Vänligen Lars Lerin: Christer Sjögren

Ett inlägg om en TV-serie.

---

 

Lars Lerin och Christer Sjögren… Vad kan de ha gemensamt? Faktiskt en hel del, visade det sig i kvällens Vänligen Lars Lerin. Det jag visste i förväg var att de båda är värmlänningar. Men sen var det lite mer…

Lars Lerin tog bilen runt sjön för att träffa en dansbandskung. (Bilden är lånad från SvT:s webbplats.)

Kaffe och tårta på Christer Sjögrens brygga. Jorå, de båda är inte bara värmlänningar, de är grannar också. Tanken var att Lars skulle ta båten till Christer, men nån sjöman är han väl inte riktigt, konstaterade han själv. Så det blev bilen till dansbandskungen – som dessutom samlar på bilar. En olikhet herrarna emellan dock, för Lars Lerin lekte hellre med dockor.

Spännande var det att höra delar av dialogen om mammor och ensamhet. Och även om det hade läckt ut i förväg är det en lustig historia, den om Lars pappa och Christers mamma – paret som förlovade sig en midsommarafton.

Det var en trivsam stämning, men det blev inte riktigt den närhet som jag noterade med ett par av de andra nya vännerna som Lars Lerin har träffat. Kvällens program får ändå högt Toffelomdöme. Nästa gång träffar Lars Lerin den norske konstnären Bjarne Melgaard – som jag inte vet ett smack om. Spännande!

Här kan du läsa om när Lars Lerin mötte…

Anni-Frid Lyngstad

Mikael Persbrandt

Leif GW Persson

Nino Ramsby

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Mörkt motiv

Ett inlägg om en bok.

Det är alltid spännande att göra nya bekantskaper – även i litteraturens värld. Jag har länge varit sugen på att läsa nånting av Louise Penny. I februari skickade jag efter en av hennes böcker i pocket, Mörkt motiv, den första i serien om kommissarie Gamache.

I bästa Agatha Christie-stil hittas en gammal kvinna död i skogen i den lilla kanadensiska byn Three Pines. Jane Neal, 76 år, har fått en pil rakt genom hjärtat. Först tror man att det är en olyckshändelse eftersom skogarna vimlar av tjuvskyttar, men snart kommer kommissarie Gamache och hans poliser på att att nån faktiskt mördade den gamla damen.

Boken andas trivsam stämning, småstadsidyll och känns nästan lite brittisk, men händelserna utspelar sig i Kanada. (Författaren är kanadensisk.) Tyvärr blir Louise Pennys bok ganska seg och händelsefattig, till skillnad från Agatha Christies deckare. Det är bara understundom som det glimtar till av klipskt polisarbete eller rafflande spänning. Nu är den andra boken i serien redan inköpt, så jag ger inte upp än. Men Mörkt motiv når bara upp till medel. Lite besviken är jag allt!

Livet är kort.

Read Full Post »