Brillor och kräftor

Ett smått sugande och sörplande inlägg.

---

 

Jag gick till Synsam i Stormarknaden igen.

Tänk, nu är det ett dygn sen jag jobbade! Helgerna går så fort… Jag åkte lite tidigare från jobbet igår, för jag hade en dejt med en optiker. I höstas var jag ju hos Synsam på Stormarknaden (tack vare en viss Karl-Bertil!). Jag provade synen och optikern kom fram till att jag behövde betydligt starkare linser än jag hade haft. Och läsglasögon. Linser nätshoppade jag som vanligt för det är billigare. Plötsligt såg jag på långt håll… Men… jag såg inte på nära håll. Jag såg inte att läsa böcker eller sms eller Wordfeud… En bunt billiga läsglasögon inköptes från diverse ställen. Huvudvärken jag hade dragits med ett längre tag försvann så småningom, även om det tog en god stund att vänja sig. Men nu för ett par veckor sen kom den tillbaka. Jag kollade upp möjligheten att få terminalglasögon via jobbet och det var jag berättigad till. Min arbetsgivare betalar glasen samt bågar upp till 390 kronor. Så igår kollade jag synen igen med fokus på datorarbete och manusläsning bredvid. Jag hittade ett par enkla bågar för prick 390 kronor. Om en och en halv vecka, ungefär, får jag sms om att jag kan hämta mina nya brillor. Det ska bli skönt! Ögonen får nämligen jobba hårt om dagarna.

Påsen från Partyland innehöll kräftservetter och en svindyr kräftlöpare i plast.

Och när jag kom ut från optikern, med min partypåse innehållandes kräftservetter och en svindyr kräftlöpare i plast i handen… vem står utanför att väntar på mig om inte Fästmön? Jag blev varm i hela kroppen när jag såg de där busiga ögonen! Vi åkte tillsammans hem till New Village för att ha kräftskiva. Jag hade förberett hemma med kräfttallrikar, kräftljusstakar och kräftknivar samt ställt fram snapsglasen av tenn som jag fick en gång när jag gifte mig. I kylen låg en flarra Östgöta sädes på kylning, medan kräftorna hade tinats där över natten samt på diskbänken under dan.

Nu tycker inte jag att det är särskilt konstigt att ha kräftskiva i januari, men det gör visst ”alla andra”. Ibland har folk en sån trist attityd, bara. Det som passar för mig kanske inte passar för dig. Till min kräftskiva var endast en gäst inbjuden – Anna. Vi sög och sörplade på de röda djuren. Rostade lite bröd till och mumsade på ostar som luktade som om bäst före-datumet var satt nån gång förra seklet. Jag tog en öl och Anna ett glas vitt. Fem snapsvisor och lika många snapsar tog vi. Inte blev vi uppkäftiga för det, bara varma och trötta… Jag orkade gå ut med kräftskalen till soprummet och vi kollade Shetland på TV, men sen var det tack och god natt!

Här är några bilder från igår:

Detta bildspel kräver JavaScript.

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Kylan fortsätter

Jag trodde i min enfald det jag hade läst i tidningen: att det skulle bli mildare. Något

mildare

kan man väl säga att det var i morse,

bara

runt 10 minusgrader.

Jag vill att det ska bli varmt, för nu har jag upptäckt att jag måste göra lite handpåläggning på Clark Kent*. Nån idiot har nämligen strukit sig mot hans högra bakvinge och gjort en lång, men inte så djup repa. Förhoppningsvis går det att polera upp skiten. Färg och lack har jag. Men så onödigt sånt där är! Ingen aning har jag heller om när det har hänt, jag upptäckte det i helgen. Visserligen brukar jag gå runt bilen då och då för att kolla att alla lampor funkar. Fästmön brukar också kolla. Av detta skäl gissar jag att det har hänt nån gång i förra veckan. Irriterande! Men samtidigt är jag glad att det inte var en större skada – eller att nån som satt inne i min bil blev skadad!.. Trist attityd folk har, emellertid, som varken skriver nån lapp eller hör av sig när sånt här händer.

Kallt är det som sagt idag, men också soligt. Jag försökte fånga den stora gula osten mellan husen, men som alltid är det ögat ser vackrare än det kameran ser. I alla fall för mig.

En gul ost såg jag i morse mellan husen. 

Uppe på jobbet var det kyligt. Termostaten går ju på lägsta under helger och nätter, så man måste ha tröja på sig. Fast man kan väl säga att det är ett liiitet misslyckande för dem som byggde huset när fönstren ser ut så här.

