Så stor trängsel för uppmärksamhet

Ett omvärldsspanande inlägg.

---

 

Ser du bloddroppen? Jag såg den och svimmade.

Lite ont i halsen och en bloddroppe, det är mitt kroppsliga tillstånd idag. Nån intressant person är jag inte, jag har ingen ovanlig sjukdom, inte är jag flykting, inte har jag gett ut en ny bok. Jag är inte känd, jag är inte snygg och jag är inte intresserad av mode, smink, kläder, barn, matlagning eller sport. Men jag reagerar när Suicidpreventiva dagen idag fick så lite utrymme i lokalmedia. Lokalblaskan skrev en text om manifestationen här i Uppsala. Texten las ut i natt. Radio Uppland hade ett inslag idag på förmiddagen. Läs mer på radions webbplats! (Eftersom alla inlägg som publiceras här numera är tidsinställda kan det hända att det har dykt upp mer i media om Suicidpreventiva dagen, men jag sitter troligen inte vid datorn när detta publiceras och kan därför inte uppdatera eller lägga till genast.)

Lokalblaskan fokuserar på flyktingar. Nu sänder de en fotograf och en reporter till Lesbos för att de ska skildra flyktingsituationen på plats under en vecka. Bland annat ska de kolla om det Uppsalaborna skänkt via organisationen Vi gör vad vi kan – kläder och pengar – kommer flyktingarna till del. Lokalblaskans chefredaktör Charlotta Friborg säger bland annat:

[…] Det är viktigt för oss att lyfta fram människor som nu är på flykt. Det gör situationen begriplig på ett helt annat sätt än att rapportera om abstrakta siffror över hur många flyktingarna är […]

Lovvärt och bra av såväl tidning som organisation. För vi litar väl på att både tidningens folk och organisationens gör det de lovar..?

Sen blir det… väldigt lokalt när Storgatan, en visserligen central gata i Uppsala, men en av stans smärre, drabbas av en vattenläcka. En ledning har gått sönder och folk har inget vatten. Men det finns färskvatten att hämta via en brandpost i närheten. Hum… Uppsala vatten har gått en liten kurs i hur man bär sig åt med information kring smärre vattenkriser sen sist. Då, för nästan ett år sen, fanns det inte information nånstans på flera timmar och när den kom var den felaktig.

Boken jag recenserade tidigare idag!

I boken, vars recension jag publicerade vid lunchtid idag, fanns en intressant diskussion om yttrandefrihet. Eller snarare anonymitet i cyberspace. Är det en fråga om demokrati eller handlar det om att möjliggöra brottsliga handlingar? Det är lätt att tycka mycket när en är anonym, men det är uppenbarligen svårt för vissa att visa att de står det de säger/skriver. En får inte hetsa mot grupper av folk. Det är till exempel brottsligt att hets mot grupper med såna som jag, homosexuella. En man dömdes för förtal och hets mot folkgrupp efter att han skrivit nedsättande saker om romer på Fejan. Det är bra, tycker jag, en ska inte generalisera och en ska inte skriva vad som helst om grupper.

Men enskilda då? Uppenbarligen är det mer tillåtet och helt OK att hänga ut en sån som jag inte bara i ord utan med bild. Jo, det är fritt fram att tycka vad en vill om mig, det tycker jag. Att förtala mig (sprida osanna saker som fakta om mig), däremot, är en brottslig handling – fast ska en driva frågan till domstol får en göra det själv. Det känns som om det är mer tillåtet att förtala enskilda personer, alltså.

