Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘tur och retur’

Ett rätt spännande inlägg.


 

Deckare

Deckaravdelningen på Akademibokhandeln fick besök av mig idag.

Att träffa människor är för det mesta väldigt givande. Jag tycker att det är spännande med möten – och lite extra spännande att träffa människor som jag aldrig har träffat förr. Idag blev det ett sånt möte – med litterär utgångspunkt. Ewa hade vunnit en bok hos mig och jag hade vunnit en hos henne. Sen kom sommaren. Men idag skulle vi stråla samman i min vän Grekens kafferum.

Jag var tidig och tog en tur in till Akademibokhandeln, det som en gång i tiden hette LundeQ och var en riktig bokhandel i tre plan, inrymd i ett av de fina husen nere vid floden. Det är bank där nu, tror jag. LundeQ, numera Akademibokhandeln alltså, huserar på övre plan i Forumgallerian vid gågatan mitt i centrum. Ett stort och brett utbud av böcker, trevlig och hjälpsam personal. Men mysighetsfaktorn är tyvärr noll.

Inte hade jag nån aning om hur Uppsalaewa såg ut, men hon kände igen mig direkt. (Alla känner apan?) Ewa var mycket vänlig och insisterade på att bjuda på fika. Jag tog en ostfralla och en mugg kaffe och så hittade vi ett ledigt bord på kafferummets altan, dessvärre bordsgrannar med två unga killar som kedjerökte.

Det blev ett spännande möte och spännande vinster bytte ägare. Jag brukar ibland skriva här på bloggen att vi måste prata om döden. Nu kan både Ewa och jag läsa om den i alla fall för jag fick Reginald Hills Dödens bok och Ewa fick Val McDermids Dödsdomen (en utgåva från 2005)… Men… Ewa måste ha räknat fel, för hon gav mig ytterligare tre böcker – Kristina Sandbergs trilogi om hemmafrun Maj från Örnsköldsvik! Ett stort TACK för alla böcker och för fikat, Ewa!!!

Detta bildspel kräver JavaScript.


I avsaknad av viss teknisk utrustning
kunde vi konstatera att vi måste ses igen för några genomgångar av delvis teknisk art. Vi pratade nämligen en del om att skriva, om sökmotoroptimering (SEO, som en del gillar att kalla det), widgets (en sorts litet fönster på datorns skrivbord, i mobil enhet, på blogg etc) med mera. Ett spännande samtal att föra mellan två som är intresserade.

Den hetaste dan denna sommar, med en luft som gick att ta på, är snart slut. Jag överlevde bussresorna stan tur och retur, men kände att jag ville bistå min kära som måste ha haft en bastuhet arbetsdag. Nog tror jag att Anna blev glad att få skjuts hem. Jag blev glad för pussarna!

Köket i New Village har serverat ICA:s lasagne med lax och spenat. Den var ganska smakrik och salt, men jag förstärkte även med kaviarknäckemackor. Så där jättemätt blev jag inte, fast lasagnen var köpt på extrapris och då fick en lunchportion bli en middagsdito. Det blir vaniljglass (fem kronor för ett paket!) till dessert och en uppvärmd kaffeskvätt som är kvar sen i morse. En bloggrunda först och sen Pardans till glassen! Livet kan vara ganska gott, trots att det är tisdag…

Lasagne med lax och spenat

Smakrik, salt men lite liten portion.

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett laddande inlägg.


 

Batteriladdning

Batteriladdning pågår, här illustrerat av mitt batteripack till mobilen.

Det var mörkt och blött när jag vaknade i morse. Utanför fönstren, alltså. I mitt sovrum lyckas det alltid bli en irriterande glipa i mörkläggnings-gardinerna så det sipprar in ljus. Taket läcker i vart all inte. Tänk positivt! Jag fick veta att morfar och Elliot ska ha semester och vila upp sig idag efter gårdagen. Själv laddar jag batterierna inför kommande övningar. Såna som Pride, till exempel. Det kanske blir en sleepover i Stockholm i alla fall i helgen. To be continued…

Morgonens administration löpte inte lika bra som vanligt. Jag är väl medveten om dess meningslöshet, men självklart finns det nåt litet inuti som hoppas att mina ansträngningar ska bära frukt. Det handlar inte bara om måsten, nämligen, utan om rena nödvändigheter.

