Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘TV-serie’

Ett inlägg om gamla saker och en liten puff för en ny TV-serie.


 

Det brukar sägs att 

när fan blir gammal blir han religiös

Jag vet inte det, jag, men det som har hänt med mig är att jag har blivit mer och mer intresserad av gamla grejor. Det kan vara loppisprylar, det kan vara antikviteter och det kan vara äldre saker jag har i min ägo. De senare behöver inte betinga nåt högt effektivt värde, men affektionsvärdet har stigit med min ålder! Vissa saker har blivit ovärderliga, i mina ögon.

I mitt hem finns både moderna saker och gamla grejor. Men de saker jag värderar mest är nog de äldre sakerna jag har fått ärva eller fått gjorda bara för mig. Allra kärast – och mest ovärderliga för mig – är de saker min morfar har tillverkat. Morfar var snickare och enligt mamma tillverkade han sin familjs första möblemang. På den tiden lärde man sig att ta tillvara på saker och ting, även spillbitar. Fast riktigt fint ansågs det ju inte, så möblerna byttes ut efter hand. Jag tror inte min mamma har kvar nån enda sak, faktiskt. Men jag fick ju i tonåren ”ärva” hennes brudkista som hon i sin tur fick av morfar till sin 21-årsdag. Och så har jag en gunghäst och en kälke som morfar gjorde till mig när jag var barn:

Detta bildspel kräver JavaScript.


Från mina farföräldrars hem 
finns inga hemgjorda saker, men den bästefåtölj jag nyttjar nere hos mamma är en öronlappsfåtölj som är specialgjord – av möbelsnickare – till min farfar på hans 40-årsdag. De flesta av farmors och farfars saker finns för övrigt i mammas hem. Men medan min pappa levde tog jag vara på några fina matsalsstolar i ek. Stolarna stod bara i mina föräldrars förråd och skräpade. Senare lät jag klä om dem (de var redan omklädda, i två olika sorters tyg) till brunt skinn. Så var nämligen sitsarna ursprungligen klädda innan de förstördes på vägen till Sverige över Ålands hav. Utöver stolarna har jag lite småsaker i mina hyllor som jag har fått genom åren, bland annat en rysk docka som FEM och jag kallade Vicky och hade mycket roligt åt under tonåren samt en fin kinesisk träask, mycket finare än den vi såg på loppisen i Gamlis i lördags:

Detta bildspel kräver JavaScript.


Hos mamma finns det många spännande och fina saker. 
Nåt jag gillar är det lilla hopplocket ovanpå ett skåp. Där står en karrott ur en flytande blå-servis som var farmors och farfars, en tennkanna, som jag tror var mormors och morfars, en vas, som mamma och pappa har ägt i alla år och ett ryskt träägg från pappas mostrar. Framför föremålen ligger en mässingssax som man klipper av ljusvekar med.

Ägg karrott  kanna och vas hos mamma

Ett hopplock ovanpå ett skåp hemma hos mamma.


Jag tycker om gamla grejor, 
både loppissaker och antikviteter. I kväll börjar en brittisk TV-serie på SvT 1, Inred med loppis (just nu har SvT ingen information på den adressen som länken går till, men det kommer förhoppningsvis!), där jag och du och vem helst som är intresserad av gamla grejor kanske kan få ett och annat tips.  Totalt blir det sex delar. Programstart är klockan 18.45. Det tänker jag inte missa!

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om en bok.


 

Gone girlJag vet inte varför jag gjorde det, men jag suktade efter Gillian Flynns bok Gone girl. Den var upphaussad av alla möjliga och det är nåt som jag inte brukar falla för. Jag brukar bli motvalls i stället. Nu blev fallet inte så högt, för jag införskaffade boken för runt en femtiolapp på årets bokrea. Och nu ska jag berätta om jag tyckte att den var värd pengen.

Mycket kort kan man säga att det här är en bok om paret Nick och Amy. På deras femte bröllopsdag försvinner plötsligt Amy spårlöst. Vad som sen händer spelas upp genom att berättarperspektivet varvas mellan dem båda – psykopathäxan och skitstöveln, som en av dem vid ett tillfälle i boken kallar sig/dem. Som läsare kan man bara hålla med om detta – när man har kommit in en bit i boken. Ens sympatier flyttas onekligen hela tiden, i alla fall i början. Till sist känner jag inte sympati för nån.