I morse läste jag i Göteborgs-Posten på nätet att en skoltidnings satir blivit anmäld. I tisdags blev tidningens redaktion kallad till skolledningen. Nån eller några hade blivit kränkt(a) av en text i en serieruta. Kränkt(a) och sexuellt trakasserad(e). Syftet var att driva med ettor på skolan, Schillerska gymnasiet. Susanna Gavin, chefredaktör på Schilldringar, berättar i GP om mötet med skolledningen:

[…] De sa att de ville erbjuda oss hjälp och stöd för att det inte skulle bli så här igen. Som jag förstod det innebar det att någon skulle gå igenom våra texter i framtiden. Det känns som censur […]

När jag läser vad som skrevs – se länken ovan! – har jag svårt att se vad som är kränkande och sexuella trakasserier i det hela. Rätt oskyldigt, tycker jag. Sen är jag väl medveten om att alla inte har samma humor. Och att det kanske är bra att ha en diskussion om vad som gäller innehållsmässigt INNAN en gör en tidning, ta fram riktlinjer etc. Inte komma efteråt och censurera.

Och HÄR har jag sån lust att fråga vad andra tycker. Men… kommenteringen är ju avstängd (förutom på rena bokinlägg) – av flera skäl. Ett är… förtal, ett annat trakasserier, tro det eller ej.

Det är trängsel om uppmärksamheten i media och sociala medier. En del får ganska oförtjänt uppmärksamhet. Nu går jag och tänder ett ljus, min manifestation för en av de 1 531 personerna i Sverige som tog livet av sig förra året.

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Ulva marknad eller Sparsamhet är en dygd

Ett inlägg om ett och annat lördagsnöje.

---

 

Den här helgen är det Ulva marknad ute vid Ulva kvarn. Regnet hänger i luften, men det var ändå uppehåll mitt på dan idag. Därför styrde Fästmön och jag Clark Kent* utåt vargarnas vadställe för att glo på hantverk, folk, fä och annat.

Sparsamhet är en dygd sen ett tag tillbaka. Inte för att jag nånsin har varit slösaktig, men med en lön kan en ju unna sig att köpa saker ibland. Därför höll jag på att smälla av när vi kom till Ulva och blev invinkade på parkeringen. Hutlösa 40 spänn krävde parkeringsvakten av mig. I vanliga fall är där gratis parkering. Ärligt talat hade jag vänt om jag hade kunnat. Det kunde jag inte, för det stod bilar efter. Så vi delade på avgiften, parkerade och skuttade mellan pölar och leriga spår för att besöka själva marknaden.

På sparbössan står orden för dagen. (Föremålet finns att köpa på Uppsalas nyaste antik- och retrobutik på Hjalmar Brantingsgatan 4a. Okänt pris.)

Där var knökfullt med folk och det är ett sant – och i övrigt kostnadsfritt – nöje att glo på både folk och saker. Samtidigt gjorde trängseln mig smått… stressad. Anna blev stressad av de mörka molnen över våra huvuden. Så det är inte lögn att säga att vi nästan sprang (fast en Toffla springer ju aldrig på riktigt) genom hela marknaden. Roligt var det att notera att det verkligen var fokus på hantverk och egenproducerat, inte nåt som var serietillverkat i plast och

made in TjottaHeiti

Vi köpte emellertid ingenting, inte ens nåt ätbart. Det var det så många andra som gjorde och smockade i sig så att bordsskicket avskräckte – våfflor med sylt runt hela käften och bostongurka som snorkråka på nästippen. Nej fy! Jag tog i alla fall några bilder på en del trevliga saker:

Detta bildspel kräver JavaScript.

Just när vi närmade oss stan kom de första regndropparna. Vi tittade in till antik- och retrobutiken på Hjalmar Brantingsgatan 4a och fick en trevlig pratstund med den av ägarna som hade lördagstjänst. Toalettbehov och fikasug gjorde att vi därefter åkte ut till Erikshjälpen. Där finns nämligen både en fräsch toalett och gott fika till en billig peng. Och så passade vi på att titta på saker också, utan att handla. Anna var söt och bjöd på fikat. Jag valde morotskaka. Inte så orange, men väldigt god. Och morötter har en ju hört ska vara nyttigt…

Detta bildspel kräver JavaScript.

*Clark Kent = bilmannen #1

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Sista april light

Ett Sista april-inlägg igen.