Medan vaktis har skickat ut en energisk sommarjobbare som idogt kör en entonig trimmer (varför ska alltid detta ske tidiga sommarmorgnar? På eftermiddagarna är det tyst…) letar jag energikarameller så att jag kan ladda mina personliga batterier ytterligare. Igår läste jag att Gimo herrgård ska anordna en Downton Abbey-helg i början av september med Peder Lamm som värd. Kanske nåt för riktiga DA-nördar och en sån är jag nog inte. Jag tyckte till exempel att det där eftersnacket som följde på varje avsnitt förra säsongen bara var så urtöntigt att jag övervägde att sluta betala TV-licens. Men jag gillar TV-serien, inte tönterierna, och jag ser fram emot en ny säsong, den allra sista, vad jag förstår.

Deodoranter

Deo som skyddar i 48 timmar. Vad gör den mer under tiden..?

Annars verkar det mest finnas otäckheter i verkligheten. Det är väl därför vi flyr in i fiktion och gamla goda (?) tider. Igår läste jag om farliga (?) deodoranter. Nu är det verkligen ingen nyhet för mig att det finns aluminium i deo och att det kanske inte är så hälsosamt att få i sig. Det forskarna redan vet är att aluminium drar ihop svettkörtlarna. En antiperspirant stänger in porerna och det gör att vår svett inte kommer ut som den ska. Detta kan i sin tur leda till sämre immunförsvar. Men än värre är det att man inte vet riktigt vad som händer på längre sikt när aluminium tränger in i kroppen, alltså var själva ämnet hamnar. Sambandet cancer – aluminiumklorid har forskarna emellertid avfärdat.

Dagens STORA nyhet (hört talas om nyhetstorka..?) tycks vara att norsk torsk skickas till Kina för att packas och sen tillbaks till Skandinavien och våra svenska affärer. Varför då? Ja, det kan man undra, men gissningsvis handlar det om pengar och att det är billigare att låta kineser packa firren än svenskar. Findus vd säger ungefär att det handlar om att kompetensen att filea för hand och få ut mer av varje torsk är större i Kina än här. Men transporterna är nog inte särskilt bra för miljön och det är väl ändå inte gratis att skicka firren fram och åter..?

Torsk med champinjoncrème grädde o svart rom i ugnen

Den här torsken är berest. Den har varit ända borta i Kina.


Himlen tur och retur ska jag åka idag.
Det ska firas födelsedag under morgondagen och det är ett och annat som måste synkas inför detta. Detta innebär en resa till Himlen även i morgon. Här tänker vi inte på miljön… Jorå, men det handlar om att bo på skilda håll. Och den första födelsedagen som tonåring måste firas rejält, eller hur? Bäst jag laddar mina batterier ytterligare med en dusch i detta klibbiga väder.

Vad händer hos DIG idag??? Ska du filea fisk, fly in i svunna tider eller kanske fira en födelsedag??? Använder du deo??? Skriv några rader i en kommentar och berätta så blir jag glad!

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om rusningstrafik.


 

Min ratt i närbild.

Jag rattade i rusningstrafik.

Den här dan började med sol så jag fortsatte att städa färdigt. Men jag börjar bli rätt less på att städa, faktiskt. Jag behöver göra nåt på riktigt och gärna nåt jag får lön för. Ett av de jobb jag sökte idag är ett jobb jag verkligen skulle vilja ha, ett jobb jag skulle kunna brinna för. Om jag fick chansen… Tills vidare städar jag, går med sopor och handlar varje tisdag på Tokerian. Idag kom jag inte hem med några nyttigheter, för de var för dyra. I stället blev det mjölk, ägg, bröd och en kycklingstekkorv. Delar av den senare åt jag i kväll till middag tillsammans med stekta ägg och uppstekta rester av gårdagens överblivna kokta potatis. Det var gott och jag blev mätt, men det var inte nyttigt.