Det är onekligen ett annorlunda sätt att skriva en thriller på. Boktoken och bokslukaren jag kan inte hjälpa att tänka att författaren kanske haft en TV-serie eller en film i åtanke i stället (eller också). Jag tänker lite Orange is the new black. Och den boken retade jag mig rätt mycket på…

Nej, jag kanske är gammalmodig, men det här nya sättet att skriva deckare på tilltalar mig inte. Toffelomdömet blir medel – och då är jag snäll.

rosa toffla minirosa toffla minirosa toffla mini

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om en TV-serie.


 

Backstrom

Backstrom, amerikan.

Backstrom… Namnet lät både svenskt och bekant. Sen avslöjade TV-presentatören det: TV-serien Backstroms huvudkaraktär är baserad på karaktären Bäckström i Leif GW Perssons böcker och i TV-serien där han spelas av Claes Malmberg. Men en amerikansk Backstrom… Kan de va nåt???

I det första avsnittet av 13 möter vi Backstrom hos doktorn. Han får uttryckliga order om att skärpa till sin livsstil. Annars får han fortsätta arbeta som trafikpolis i stället för kommissarie. Men grejen är att Backstrom är en förbannat bra polis. Han kallas hastigt in för att titta på ett fall med en rik collegestudent som har hängt sig. Fast… studenten är mördad, konstaterar Backstrom ganska snart.

Det regnar nästan hela tiden i premiäravsnittet. Backstrom beter sig illa mot allt och alla. Det ska vara roligt. Det ÄR inte roligt. Inte alls som när Claes Malmbergs Bäckström pratar om varmkorvar… Det råa skämtet faller platt.

Toffelomdömet blir det lägsta. Den första delen av Backstrom är varken spännande eller rolig. Jag tänker inte se mer. Den enda tofflan får serien för att den baseras på Leffes karaktär.

rosa toffla mini

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om en bok.


 

Den stumma flickanJulen 2010 fick jag i julklapp av Jerry den första delen en i vad som skulle bli en serie av författarna Michael Hjorth och Hans Rosenfeldt om kriminalpsykologen Sebastian Bergman. Boken hette Det fördolda och det lustiga var att den visades som TV-serie i mellandagarna, om jag inte minns fel. (I rollen som Sebastian Bergman hade man satt Rolf Lassgård, nu för mig inte enbart en släkting via mammakusinen B utan också den evige Sebastian Bergman.) För det var onekligen nåt bekant med boken när jag började läsa den i januari-februari 2011. Men det var en bra bok, den var spännande, även om det kändes lite märkligt att ha sett TV-serien först. Julen 2014 fick jag Den stumma flickan, den fjärde boken i serien, av samma givare som 2010. Tack Jerry!

Den här gången hittas en familj – mamma, pappa och två barn – mördade i ett litet samhälle. Ganska snart misstänker man en person, men när denne själv hittas skjuten måste polisen ta upp jakten igen. Riksmord kallas in och med det gänget även kriminalpsykologen Sebastian Bergman. Från sjuksängen deltar ytterligare en medlem i Riksmord och det är hon som kommer på att det finns ett vittne. Snart börjar både polisens och mördarens jakt på en liten flicka.

Det här är en riktigt spännande polisroman. Visserligen märker man att det är två författare som har skrivit den, men förutom detta har den ”allt”. Jag försöker som vanligt lista ut mördarens identitet och får för en kvart känna mig stolt – till dess att sanningen avslöjas… lite mer… Precis så ska en deckare som får högsta Toffelomdöme vara!

rosa toffla minirosa toffla minirosa toffla minirosa toffla minirosa toffla mini

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om en TV-serie.


 

Brittiska deckare gillar jag och det var ingen tvekan om att jag skulle se premiäravsnittet av Shetland på SvT 1 i kväll. Totalt blir det åtta avsnitt som, om jag har förstått det rätt, hänger ihop två och två. Serien bygger på Ann Cleeves böcker, böcker som jag inte har läst.

Shetland Sandy Jimmy och Alison

Shetlandpoliserna Sandy, Jimmy och Alison. (Bilden är lånad från SvT:s webbplats. Foto: ITV.)


Shetland är ett litet samhälle 
där alla känner alla. Det består av öar och tillhör Skottland. En dag hittar Sandy sin farmor mördad. Hon är skjuten. Polisen Jimmy Perez ansvarar för utredningen som visar sig vara allt annat än enkel. I närheten av den mördade kvinnans hus pågår utgrävningar. Arkeologerna har just hittat en skalle, vilket tycks ha upprört den döda. Så dör ytterligare en person och plötsligt blir det hela mycket mer allvarligt.

Jag gillar som sagt brittiska deckare. Att dessutom för omväxlings skull få höra skotska accenter i stället för London- och söderaccenter är ett plus. Första avsnittet kändes lite hoppigt, men man förstår att historiska tider har en väsentlig roll i det hela.

