Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘trivsam’

Ja rubriken skulle kunna vara titel på flera saker för tillfället, men i det här inlägget handlar det om Björn Hellbergs deckare Inte önskvärd, lånad av Fästmön och alldeles nyss utläst.

Inte önskvärd

Sten Wall klarar upp mord i Staden igen.


Den här gången
blir en ung mopedist ihjälkörd. Nästan samtidigt försvinner en ung kille spårlöst. Och så är det nån som utsätts för anonyma hot. Polisen Sten Wall har mycket att jobba med den här senhösten…

Böckerna om polisen Sten Wall i Staden är trivsamma och inte överläskiga. Den här är inget undantag. Björn Hellberg bygger upp en ganska kuslig stämning. Det sker mord och det är mycket passion i den här boken. Men Sten Wall reder förstås ut allt.

Inte högsta betyg, men näst högsta!

rosa toffla minirosa toffla minirosa toffla minirosa toffla mini


Livet är kort.

Read Full Post »

Den mest älskade samlar på Björn Hellberg-deckare. Dessa brukar jag också låna och läsa eftersom jag tycker att de ofta är lättlästa och lite halvspännande. Inför operationen kom Anna med en hög och nu har jag läst den första, födde: en dotter.

födde en dotter

En kuslig stalkerhistoria.


Den här gången har polisen Sten Wall
fått ett fall med en stalkad man på halsen. Det hela verkar mest vara ett skämt, men med ett gammalt fall i bakhuvudet tar Sten Wall inte lätt på det hela. Tyvärr gör offret det – och det går som det går…

Björn Hellberg bygger upp en kuslig stämning och det gör boken spännande redan från starten. Detta är ingen tungviktare – varken till innehållet sett eller till omfånget. Men en trivsam, spännande deckare.

Högt betyg!

rosa toffla minirosa toffla minirosa toffla minirosa toffla mini


Livet är kort.

Read Full Post »

Torsdag och dags för veckans höjdpunkter (lycka, förstås!) respektive lågvattenmärken (krycka, naturligtvis!). Det är inte svårare än så här:

Lycka


Krycka

 

Livet är kort.

Read Full Post »

Spänning och lite humor är nåt som finns i de flesta Sten Wall-deckarna. Så även i Den flerfaldige mördaren av Björn Hellberg, en bok jag lånade av Fästmön. Men roligast av allt är det i bokens persongalleri finns en elak bloggare…

Spänning, humor och en elak bloggare.


Det går mot sommar i Staden.
Nån ägnar sig åt inbrott hos en äldre man, nån ägnar sig åt att klottra. Och nån klottrar tillbaka över klottrarnas ursprungliga rasistiska budskap. Mitt i allt detta finns en journalist som tror att han är Guds gåva till kvinnan – och så den elake bloggaren, en före detta kollega till journalisten. Är det en av dem som har mördat politikern? Och vad hade han i Staden att göra..?

Polisen Sten Wall är en trivsam figur. Böckerna är ganska spännande deckare med en viss touch av humor. Inte superspännande men ganska OK. Medelbetyg!

Read Full Post »

Jag har varit på utflykt till Högre Höjder. Det är så märkligt, när jag kom hit till fakulteten i höstas, tyckte jag att jag hade kommit till Paradiset. Men nu kan jag meddela att mitt första intryck av Högre Höjder var

nära Himlen…

Men begreppet Himlen är, som bekant reserverat för min Fästmös boning. Hur som helst, första känslan jag fick när jag kom in i Fort Knox (ja, det var inte helt lätt…) var

trivsam arbetsplats och trevliga arbetsmyror

Och faktum är jag ju vill lita på min intuition…


Tidig morgon utanför Högre Höjder!  


Jag möttes av J som nog är en av de mest positiva människor
jag känner till – utan att vara överdriven.

Smitta mig!

fick jag lust att skrika, men det gör man ju inte när man är bortbjuden till nån på förmiddagskaffe första gången!