---

 

Igår kväll regnade det – av och till.

Sista april har startat tveksamt. Det regnade av och till igår kväll och det ser ut som om det har regnat i natt. Kallt har det visst varit också, knappt nån grad varmt. I skrivande stund är det runt 19 grader. Solen försöker titta fram och vem vet, den kanske lyckas.

Själv önskar jag att vädret fortsatte att vara tveksamt. Om det regnar och är kallt blir det nämligen mindre fylla på stan. Nej, det är verkligen inte så att jag missunnar människor att ha roligt. Men på Sista april är det som om det råder krigstillstånd på stan, som jag skrev igår. En del kan inte bete sig, helt enkelt. Många gånger har jag till exempel sett hur man gör sig av med urdruckna ölflaskor – man kastar dem bakåt över axeln, naturligtvis utan en tanke på att det råder trängsel på gator och torg idag. Jag har också sätt unga människor så berusade att det har varit ett under att de inte har trillat i ån. Akutpersonalen på Sjukstugan i Backen får jobba hårt varje Sista april. De borde få direktörslöner en sån här dag. Det finns en och annan direktör som lätt skulle kunna avstå en månadslön på runt 80 000 kronor åtminstone i april.

På alla andra ställen än Uppsala är det arbetsdag idag. Några kanske har halv arbetsdag. Som arbetssökande är varje dag en arbetsdag med att söka jobb. Fast jag tog sovmorgon ända till klockan åtta i morse. Jag är nämligen fortfarande inte riktigt frisk. Fästmön mår bättre och i morgon måste hon ta sig till jobbet. Jag skjutsar dit och hem. Inte 17 orkar hon promenera som hon gjorde innan vi drabbades av Den Svåra Sjukdomen. Hoppas bara att hon orkar morgondagen.

Fallet Vincent Franke är en obehaglig historia.

Vi har inga större planer för dan. Jag vill gärna fortsätta läsa min bok på gång, som jag slog upp igår. Inte tyckte jag att jag satt så särskilt länge med den, men hepp så hade jag redan läst ett sjuttiotal sidor. Det är en riktigt obehaglig historia om drogmissbruk och abstinens, för att nämna en del. Den ska visst innehålla kärlek och besatthet också.

Jag har så många härliga böcker att läsa just nu. Men jag behöver fortfarande bokhyllor. Jag förvarar en lagerhylla åt Anna i mitt förråd och funderar på att ta in den i lägenheten och förvara böcker i den… Snart kan jag nämligen inte peta in fler böcker i mina hyllor i arbetsrummet.

Här ska serveras klassisk matjes till lunch.

Nä, idag blir det nog inte många knop här. Jag ska börja min dag med en dusch och hårtvätt. Möjligen försöker vi ta oss till ett apotek, eftersom Anna behöver insulin (kan vara bra att ha när man är diabetiker). Vi kör sen en Sista april light. Vi har ju skippat champagnefrukosten med gröt och forsränningen struntar vi fullständigt i liksom champagnegaloppen i eftermiddag. Men nåt vi inte skippar är sillunchen! Jag har handlat hem matjessill som ska intas med potatis, gräddfil, gräslök och kokt ägg samt knäckemacka med ädelost. Det hela sköljs ner med en liten klar eller två (Östgöta sädes, förstås). Till kvällen har vi tänkt oss räkor och var sitt glas vitt vin. Vi har samlat ihop diverse gemensamma resurser. Det gäller ju att inte fakta av.

Jag hoppas att du får en fin Sista april, vad du nu än hittar på! Och du som är ute och festar, var försiktig med alkoholen!!!

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Ibland måste man utsätta sig…

Ett rätt utsatt inlägg.

---

 

Några av de ärenden jag utförde idag inbegrep shopping av medikamenter och mat, en kalendersats för det kommande året, papper till skrivaren och en TV-tidning. (Notera, för övrigt att sex deckare av Maria Lang nu äntligen ska visas på TV!)