Man kan väl säga att detta frostiga fönster är ett litet misslyckande för dem som byggde huset..? 

Idag ska jag fila på min plan, i morgon väntar en intervju och ett arbetsmöte angående elektroniska informationstavlor. Det är Alla Hjärtans Dag i morgon och tillika Bibbis födelsedag, så trots att jag tycker att det är en säljarkupp tänker jag mig nog ut till Anna på kvällen.

I kväll efter jobbet måste jag handla lite för att fylla på i kylen. Gissningsvis behöver jag städa efter stamspolningen också och sen ska alla grejor och mattor tillbaka på plats. Hoppas att det blir bra nu, i rör och brunnar!

*Clark Kent = min skadade lille bil-man

Read Full Post »

Frisk fredag – får vi hoppas…

Sitter vid datorn och svettas och är nervös. Clark Kent* är avlämnad hos bildoktorn. Jag har fått en prisuppgift som jag gärna vill tro på: handlar det bara om uppsmörjning, cirka 500 pix. Annars… ??? Så den som vill får gärna hålla en tumme under dan! I Clarks ställe står nu en röd, lite yngre motsvarighet till honom. En kvick liten sak med sex växlar, vilket blev premiär för mig. Jag har hittills bara kört femväxlat. Kul!

Min fina man är hos doktorn!

                                                                                                                                                               Jag ska fortsätta med min att-göra-lista under dagen, men jag ringde så många samtal igår att jag blev riktigt hes och hostig. Och jag har nerverna utanpå idag på grund av bilen. Att ha bilen på verkstad när man är arbetslös är som du förstår en oro för att kostnaderna ska dra iväg.

För övrigt misstänker jag starkt att jag inte kan sitta i arbetsrummet och jobba eftersom det förekommer oljud utanför fönstret – nästan som varje dag. Jag skulle ALDRIG kunna ha ett säljjobb där jag satt hemma och ringde. De uppringda skulle undra från vilken krigsskådeplats jag ringde…

Tyvärr kan jag inte vara rak och säga nåt till den det berör eftersom höga vederbörande inte ens hälsar på mig efter förra gången jag uttalade min mening… Trist attityd. Men visst, jag var inte särskilt trevlig då för två år sen heller. Det är svårt att dela tak med nån som vägrar kommunicera och som vägrar visa hänsyn. Jag minns en stekhet sommar för många år sen. Mina föräldrar var här på besök. Alla fönster och dörrar stod på vid gavel dygnet runt på grund av hettan. Extremt tidigt en söndagsmorgon kör ett pucko – ja, jag kan inte kalla det för nåt annat! – igång och klipper gräs. Visserligen med handgräsklippare, men ändå. Det lät MYCKET! Så mycket att min pappa for upp ur sängen och ut på ballen** i bara kalsipperna och undrade vad som stod på… Detta tycktes skrämma Klipparen, som genast avbröt. Jag önskade SÅ att pappa hade varit här och gjort en liknande manöver en ANNAN söndagsmorgon i juli när man bestämt sig för barnkalas klockan nio på uteplatsen… Men man får inte säga nåt när det gäller barn, då blir man Persona non grata. Samtidigt sitter jag i skrivande stund och retar ihjäl mig på en unge som trotsvrålar på en av uteplatserna. Klockan är halv åtta på morgonen…

I kväll åker jag ut till Himlen eftersom jag ska tillbringa morgondagen med Elias när hans pappa är i Göteborg och hans mamma jobbar. Jag funderar på en tur till Storvad om det är väder för det, men eftersom jag igår upptäckte att lingonveckan återinträtt – det är bara två veckor sen sist – känns det mest jobbigt. Kanske blir det i stället en tur ner till Vaksala torg och lördagsloppisen där. Vi får se. Ibland är det skönt att bara slappa också…

Lingon igen!

                                                                                                                                                                      Nu har verkstan ringt och bilen är klar redan om en halvtimma. Tyvärr måste bromsskivorna bytas och några såna fanns inte hemma, så en tillfällig lösning blir att man smörjer upp dem och inväntar reservdelarna. Dessa går sen loss på mellan 3 000 och 4 000 kronor. Låter väl fantastiskt härligt, eller..? Ja, ja, min vanliga tur…

 

                                                                                                                                                                *Clark Kent = min lille bil-man
**ballen = balkongen

Read Full Post »