Jag fick hälsa på såväl tvåbenta som fyrbenta varelser och jag kan nog säga att om den fyrbenta hade fått bestämma så skulle jag ha fått jobb där direkt. Som hakkliare! Underbar liten ullig hund som låg vid min fåtölj och lät sig klias under hela fikastunden.

Det var intressant att höra om Högre Höjders spännande och divergerande, minst sagt, kunder och att få tillfälle att berätta lite om mig själv. Men jag kände nog att det blev lite ostrukturerat från min sida. Vi kom in på så många intressanta saker, helt enkelt! Och plötsligt hade över en timma passerat… Innan jag gick tillbaka under valvet till bilen hälsade jag på nere hos E. Sen blev det nästan bestämt att jag ska komma dit en fredagseftermiddag och prata lite… bloggande! Jaa, det är sant! Jag ska få prata om en av mina favoritsysselsättningar! Och eventuellt kan det bli föreläsning för företag också under nån temadag. Ett ypperligt tillfälle att knyta kontakter…


Det här valvet passerade jag under två gånger.


Märkligt hur det kan svänga i tillvaron.
Häromdan var jag helt förtvivlad för att nu plötsligt ha flera intressanta eventuellt-på-gång-saker…


Stort TACK till J som bjöd in mig på besök!


PS Om Högre Höjder hade köpt det här inlägget av mig via
Blogvertiser – knapp i högerspalten! – hade jag skrivit ut dess korrekta namn samt länkat! Nu får ni som läser fundera och fantisera om vilket häftigt ställe jag har varit på!!!

 

Read Full Post »

Ögonbryn, en vit kula i roulettehjulet, en haj och så den vackra Francine från Säpo. Johan Kristian Homan, antikhandlare från Gamla stan, blir indragen i händelser där världsfreden kan vara hotad i boken Högt spel av Jan Mårtenson.


En tjock bok, men inte mycket mellan pärmarna.

                                                                                                                                                 Antikhandlare Homan åker till Monaco med sin vackra Säpo-agent Francine. Där träffar han på alla möjliga sannolika och osannolika inidivider. Och semestern blir inte så skön och avkopplande som de båda tänkt eftersom vissa av dem de träffar är internationella vapenhandlare. I Davos lyckas Homan bli inblandad i ett attentat och hamnar på en krigsförbrytares dödslista.

Det här LÅTER som en väldigt spännande bok. Men det är det tyvärr inte. Den är skriven strax efter de fruktansvärda händelserna i forna Jugoslavien i början av 1990-talet och dessa händelser bildar liksom lite fond. Homan-deckarna brukar alltid om inte vara spännande så åtminstone trivsamma. Men det är inte den här boken heller. Den är bara tjock.

Lågt betyg.

Read Full Post »

Miljön är trivsam, estetisk och välfungerande. Så lyder motiveringen som till att det är Resecentrums utemiljö som får lokalblaskans Stadsmiljöpris i år.

För sjätte gången delas priset ut. Och det som prisas är Centralpassagen, Järnvägsparken och Kungsgatan, det vill säga miljön kring stans Resecentrum. Lokalblaskan har grundat sin motivering på såväl konst som funktion – och så planteringar. Totalt får de tre upphovsmännen 25 000 pix att dela på.


Lustifikt och annorlunda konstverk.

                                                                                                                                                           Själv fick jag en guidad tur av Elias för en dag i maj. Det var riktigt roligt att se hur fint det har blivit. Hela centrumet känns emellertid inte helt färdigställt ännu och jag tror att man kanske ska se över vissa saker så att de till exempel anpassas bättre för personer med funktionshinder. För övrigt tycker jag att vi kan vara stolta över vårt nya Resecentrum. Men när man läser kommentarerna till UNT:s artikel på nätet undrar man om vi är en samling gnällspikar…


Här springer den unge guiden uppför en jättetrappa. Men det ska finnas rulltrappa och hissar också.

Read Full Post »

« Newer Posts