Mellan morgon och kväll gav jag mig ut i rusningstrafiken. Jag hade några ärenden att uträtta för andras räkning och passade även på att skjutsa hem Fästmön från jobbet och besöka ett par loppisar. Idag jobbade Anna

bara

över i 38 minuter. Jag var glad att jag hade Häxan med mig i bilen så att jag kunde roa mig med läsning medan jag väntade.

Himlen tur och retur och sen vidare ut i ett av stans industriområden. I samma veva uppstod den stora

kortegekrocken.

Jisses, fyra bilar från hovet inklusive den indiske presidenten Pranab Mukherjee krockade vid Gnistarondellen, södra infarten till Uppsala. Enligt lokalblaskan skadades nio personer, men kronprinsessan, prins Daniel och presidenten syntes i vart fall senare och hade uppenbarligen klarat sig helskinnade. E4:an blev naturligtvis avstängd – mitt i rusningstrafiken, som sagt… Äh, de skulle ha slunkit in här vid mig och norra infarten så hade det gått bättre. Den södra är mycket krångligare.

Själv hamnade jag inte i nån krock utan på Återbruket där de formligen kastar böcker efter en! Alla böcker är fortfarande gratis och dessa två fick följa med mig hem:

De fyra yttersta tingen och Min kamp del 1

De fyra yttersta tingen och Min kamp del 1 på passagerarsätet.


Efter Återbruket korsade jag gamla E4:an 
för att besöka Erikshjälpen. Där är det nämligen bara öppet tisdagar, torsdagar och lördagar och jag ville kolla om de hade nån låg vit bokhylla hemma till mitt sovrum. Det hade de inte. Däremot såg jag en hög Billy rödbrun som jag med all säkerhet skulle få plats med i mitt hem. Den var i finare skick än de två jag köpte på Återbruket och Erikshjälpen skulle ha 100 kronor för den. Men… jag hade ingen bärhjälp idag och jag vågade inte köra olagligt en tredje gång, så hyllan fick stå kvar. Suck, för alltför få och för svaga armar samt liten bil… Jag tröstade mig med tre pocketböcker i stället, à 15 kronor. (Jag fick 200 kronor av mamma i namnsdagspresent förra veckan.)

Som om Drevet går Väninnan

Som om, Drevet går och Väninnan blev min tröst idag.


Nu ska jag vila en stund. 
Mina två liv fick runda av den här dan som känns som en enda stor rusningstrafik. Vägen bar i alla fall hem igen. Uppdraget utfördes och uppdragsgivaren är informerad.

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om att det kan vara osäkert vad som är gratis, men ett gott skratt kostar ju ingenting. 


 

Litteratur till en positivist med norskt ursrprung.

Den rätta boken till min ordvitsande vän med norskt påbrå.

I förra veckan bestämdes det lite hastigt att jag skulle stråla samman med vännerna Ingela och Gunilla här i Uppsala i söndags. Eftersom jag visste att Gunilla hade fyllt år ett par dar före vår träff – och för att hon är en sån god och positiv vän – ville jag försöka hitta en liten present. Det blev ett av ärendena i fredags.

Jag hade bestämt mig för att försöka hitta en bok. Gunilla och jag har väldigt… divergerande intressen. Hon gillar till exempel sport och jag gillar böcker. Det händer att vi driver med varandra och oss själva då och då, för jag avskyr verkligen allt som har med sport och idrott att göra och Gunilla är inte överdrivet förtjust i böcker. Detta till trots har vi roligt när vi ses och vi ser INTE ner på den andra för att den inte gillar samma saker som en själv. Men jag ville ju vara en god vän (sic!) och försöka utöka Gunillas hemmabibliotek. Jag letade och letade efter ”rätt” bok. En lång stund höll jag i en mycket djup och seriös bok som har stor betydelse i mitt eget liv. Fast nej. Det är ju det här att vi är så olika, Gunilla och jag. Boken har stor betydelse i mitt liv. Jag la tillbaka boken.