Toffelomdömet efter första avsnittet blir högt.

rosa toffla minirosa toffla minirosa toffla minirosa toffla mini

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om en film.


 

Den som dräper Forntidens skuggaTrettondagsafton och måndag och inte mycket sevärt på TV. Vi lyckades i alla fall hitta en dansk film på TV 4, Den som dräper: Forntidens skugga (2011). Den som dräper har tidigare gått som TV-serie – en lååång sån. Nu var det dags för en film. Fästmön och jag la oss i var sin soffa och försökte titta de stunder vi var vakna.

Filmens huvudperson är psykiatrikern Thomas Schaeffer vid polisen – han som är polis Thomas i Morden i Sandhamn. Nu har han återförenats med sin fru och sitt barn och de har bestämt sig för att köpa ett nytt hus och börja ett nytt liv. Men de sista dagarna på Thomas gamla jobb vid polisen sker några märkliga mord på en buss och Thomas kan inte låta bli att nysta i det. Hans nystande leder fram till en patient och gamla mord – alla av den otäcka sorten. Så inträffar ytterligare nutida mord. Dessutom blir både Thomas och hans familj utsatta.

En riktigt ruskig film är detta. Vi hade med andra ord tur som hittade nåt som i alla fall jag kunde hålla mig vaken igenom. Slutet var kanske inte det jag hade hoppats på, men gissningsvis har Thomas gått tillbaka till sin roll som enbart polis på Sandhamn. Lite lustigt var det att höra skådespelaren prata danska.

Toffelomdömet blir högt.

rosa toffla minirosa toffla minirosa toffla minirosa toffla mini

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om en TV-kanal.


 

OUTtvEn ny TV-kanal med underhållning som filmer, TV-serier, shower och lite dokumentärer – kan det vara nåt? Ja, jag är helt klart intresserad eftersom OUTtv säger sig vara en gay livsstilskanal. Än så länge kan bara den som har comhem eller Telia som kanaldistributör se OUTtv – för en viss kostnad, förstås. Den här kanalen ingår naturligtvis inte i nåt basutbud.

Vi som inte har råd att betala för tilläggskanaler/tillval eller inte är comhem- eller Telia-kunder får nöja oss med att kika på kanalens webbplats eller i dess app. Tyvärr erbjuder kanalen inte så många webbsändningar, bara nån enstaka. Vi får, via webben och appen, en del korta gay-nyheter och programtablåer, i princip.

Det är lite synd att inte ”alla” comhems och Telias kunder får en gratis provperiod på nån månad över de kommande storhelgerna. Eller att man har åtminstone några webbsändningar. Om jag finge önska nåt vore det att erbjuda sånt som lockar lesbiska och transpersoner också, inte bara ha gay men i fokus.

Nåt jag gillar med webbplatsen är att den är bra byggd, tydlig och användarvänlig. Bara en sån sak som att det finns en hel undersida som heter Kontakta oss är kalasbra, tycker jag. Där hittar man inte bara kontaktuppgifter utan även information om kanalen, FAQ och ett kontaktformulär med mera.

Jag tror att det här kan bli nånting riktigt bra för HBTQ-människor om innehållet breddas, men vi måste också få kika lite mer innan vi bestämmer oss för att slå till! Tills vidare kan vi ladda ner appen gratis och följa OUTtv på Twitter, Fejan, YouTube (på holländska) och Instagram.

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett matematiskt inlägg.


 

Eh… det är visst inte bara stavningen som våra medieexperter har svårt med. Man kan undra hur det står till med matematikkunskaperna. Själv lärde jag mig räkna till tio i första klass. I samma veva lärde jag mig att nio kommer före tio. Och jag är inget mattegeni!

Del 10 av 9

Kommer tio verkligen före nio???


Här hävdar proffsen i Expressens TV-tidning
att del 10 av 9 av TV-serien Dicte visas nästa måndag. Skulle inte tro att man visar sista avsnittet av en polisserie före det näst sista… Men å andra sidan kan de inte skriva korrekt svenska på TV4:s webbplats. Klicka på Dicte-länken ovan, så får du skratta lite till!

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om kommande program.


