Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘tunn story’

Ett inlägg om en bok.


 

KranvridarnaKranvridarna är titelnKarin Brunk Holmqvists senaste bok. Det är också en av födelsedagsböckerna jag fick av Fästmön. Nu har jag läst om småtokiga gamla Österlenbor och fnissat en del i min ensamhet.

Den här boken handlar om befolkningen i Spjutstorp, en by som verkar vara utdöende. Men byborna bestämmer sig för att byn ska blomma upp. De startar en secondhand-affär, planerar restaurang och är med på marknad. Naturligtvis händer det lustiga saker. En och annan gammal hemlighet avslöjas också.

Det är kul med såna här böcker! Jag blir glad av att läsa om tokigheter. Men jag stör mig på att Kranvridarna är så fruktansvärt dåligt korrekturläst! Inte nog med att Pippi Långstrump blir Pippa Långstrump,

fortsatt

blir

forstsatt.

Fast värre ändå tycker jag syftningsfel av den här typen är:

[…] Hon hade träffat Gudrun i affären som hade viskat: […]

En affär kan väl inte viska..? Inte heller är det väl

jämt

när man menar att det är jämnt..?

Såna här språkliga misstag och korrekturslarv drar ner betyget. Storyn är också i tunnaste laget, inte alls i nivå med Potensgivarna och Rapsbaggarna. Titeln är namnet på en vinklubb i boken. En klubb som väl inte egentligen har den mest framträdande rollen. Fast kanske författaren med kranvridarna avser betydelsen att dra nån vid näsan, det vill säga att lura nån?

Trots allt är det ändå roligt att läsa om Edit som bor med sin brorsa Hjalmar och har den lite halvtokiga Greta till granne…

Toffelomdömet blir medel.

rosa toffla minirosa toffla minirosa toffla mini

 


Livet är kort.

Read Full Post »

En spökhistoria som liksom aldrig blir… spöklik. Tyvärr. Den är bara alldeles för tjock, Sarah Waters bok Främlingen i huset.


En spökhistoria som aldrig blir… spöklik…

                                                                                                                                                                Hundreds Hall är godset som står i centrum i den här boken. Där har familjen Ayres bott i många år. En gång en rik överklassfamilj, nu är både godset och familjen en skugga av sitt forna jag. Förmögenheten är som bortblåst och mor, son och dotter försöker få det hela att gå runt. Så kommer doktor Faraday in i bilden strax efter andra världskrigets slut. Han dras in i familjen och huset. Huset som gör märkliga saker med sina inneboende. Eller är det bara inbillning och galenskap?

Den här nätta lilla boken är på 526 sidor i inbunden utgåva. En tegelsten, alltså. Den har alla möjligheter att bli en riktigt läskig spökhistoria, men jag var på sidan 300nånting när jag började inse det. Det är som om det inte händer nåt de 300 första sidorna. Och trots all död händer inte så mycket i resten av boken heller. Tyvärr! För Sarah Waters är en skicklig berättare, men… För just berättarkonsten får boken medelbetyg, annars hade den hamnat under. För själva storyn är väldigt tunn…

Read Full Post »