En av de sista anhalterna i fredags innan vi for hem och tog helg, Fästmön och jag, var Återbruket. Du vet, stället där jag kraschade glasdörrar så killen i kassan PRUTADE på de två bokhyllorna jag köpte. Där hittade jag nu också den perfekta boken: Norgehistorier. Perfekt därför att Gunilla är en ordvitsare OCH har norskt påbrå. Framme vid kassan hos Återbruket finns en korg med diverse böcker som är gratis. Jag stod och rev en stund i den men hittade inget jag ville ha. Därför vände jag mig till tjejen i kassan för att betala boken som skulle bli en födelsedagspresent till Gunilla.

Nej, nej, den är gratis!

svarade hon.

Va? Är det säkert?

sa jag.

Jorå, försäkrade tjejen i kassan, varpå jag tackade och Anna och jag lämnade butiken. När vi kom ut sa Anna:

Hon trodde nog att du hade valt boken till Gunilla i den där gratiskorgen!

Alla böcker gratis på Återbruket

ALLA böcker gratis på Återbruket just nu…

Självklart var det så! Trodde jag… Men… igår tittade vi in på Återbruket en stund och då såg vi – här och var – RÖDA skyltar där det stod att ALLA böcker är gratis… Typat, när jag hade gått och fnissat åt och skämts lite över att jag hade lurat en loppis. Så eh ja… Även en kommunikatör kan missa väsentliga skyltar… Nu vet du, Gunilla, ifall du läser det här inlägget, hur fruktansvärt svindyr din present var!!!

Det här med skyltning är förresten inte alltid så… lätt. Ibland är skyltningen så minimal att man inte hittar, ibland är den så… total att man liksom… blir tyst över övertydligheten. Som skyltningen på Social Ekonomi Uppsala

Skylt på Social ekonomi Uppsala

Eh… ja… Vi kände oss både välinformerade och välkomna. Ingen risk att vi gick vilse i affären.


Skyltning är ju ett sätt att kommunicera
med kunder, rabattkuponger är ett annat. Idag med posten fick jag en kupong från stans nyaste ICA Maxi. Om jag tolkar texten rätt skulle jag i princip kunna åka dit, fylla en kasse med varor för 100 kronor, lämna fram kupongen i kassan – och enbart betala för kassen. Eller? Hur tolkar du texten? Tänk på att kommunikation är svårt…

Rabattkupong ICA Maxi Gnista

Rabatt 100 kronor när du handlar för minst 100 kronor, innebär..?


Ett ställe där det inte är gratis är Motalabron. 
Jag tycker ärligt talat att det är skit, på ren svenska. Vill man leda bort trafiken från Metropolens lilla trånga centrum, över vattnet, söderut ska man väl inte ta betalt för det?! Men det vill Trafikverket. Och Motalabron är häftig att köra på. Därför kostade mamma och jag på oss att åka på bron tur och retur när vi skulle besöka vännerna i Aska i påskas. Enligt skyltar skulle räkning komma med posten. Det var den 5 april vi korsade bron. Jag kan inte påstå att jag har väntat och längtat efter räkningen. Jag glömde bort den. Men så idag hittade den vägen ner i min postbox. Räkningen på infrastrukturavgiften – ja, det heter så! – för färden över bron var på… tio kronor. Alltså, det måste ha varit så mycket dyrare än en guldpeng att ta fram räkningen, skriva ut den, stoppa den i ett kuvert och skicka den med snigelpost till mig…

Infrastrukturavgift 10 kr

Infrastrukturavgift på 10 kronor för vår resa fram och tillbaka över Motalabron på påskdagen.


Man skulle i detta sammanhang kunna ha sagt

Det var bättre förr!

