Efter utförd matshopping tog vi en lååång paus och vilade oss. Sen utlovade jag glass i Gamla Uppsala, men först ett besök i kyrkan. Och idag hade vi tur! Kyrkan var varken upptagen av begravning eller stängd för städning.
Äntligen kom vi innanför stenväggarna idag!
Tyvärr var det lite dystert i kyrkan, för temat var Döden. Lite tungt. Men visst tänkte jag på mina nära och kära och tände två ljus till minne av dem jag saknar mest.
Två ljus.
Jag kom naturligtvis att tänka på en av Björn Afzelius finare låtar. Här är ett utdrag ur texten till Två ljus:
[…] Du vet att jag aldrig har trott på nån Gud
Men ibland går jag in i Hans hus
Så när skymningen faller i morgon
Så går jag i kyrkan och tänder två ljus;
Det ena för dom jag har sårat
För vännerna som jag försmått
Och för tårarna som dom gråtit
För min skull
Det andra för att jag ska finna
En kärlek som orkar bestå
Och en kvinna som en gång kan älska mej som jag är […]
Elias lyssnade på lite annan musik i hörlurar. Man kunde nämligen sitta i en stol och lyssna och kanske läsa en bok. Ganska fin idé, tycker jag.
Lill-Jerka lyssnade på opera och det var väl sisådär, tyckte han.
En annan miniutställning var den om Tiden.
En utställning om Tiden uppmande oss att fundera på vår tid.
Symboler för Tiden var tre golvur utan visare.
Golvur utan visare.
Efter allt detta om Döden och Tiden skuttade vi in på Odinsborg och köpte var sin glass. Vi har hittat ett favoritställe där vi kan sitta i korsdrag och svalka av oss. Härligt!
Idag blev det var sin strutglass, så nu är Tofflans glasskonto tömt!
Vi hade lite tid över innan vi skulle hämta Fästmön/mamman från jobbet, så vi tog en tur i båten. Elias var en hejare på att ro!
Nej, det är ingen reklam för en viss typ av vodka utan Elias som ska sätta sig och ro en vikingabåt.
Anna hade haft en tuff dag på jobbet idag, bland annat med tanke på värmen. När vi hade plockat upp henne fick hon vila i bilen medan jag sprang upp för att de två matkassarna. Och när vi så rullade ut från parkeringen mötte vi en person som en gång var en del av mitt liv och som en gång gjorde mig så illa som bara går. Det kändes extra skönt att våga möta blicken, vinka och mima en hälsning – utan att känna rädsla. Inte ett spår.
Hemma i Himlen lät vi ugnen fixa mat åt barnen medan vi själva tog en kall öl och pistagenötter. Vi åt tillsammans, men på två av tallrikarna låg det inte korv och pommes frites utan sill och potatis. Fantastiskt gott nedsköljt med en, två, tre klara en het julidag. Ahhhhh…
Kall starköl och pistagenötter blev kvällens förrätt.
Nu väntar lite TV, faktiskt! Det är väl första gången den här veckan för Anna och mig. Det blir Tyst vittne på TV4 plus klockan 22. Gissningsvis somnar Anna klockan 22.15. Hon är trött, älsklingen.
I morgon är det lördag och då ska vi städa och kanske baka inför födelsedagsfirandet på söndag.
Gå till Toffelprofilen
Tofflan - en tragisk komedi 