Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘trotsa’

Ett inlägg om en ny dag, om väder och vind och vardagliga ting.


 

Regn på fönstret grönt utanför

Regn på rutan och härligt grönt utanför.

Det har regnat flera dar i rad nu. Jag har inga problem med det, jag älskar regn. Det ger mig tillåtelse att kura inomhus och läsa eller städa. Solens strålar, däremot, är obevekliga och visar upp varje skavank, varje dammkorn. Men idag är himlen blå, det blåser, det är kyligt och det regnar inte. Och just idag passar det alldeles utmärkt för jag är inviterad till en terrass där det ska ätas nykokt rabarberkräm med mjölk till lunch.

Igår var det sånt härligt ruskväder att jag inte var utanför dörren. Jag tror bestämt att jag till och med glömde kolla postboxen. Det var perfekt väder för att läsa den spökhistoria jag påbörjade igår kväll. Jag pratade inte med en enda människa förrän strax före klockan 21 på kvällen, när Fästmön ringde. Två av mina dagliga krav på mig själv är att jag ska lämna hemmet en stund och prata med minst en människa. Det ena kravet levde jag alltså inte upp till. Medan Anna och jag telefonerade drog ett åskväder förbi. Lite läskigt att telefonera just då. Sen dök regnbågen upp på himlen, men eftersom jag använde mobilen till att prata i kunde jag ju inte fota samtidigt. Vilken tur att det var så många andra som fotade regnbågen. Lokalblaskan gjorde ett upprop och fick in några bilder. Om du vill se regnbågsbilder av varierande sort och kvalitet, kika här! Själv var jag nöjd med att fota regnet på fönstret och den gröna tillvaron utanför…

Seg råtta orange

Kroppen är lite seg idag.

Den här veckan har jag varit väldigt morgontrött och helst velat ligga kvar i sängen och sova lite till. Men jag har piskan på mig, så det går inte att sova då. Jag brukar vakna vid sjutiden varje morgon – ibland en halvtimme före, ibland en halvtimme efter. De här senaste dagarna har det varit en halvtimme efter. Förutom idag. Då vaknade jag halv sju. Kanske känner kropp och sinne att jag ska upp och ut och iväg och göra nåt roligt idag? Dessvärre bråkade ryggeländet i morse, så om sinnet var piggt var kroppen seg som en råtta. Men lite promenerande runt i min gigantiskt stora lägenhet (<== en överdrift!) och lite stretchning gjorde i alla fall tillfälligt susen. Jag har kunnat söka några jobb och nu sitter jag kvar och skriver lite annat. Fast jag får resa på mig då och då.

Det drar sig mot helg och nationaldag. Det senare är inget jag firar. Skulle jag sätta upp en svensk flagga på min flaggpinne på lördag kan jag garantera dig att det skulle reageras i området. Möjligen trotsar jag lite och hänger upp en regnbågsflagga. Den passar mig personligen bättre. Frågan är om den tilltalar omgivningen eller gör den mer uppbragt än om jag flaggat svenskt.

Nej, nu kan jag inte såsa mer utan måste sätta lite fart. Om jag får rabarberkräm i min såskopp idag, vad får DU??? Skriv gärna några rader och berätta!

Såskopp från Gustavsberg 50 kr Återbruket

Såskoppen är från Gustavsberg och siktades på Återbruket för ett tag sen. Kanske står den kvar. Jag köpte den i vart fall inte. Pris: 50 kronor.

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om dagens promenad.


Att jag är både blåst och humorbefriad,
såväl mytoman som elak, har jag fått höra så det räcker de senaste dagarna. Det gör ont, men det är väl också syftet? (Retorisk fråga.) Fast jag har förstås också fått höra att jag är värdefull och snäll, kompetent och en kämpe. Såna ord om mig väger lite tyngre. Idag kan jag komplettera omdömena om min person med

genomblåst.

Det blåser som 17 idag och jag har just varit ute på en promenad om ungefär 4,3 kilometer. Jag kan ärligt säga att jag höll på att vända tillbaka hemåt flera gånger. Men jag trotsade blåsten och egentligen var det inte särskilt kallt…

Björkar i blåsten

Björkarna stod pall i blåsten och så även jag.


Jag hade inte tänkt gå så långt,
bara få lite frisk luft efter intervjun när jag talade om sånt som är sjukt. Det var en frilansande journalist som intervjuade mig och vi får se om h*n kan sälja in sin artikel till nån veckotidning.

Lövlöst träd

Bortblåsta löv.


Visst passerade jag Den Hemliga Trädgården,
men idag var dörren stängd. Jag tror att budskapet var att jag ska lämna den lite ifred ett tag. I stället kollade jag lite vad folk har i sina trädgårdar. Häromdan hittade jag ju till exempel en alternativ sovplats…

Madrass i träd

En alternativ sovplats?


Idag hittade jag lite annat.
Många har solstolar ute fortfarande, medan andra har samlat ihop sina utemöbler och lagt presenningar över. Visst kan det komma soliga, fina dagar, men nog är väl i alla fall badvädret över..?

Badboll i ett träd

Redo för nästa sommar?


En fantastisk… sak,
som jag har gått förbi många gånger men också tänkt plåta lika många gånger är detta sjöodjur. Visst är det väl häftigt?! (Retorisk fråga.)

Sjöodjur

Det är nog inte alla som har ett sjöodjur i sin trädgård…


Medan jag tar en stunds tankepaus
och gör lite annat hoppas jag att du får en fin eftermiddag.