Men faktum är att det inte var det. För till och med på 1700-talet fick Byhåleborna betala broavgift för att färdas på den då befintliga bron över kanalen, Storbron. Utveckling? Nja…

some things never change.

Bara broarna och deras ägare…

Bropeng Storbron

Kopia av en bropeng från 1787.

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Det här innehållet är lösenordsskyddat. Vänligen ange ditt lösenord nedan för att visa innehåll:

Read Full Post »

Ett både lättat och laddat inlägg.


 

blodpenna

En del sår har fortfarande bara skorpa och börjar blöda när man skrapar på dem.

Den här dagen blir inte som jag hade tänkt ursprungligen. Den ursprungliga planen var att skriva om två år av mitt liv den här veckan. Det blir bara ett år. Jag orkar inte ha ett sånt rasande tempo, helt enkelt. Det är svåra saker att gräva i och en del sår har ännu inte blivit till ärr. Och det vet vi ju alla hur det kan bli när man skrapar på ett sår med skorpa – det kan börja blöda. Generellt sett mår jag gott av det hela, tyngden lättar fortfarande. Men det jag säger är att det inte är lätt att bli lättad, om du fattar vad jag menar..?

Plan B för den här dagen var att städa. Så blir det inte heller. Min tandläkare hörde av sig igår igen och jag nappade och bokade en tid. Detta sitter jag och laddar för nu. Det har legat ett kallelsekort på datorbordet framför mig sen april när jag först fick en kallelse till maj. Då var jag tvungen att avboka eftersom ett tandläkarbesök hade inneburit att det inte hade varit nån större idé för mig att pendla till jobbet den dan. Nu har jag inget jobb att pendla till, så tiden finns. Däremot har jag ingen inkomst, vilket ju är värre. Men när jag ringde och pratade med mottagningen berättade personalen att jag har 300 kronor kvar i tandvårdspeng. Dagens besök, med undersökning, röntgen och lite putsning, går på cirka en tusenlapp. Min tandläkare brukar låta mig delbetala. Det blir värre om det är nåt som behöver göras i käften… DET har jag INTE råd med!

Jag kan fortfarande undra över varför det kostar mer för den enskilde att gå till tandläkaren än att gå till doktorn. Ett läkarbesök i primärvården kostar idag 150 pix, ett tandläkarbesök såsom mitt idag en tusing. Är inte tänderna en del av kroppen? Ett ”bidrag” med 150 spänn per år från staten (=tandvårdsförsäkringen) räcker ju inte särskilt långt…

ULkort

Laddat med en hundring. Men den har nog inte kommit in än.

Eftersom min tandläkare har mottagning mitt inne i stan har jag bestämt mig för att ta bussen in. Det är för dyrt, helt enkelt, att parkera. Det som fick mig att tveka mest är min hälsporre, men jag får försöka att klara av att gå från Stadshuset till tandläkarmottagningen. Därför ville jag försöka kolla om mitt busskort var laddat. Det har ganska lång tid varit omöjligt att skapa ett nytt konto via datorn hos UL för att kunna ladda på busskort och kolla saldo, men igår kväll hade jag tur! Det funkade! Fast det tog väldigt lång tid och var otroligt segt. Man tror att de ska fixa tekniken när de byter system till nåt bättre. Detta har verkligen varit i ursämsta laget. Dessutom kan det ta upp till ett dygn innan de summan man har laddat har kommit in på kortet. Även här hade jag tur, det fanns pengar så jag kan åka både tur och retur.

För övrigt har jag hört att ägaren till UL diskuterar att förändra zonindelningen igen, eftersom många har klagat på att det är dyrt. Dyrast är det att åka på sms-biljett, men för den som åker på reskassa från Förorten in till stan kostar det 40 spänn mot 19 kronor före zonindelningen. Det är ganska mycket pengar för den som är arbetslös, till exempel. Det blir då ganska hånfullt när ägaren vill ge dem som redan har jobb och en inkomst rabatterat pris på bussresor… Kanske barn, pensionärer, studenter och arbetslösa kunde få dessa rabatter i stället, personer som inte har inkomster eller har väldigt låga…

Ja, det är en del man undrar över här i livet och mycket som verkar orättvist, till exempel..