Det är svårt att tala och skriva om sina tillkortakommanden och sina mindre bra sidor. Men nu ska jag göra det. Dels för att jag har nämnt det tidigare utan att gå in på detaljer, dels för att jag önskar att människor kunde förstå. Bara önskar, inget krav på förståelse. Det finns ju också människor som väljer att inte förstå. Det är givetvis upp till dem att förbli i sin egen lilla bubbla.

Jag gillar inte folkmassor och trängsel. En underdrift att skriva ”gillar inte”… Det ställer till oerhörda problem eftersom jag samtidigt gillar att träffa nya människor och gamla vänner. Men det är inte bara att hoppa på en buss för mig, det är… ett stort kliv för människan Tofflan, för att parafrasera en viss astronaut. Det är skitsvårt att åka kommunalt, dösvårt att bara gå och handla och nästan outhärdligt svårt att genomföra flera ärenden på Stormarknaden.

Inte blir det jag tycker är svårt lättare eftersom jag ju mindre och mindre lämnar min rövarkula nu. Att inte komma iväg till ett jobb varje dag gör saker med mig som person. Bara att gå utanför lägenhetsdörren blir… en ren pina. Det är svårt att förklara hur det känns. Ibland känns det rent fysiskt, till exempel kan jag bli jätteyr och svimfärdig. Andra gånger är det bara… motvilja.

När jag befinner mig ute bland folk syns det för det mesta inte hur jag känner mig. Jag har jag till exempel ingen vit käpp, en hörapparat, en krycka eller en rullstol som visar mitt läge. Det finns inte ens nåt jävla band som jag kan sätta på mig. Skulle möjligen vara Rädda Bandet, dårå.

Men jag vet att jag kan upplevas som stram och det finns folk som blir sura på mig för att jag inte hälsar. Då handlar det om att all min energi går åt till att stå på benen eller gå eller välja en vara. Det finns ingen kraft kvar till att urskilja vem som är bekant eller vän och vem som är främling och okänd.

För det mesta har jag inga större problem. Det är när jag har isolerat mig längre tider som det blir svårt. Nätet har varit ett sätt att ”träffa folk”. Dessvärre blir jag även här besviken ibland. Den man tror är en lojal vän visar ingen som helst medkänsla när man har det svårt och sånt. Men så är vi väl alla lite till mans/kvinns – sig själv närmast. Det är inte bara andra som stänger in sig i sin egna lilla bubbla, jag gör det ju också.

Idag är jag i alla fall stolt över att jag klarade av alla mina ärenden på Stormarknaden. Det finns dagar när jag inte klarar av att gå ut med soporna. Och utan bil skulle jag stanna inne helt. Men ibland måste man utsätta sig – för att helt enkelt överleva.

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

”… om hon inte blir mutad med en gris… nej, kaka!..”

Ett demokratiskt och sött inlägg.

---

 

Förtidsröstare på Gränby centrum.

Nu har somliga utnyttjat sin demokratiska rättighet att rösta. Fästmön var och förtidsröstade eftersom hon dels jobbar på valdagen, dels inte är nära sin vallokal som ligger i Förorten. Det var en strid ström med folk som följde hennes exempel under fredagen på Stormarknaden.

Själv stod jag på behörigt avstånd, men ändå bredvid röstningsutrymmet. För precis intill fanns nämligen Konditori Fågelsången. Medan Anna var vuxlig och röstade stod jag och tittade på kakor, bakelser och tårtor. Och dreglade… Man blir lite sån när man har sötsaksförbud på vardagarna. Då suktar man, liksom…

Kakor, bakelser och tårtor intill röstningen. Inte konstigt att man dreglade…

Men var lugn. Även jag kan vara seriös. Självklart ska jag rösta på söndag! Min vallokal ligger på fem nä, sju minuters gångavstånd (när man har hälsporre) från mitt hem.

