvällen. Jag behöver verkligen duscha och tvätta håret. Jätteskönt! Vi satt sen en stund vid var sin dator innan jag grep mig an kvällens stora projekt, det jag bävade för: ställa in kanalerna på alla tre apparaterna. Jag hade ju liksom bara börjat på tisdagskvällen, men då insåg jag att jag var alldeles för trött. Till och med hårddisken kändes full då.

Hårddisken kändes full… 


Sagt och gjort.
Jag satte mig på golvet, först i vardagsrummet, sen i sovrummet. Platt-TV:n var klar, men DVD:n och tjock-TV:n återstod. Tjock-TV:n ville inte hitta Kanal 9, en av de kanaler som KomBort ComHem hade flyttat på. Troligen av det skälet att den låg för nära TV8, den andra kanalen som ComHem hade flyttat. Tänk om man hade kunnat lägga ut en kanalplan för de analoga kanalerna på sin hemsida eller kanske bättre, eftersom de kan skilja från ställe till ställe, gett en kanalplan till bostadsrättsföreningen att lägga ut. Föreningens sida över TV-kanaler är för övrigt inte uppdaterad sen 1975 på länge, ser det ut som. Dessutom vimlar det av stavfel. Det borde man kunna justera enkelt. Nåja, en god kvinna reder sig själv. Och till slut fick jag ordning på alla tre apparaterna. Dessutom ställde jag in kanalerna i samma ordning på alla tre, en ordning som jag försökte göra så logisk som möjligt. SvT1  på kanal 1, SvT2 på kanal 2, TV3  på kanal 3, TV4 på kanal 4, Kanal 5 på kanal 5, TV6 på …. Jamen nu fattar du väl? Det tog ungefär en och en halv timma. Sen var det dags att sova.

Självklart är jag nöjd att jag inte gav upp när det gällde kanalfixeriet, men det tog irriterande lång tid och irritationen blev ju inte mildare av att det inte fanns nån information nånstans att hämta. ComHem hade endast lagt ett brev i min postbox där de skrev att de skulle flytta på TV8  och Kanal 9. Men inte vart… Nu är det gjort i alla fall och skam den som ger sig!

Idag får jag nog sällskap på rummet av MB, som är administrativ chef. MB är här uppe på institutionen en dag i veckan och då delar vi rum. Vi får se hur det går, jag är ju van att ha egen ”kupé” nu…

Jag ser mycket fram emot dagens lunch med ”Lisbeth” men även mot i morgon när jag får besök av en kollega som har stöttat mig mycket – och som jag vet har talat väl om mig inom ”företaget”, vilket troligen ledde till det här jobbet. Och kanske till andra… För även om det finns behov behöver institutioner och liknande ibland bli medvetna om det. Just den här institutionen är ung och framåt och är en av dem som verkligen har insett att kommunikation är viktigt, men tid är en bristvara.

 

*Clark Kent blev törstig = bilen måste tankas

Read Full Post »

Varning för snuskiga anspelningar!

 

En skön eftermiddag har blivit kväll. Vi handlade på ICA Heidan på vägen hem från Fästmöns jobb och jag lämnade in Lotto. Hade inte vunnit en spänn. Tyvärr var apoteket på torget stängt, så vi blev tvungna att stanna till vid Tokerians apotek Hjärtat. När jag skulle fördela min medicin idag på förmiddagen upptäckte jag nämligen att magsårsmedicinen var slut. Och det går ju inte!

Hemma i New Village blev det kaffe och lördagsgodis för en del, kaffe och semla för andra. Fast man kan ju undra vad somliga hade snaskat på…

Jahaja…


Anna har läst ikapp några dagars lokalblaskor
och jag har läst Palmebiografin. Sen blev det dags för matlagning. Jaa, snacka om att slå på stort: jag har lagat mat två gånger på tre dar! Anna diskade båda dagarna. Är det nåt jag avskyr mer än matlagning så är det just att diska. Det vet min älskling…

Nu har vi läst en stund till och överväger att glo på nån läskig film som jag har spelat in på DVD-hårddisken. Bäst att köra igång innan klockan blir för mycket. I morgon går alarmet på 5.45… Tjolahopp! liksom…

Read Full Post »

Idag blev det skrivbordslunch. Med Palmebiografin  , förstås. Även om tankarna snurrar kring jobbet behöver man göra och ta in nåt annat emellanåt.

Till exempel kunde jag inte låta bli att undra över vad smörgåsgurka, alltså inlagd sådan, har gemensamt med vändstekt ägg. Ungefär lika mycket som de gula brallorna med orange fyrkanter på som jag såg fladdra förbi tidigare. Du fattar, va..?

Inlagd smörgåsgurka är ingen bra kombo alls med vändstekt ägg… 

Read Full Post »

Older Posts »