  1. Varför är det dyrare för den enskilde att gå till tandläkaren än till doktorn? Är inte tänderna en del av människokroppen?
  2. Varför vill ägaren till stans bussbolag ge rabatterade priser till dem som har jobb och inkomst i stället för att ge rabatterna till dem som inte har nån inkomst eller väldigt låg sådan?

Nu har jag lättat mig lite och det är dags att sätta fart om jag inte ska komma försent. Jag är naturligtvis skitnervös och vettskrämd och det spelar ingen roll att både tandläkaren och tandhygienisten är söta och snälla. Så här är det jämt för mig!

Och i sammanhanget är detta en skitsak med tanke på att det idag är exakt 13 år sen 9/11... Hemsk dag, den 9 september 2001… Två år senare mördades Anna Lindh. Vi får aldrig glömma!!!

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett ämligt och lite ordlekande inlägg.

 

Åker

Spår…

Det sätter sina spår att ligga på topp. Förra veckan, när jag hade semester och skulle göra så mycket (söka jobb, skriva bok, fixa med bilen, städa osv) fick jag ju ryggskott. På lördagen före första semesterdagen på måndagen. Ja, jag var rätt sur och förbannad, men jag kunde inte göra så mycket mer än att faktiskt vila den veckan.

Nu har jag jobbat en vecka medan Fästmön blev däckad förra söndagen av en förkylning. Jag har kämpat emot i det längsta, men igår kväll kände jag att nånting var på gång. Det var inte bara den nya sträckningen i ryggen från onsdagen, det hände nåt i näsan också. Idag har jag blivit förkyld. Jaha. Det var ju liksom väntat, men ändå. Jag brukar kunna stå emot.

magsjuka

Jag är sjuk.

Om jag ska tänka positivt blev det bra för A, som jag hade lunchdejt med, att han inte dök upp – då hade han säkert legat däckad nästa helg. Ska jag tänka negativt innebär en förkylning nåt urjäkligt för mig. Eftersom jag är det så sällan brukar jag bli verkligen sjuk. Jag tror att det är minst tre år sen jag var just förkyld – om inte mer. Så jag åkte faktiskt hem hela 40 minuter före arbetsdagens slut idag och känner mig inte alls bra.

Totaldäckad är jag inte ännu, emellertid. Därför har jag passat på att deklarera, så slipper jag försöka med det i morgon ifall jag är riktigt urpen. Det tog hela 20 minuter att kolla de förtryckta uppgifterna. Allt var korrekt och jag ser fram emot en liten, men ändock en återbäring!

Tid för däckbyte har jag bokat, på tal om däckad, men jag kör fortfarande på mina dubbfria vinterdäck, vårvärmen till trots. På torsdag ska Clark Kent* få sommartofflorna på i alla fall. Hoppas ryggen klarar att bära däcken tur och retur förrådet, in i och ut ur bilen.

I morgon bär det av ut till Himlen. Risken finns att jag är skitsjuk, men Anna har lämnat väskor och en kasse här som jag behöver åka ut med. Dessutom har hon bara kunnat handla det nödvändigaste. Och en lite biltur ska jag försöka orka med.Så klart jag vill stanna till söndagen, men vi får se hur jag mår. Det jag tänker på just nu är att lägga mig ner raklång en stund. Däcka för idag. Jag har förberett MASSOR av saker på jobbet idag – ifall att. Detta trots att datorn stod still för ominstallation från klockan nio. Jobbade förstås lite före nio, men resten gjorde jag typ efter klockan 14, ungefär.

Det sätter sina spår att ligga på topp, som sagt. Just nu är det våta spår från näsan och neråt… UFF!

Ha en go helg och håll dig på benen!


*Clark Kent = min lille bilman


Livet är kort.

Read Full Post »

Older Posts »