Det var en gång en gubbe, som satt på en stubbe…

Gubbe på en stubbe

Gubbe på en stubbe.


Livet är kort.

Read Full Post »

Intervjun med fru Chef1 blev inställd idag och framflyttad till i morgon klockan 16.30. Inte nån idealisk tid för mig, eftersom min ork börjar ta slut vid 16, men sånt är läget. Bara att gilla det.

Tog mig i stället i kragen och ringde min pusselbankir. Det gick inte så bra. Jag slog antagligen fel nummer, för det hade upphört, fick jag höra. Slog i stället mobilnumret till pusselbankirens sambo K som blev jätteförvirrad och inte förstod vem jag var – förrän jag sa att det var Tofflan. Tänk, jag är mer känd som Tofflan än mitt riktiga namn! Så bröts samtalet… Ja, det var rena snurren, men efter många men och ett och annat aber dessutom plingade jag Monicas ytterdörr.

Med en grå imaginär filt över hela mig och ett utseende som Mårrans blir jag rädd att möta folk. Till och med människor som jag vet är vänliga. Jag är stolt att jag trotsade min rädsla och vågade!


Mårran = jag.

                                                                                                                                                          Monica är verkligen varm och vänlig och jag fick en het orange mugg kaffe att hålla i. Varje gång jag går där ifrån känner jag mig lugnare. Och lite hoppfullare. I februari kunde jag vänta mig nåt positivt, sa hon. Jag funderar om jag kan vänta till dess. Jag ska försöka. Jag ska verkligen försöka, även om jag är tämligen uppgiven just nu.

Det är så många som är snälla och vänliga runt omkring mig! Det är jag inte värd! Och jag har svårt att ta till mig snällheten och vänligheten. Problemet ligger hos mig, inte hos alla snälla – och tro inte att jag inte är tacksam för att du bryr dig – för det är jag!

När jag så kom hem i kväll hittade jag, inknölat i min postbox, ett paket från Tomten i Metropolen Byhålan. Månntro Tomten heter FEM och är nyss FEM(tio) fyllda..? Stort TACK, jag ska försöka hålla fingrarna i styr till den 24:e!

Read Full Post »

Morgonens telefonsamtal klarades av strax före klockan nio. Och nu avvaktar jag besked. Du som har mitt lösen kan läsa mer om det här! Jag känner mig nöjd med mig själv, jag har gjort vad jag har kunnat. Nu ligger bollen hos andra.

Som synes av den tidigare bilden av osten var det dags att fylla på förråden idag. Jag tågade iväg till Tokerian och kom hem 400 spänn fattigare, men med två tunga matkassar. Däruti hamnade nämligen inte bara en ostbit utan bröd, soppor, kycklingkorv, flingor, sköljmedel och lite annat. Jag hade tur för sköljmedlet, chilibågarna och mums-mumsen var det extrapris/rabatt på – de två första varorna var två för priset av en, mums-mumsen gick jag på att köpa två paket med fem kronors rabatt. Nåja, nåt måste man unna sig med tanke på att vi kanske vill mysa lite så här på sportlovet.

På Tokerian utspelade sig inte nåt särskilt mer än att en man bad en jämnårig anställd att hjälpa farbror (uff, peddovarning!) och en unge trotsade så vilt att h*n nästan sparkade sönder mina mums-mums. Eftersom jag hade båda händerna upptagna och inte kunde ge ungen Onda Toffelögat undslapp jag mig i stället, svagt väsande en svordom.

Och jag har faktiskt inte ljugit om att Tokerian är lite speciell när det gäller sin skyltning. Inte nog med att man är inkonsekvent i sin stavning…


Jaa, hur stavas det egentligen? Pommes strips eller pommes stripes..? En vägledning kan ju vara att studera förpackningarna. Det har EN  av skyltmakarna gjort.

                                                                                                                                                             Man kan inte stava så bra heller…


Det är svårt att stava rätt till detta land… Men kanske skyltmakaren ville hylla sin mamma Britta?

                                                                                                                                                      Nej, skyltmakaren kan inte ens stava till detta ord:


Det här ordet stavas i verkliga livet med två n.

                                                                                                                                                          Sen är det lite si och så med placeringen av varorna.


Nånting hör inte riktigt hemma på den här hyllan…

                                                                                                                                                        Ja, det händer ganska ofta att man… förundras…


Det här ser inte heller riktigt rätt ut…

                                                                                                                                                             När man går omkring på Tokerian börjar man ibland fundera över sitt förstånd.


Vad har Danielkaffet ihop med pfefferonisarna, egentligen?

                                                                                                                                                      Och hur kommer det sig att påskfjädrarna kamperar ihop med fruktdrycken?


Kan det ha att göra med att man blir törstig om man killar sig i halsen med påskfjädrar?

                                                                                                                                                            Nej, det är inte mycket som står rätt till på Tokerian… En man i en butikslåda…


Herr Vant, hallå! Lever du???

                                                                                                                                                          Rörigt är det onekligen och man kan ju inte hjälpa att man funderar vem som rör till det på Tokerian.


Undrar om det är herr Vant som har lagt sin Merflaska bland strumpbyxorna…

                                                                                                                                                            Nej, det förekommer många konstiga varuplaceringar. Men jag har INTE ljugit om att sopporna är placerade under skylten Köttbullar


Köttbullar… fast soppa.

                                                                                                                                                           Efter detta utstuderat elaka bildreportage drar jag mig tillbaka för att begrunda allvaret i en av våra kvällsblaskor med tillhörande TV-bilaga.

Read Full Post »