Idag skulle vi emellertid handla. Det finns inget roligt med att handla om det inte handlar (!) om böcker. Idag stod det bara mat och dryck på handlingslappen. Och skitsmå glödlampor. Anna vet att jag inte estimerar att handla, så hon förbarmade sig över mig – och sitt eget blodsocker (Anna är diabetiker): hon bjöd på kaffe och väldigt nyttig smörgås på konditoriet med kakorna, bakelserna och tårtorna.

Kaffe och väldigt nyttig smörgås.

Och ja just det. Det är ju faktiskt HELG idag. Då behöver man ju inte späka sig och ha sötsaksförbud! Det blev en underbart kletig toscakaka osså… Mums så söt och go´ den var…

Mums vilken kletig kaka!

Därefter gick förstås shoppingen som en dans, trots att vi skulle in på ICA Kvantum. Det var först framme vid mjölken som jag började tappa sugen. Det var nämligen inte länge sen de byggde om inne i den här affären. ÄNDÅ är det ALLTID trängsel och kaos vid mejerikylarna. Folk är som tokiga. Man kan undra om de tror att de ska bli utan mjölk såsom de blockerar ens framfart. För att inte tala om äggen… Där var det en kärr… person som kastade sig framför mig för att rycka åt sig ett tolvpack frukostägg. Maj gadd, det fanns flera tolvpack, så det räckte till oss båda två och blev över…

Ute i bilen satt jag efter denna traumatiska upplevelse en stund senare och försökte få adrenalinet att sluta pumpa ut sig i mitt blod. Sen fick vi bara nästa sötchock när vi tittade lite till höger. I bilen bredvid satt nämligen den sötaste jag nånsin sett vid ratten…

Sötast vid ratten i bilen bredvid.

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Hårda matcher: Shopping och Granbarr

Ett inlägg om dagens matcher.

Det var verkligen kanon att jobba hemifrån idag! Mamma sov ju ganska länge, så det var tyst här. Och just tystnaden är nånting jag inte får på jobbet – jag, som är högkänslig, delar kontor med tre, snart fyra andra personer. Du kan ju tänka dig hur OKUL det är när nån får telefonsamtal eller besök…

Ibland trillar örona av på jobbet…

Jag var så nöjd med min femtimmarsdag idag att jag beslutade mig för att belöna mig själv. Belöningen blev två DVD-filmer som jag skickade efter, den ena till väldigt bra pris.

Efter morgontoalett (nåja…) och påklädning gjorde jag frukost till mig och mamma vid 13.30-tiden. Solen lyste ganska bra idag, men det var lite kyligt när vi rollade långa vägen till affärerna i rondellen. Hos Kaj var det lugnt och skönt. Jag pratade med en trevlig tjej som jobbar där – hon sålde förresten min nya jacka till mig. Mamma shoppade. En bekant från förra jobbet växlade jag också några ord med, liksom fru Blå som ringde på mobilen angående mamma. Megasocial idag, med andra ord!

På Tokerian var det totalt kaos. Varenda kotte i Uppsala var där och handlade och du kan ju tänka dig hur lätt det är att ha koll på en varuvagn och en mamma med rollator i trängseln. Det var en riktigt hård match. Vi klarade oss emellertid helskinnade och fick med oss allt vi tänkt hem.

Här hemma fortsatte en ny match som jag har utkämpat de senaste dagarna: den mot granbarren. Jaa, för världens vackraste gran är ju äkta och barrar. Inte lite utan mycket. Och de där #¤%&@ barren fastnar ju gärna under tofflan på Tofflan – och far därmed runt i lägenheten. Idag har jag sopat en gång och dammsugit med lilla dammsugaren två gånger. Kan väl säga att det står 0 – 3 och det är inte jag som leder matchen…

Världens vackraste gran. Bilden tog jag på julafton i år.

Fick ett trevligt samtal från Mammakusinen B som är väldigt hostig och knappt har nån röst, stackarn! Hon är så gullig och förstår

vissa saker PRECIS!!!