 

Ögonvittnet foto NRK

En bild från Ögonvittnet. (Bilden är lånad från SvT:s webbplats. Foto: NRK)

Det ser ut att bli en spännande vinter – för den som väljer att se på TV. Men faktum är att spänningen kör igång redan nu på måndag. Norrmännen är, som bekant, riktigt bra deckarförfattare. Och så gör de bra filmer och TV-serier också. Måndagen den 24 november klockan 21 visas den första delen av sex av serien Ögonvittnet. Enligt rubriken på SvT:swebbplats ska den handla om såväl brutala mord som farliga hemligheter, allt i en norsk småstad. Tyvärr krockar den med den danska serien Dicte i TV4, i alla fall i två avsnitt (sen tar Dicte slut). Men inte gör det mig nåt att spela in Dicte och titta i efterhand. TV4 har alltför många reklampauser och att spola DVD-hårddisken framåt går snabbare än om man ska tvingas se reklamen. Och nej. Jag vill inte titta på Play, jag föredrar att avnjuta TV via större skärm och från min bästefåtölj.

På söndag klockan 21 i TV4 visas den femte Maria Lang-filmen, Farliga drömmar. Den har fått fler insekter i betyg av en viss TV-tidning än de fyra föregående. Själv gav jag den fyra skodon och kallade den

[…] en trivsam deckare, om än otäcka mord. […]

när jag såg den i november förra året, alltså nästan exakt för ett år sen. Jag köpte ju alla filmerna på DVD – ifall nån vill låna och titta!

Deckarna foto Janne Danielsson svt

Deckarna. (Bilden är lånad från SvT:s webbplats. Foto: Janne Danielsson, SvT.)

Lite längre fram i tiden har vi att se fram emot ett gäng deckarförfattare som tillsammans har mördat 125 personer. I serien Deckarna samlas sex deckarförfattare, Anna Jansson​, Roslund & HellströmKatarina WennstamChristoffer Carlsson och Denise Rudberg på ett värdshus i Värmland för att lösa mordgåtor. Morden är hämtade ur deras böcker och var och en av dem får en dag. Lite som Stjärnorna på Slottet (som det ju också kommer en ny säsong av i vinter!) eller Så mycket bättre, fast med deckarförfattare som stjärnor/artister. Det ska bli spännande att kolla om man minns vem som gjorde vad, för en del av författarna är riktiga deckarfavoriter hos mig! Programmet har premiär på SvT i januari.

Ännu längre fram i tiden, i februari, startar en ny säsong av Trolljägarna i TV3. Robban Aschberg ska ge sig ut och jaga webbtroll i till exempel Uppsala. Här i stan har bland andra Alexander drabbats av näthat i form av obehagliga kommentarer, hot och rasistiska påhopp via Fejan och Twitter, blogg och mejl. Programmet med Alexander spelades in förra månaden.

Som sagt, mycket spänning blir det framöver… Och Henrik Dorsin blir årets julvärd i SvT… Ja ja ja, allt ska ju programledas med humor nu för tiden…

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett bokligt inlägg.


 

Stjärnklart Sally

Det finns inget som piggar upp bättre än en god bok! För ett tag sen skrev jag här om en rolig barnbok, Stjärnklart, Sally! Jag skrev om texten något och skickade in min recension till UppsalaNyheter. Den texten kan du läsa här. Att jag tjatar om den här boken beror på att jag tycker att den är så fantastisk rolig – även för oss som är lite äldre än sex till nio år…

Mellan sommarens längtan o vinterns köldI morse vaknade jag en kvart över åtta (riktig sovmorgon, med andra ord!). Jag fixade kaffe och sen låg jag och sippade medan jag läste min bok på gång. Det är en bok med en väldigt vacker titel, men rätt fruktansvärt innehåll, Mellan sommarens längtan och vinterns köld. En polisroman, som inleds med att en man hoppar från ett fönster i sin studentlägenhet och tar livet av sig. Nej, jag håller med. Det låter inte uppiggande alls. Men det jag tycker är stimulerande i polisromaner/deckare – liksom i dito filmer och TV-serier – är nystandet i det brottsliga. Leif GW Persson, författare till boken, sa häromdan i ett TV-program att han älskar mord. Med det menade han inte mord som sådana, förtydligade han, utan själva utredandet som leder fram till att den skyldige ringas in och och kan åtalas. Precis sån är jag, även om de mord jag upplever är fiktiva. I verkligheten är jag en sån hare att jag tuppar av när jag ser blod…

I nästa vecka trillar det in en ny bok för recension från ett förlag. Nu ska jag för första gången läsa och skriva om en deckare. Det ska bli riktigt spännande, allra helst som boken är nominerad för ett pris.

Vilken typ av böcker läser DU helst??? Och vad läser DU just nu??? Skriv gärna några rader i en kommentar och berätta!

 


Livet är kort.

Read Full Post »

« Newer Posts - Older Posts »