Bara den omtanken att hon hörde av sig för att prata lite med HRH* så att jag skulle få vila mina öron är på pricken en sån omtanke jag behöver.

Ikväll blir det slaskmat från Jack och klockan 21 bänkar vi oss för att se andra avsnittet av Fröken Frimans krig. Här kan du läsa vad jag tyckte om den första delen!

I skrivande stund går en maskin tjockissvart. Ute är det kolsvart. Och halt. Så du… du kör väl försiktigt???

*HRH = Her Royal Highness

Livet är kort.

Read Full Post »

Kulturnatten 2013 – djupt ur en snedtrampad toffla

Ett inlägg om min upplevelse av Kulturnatten 2013.

Det blev nog så att nån la en förbannelse på mig sen jag skrivit kritiskt häromdan om Kulturnatten. Men min åsikt är fortfarande att jag tycker att den bör förnyas lite. Straffet för mina ord lät inte vänta på sig – jag trampade i ett hål i gatan och gjorde en volt. Faktum är att jag inte bara kunde ha brutit nånting eller slagit ut tänder, jag kunde faktiskt ha slagit ihjäl mig. Nu gjorde jag mest illa min friska fot. Idag känner jag emellertid att det ömmar lite mer här och var, till exempel i vänster armbåge. Men… tack och lov är foten bättre!

Jag kanske borde välja mina ord bättre, så jag inte drabbas av nåns vrede… Här en manisfestation för ordet utanför Walmstedtska gården igår.

Igår kväll när vi kom hem och jag hade fått av mig skorna började foten värka och göra förskräckligt ont. Jag var osäker på om jag skulle kunna kunna skjutsa Fästmön till jobbet idag, men det gick! Kanske sände den rare Danny* en bön till vår Gud för mig efter att jag beklagat mig när vi sågs utanför kyrkan! (Det gjorde mig väldigt glad att få veta att Danny har kyrkan, jag är så rädd att han ska känna sig ensam i det här landet.)

Man skulle ju kunna tro att jag har gedigen hålvana. Visserligen parerade jag snygg och rullade ihop mig som en boll, men det gjorde jävligt ont och jag ville helst grina. Nu kämpade jag på resten av kvällen, för se vända och åka hem går ju inte! Vi stappl… nej, inte Anna jag stapplade, upp till bokborden på gågatan. Där var en väldig trängsel, precis som det ska vara en kulturnatt. Men man behöver kanske inte stå stilla och lägga sitt dasslock till hand över ett gäng böcker i en låda samtidigt som man ringer och pratar med sin mamma, eller hur?! Pucko!

Erik Lallerstedt lagar fiskbullar, men det fick han fortsätta göra i boklådan. Ingen bok följde med hem!

På Svartbäcksgatan träffade vi en före detta granne med bror och son som pratade MYCKET med oss. Jag vet fortfarande inte vad h*n heter, men det spelar ingen roll. Vi tittade in i nån affär när vi kommit loss. Där trodde en gubbe att en fin klocka kostade 75 kronor. Han fick lägga till ett par nollor på priset.

På Galleri Uppsala 1810 träffade vi Monica och Kitty. Just när vi var där sålde konstnären en tavla. Om du missade utställningen kan du se Kittys tavlor varje dag mellan klockan 13 och 18  till och med den 19 september.

Kitty Lindsten har just sålt en tavla.

Vi var båda lite nyfikna på Linnéträdgården och halt… nej, Anna gick, jag haltade… in där. Kvällen till ära var det fri entré. Det här med entréavgift har man nyligen infört och det är skit, tycker jag! Möjligen skulle jag kunna tänka mig att betala entréavgift för Botaniska trädgården. Möjligen!..

Men tänk att det fortfarande blommar saker! Vi blev väldigt förvånade.

Orange blommor är alltid fina!

En och annan naken tjej fanns att beskåda också…

Venus i Linnéträdgården.

Och nu vet vi var vi ska sno pumpor för att göra Jack-o’-lanterns till Halloween! Här fanns det många att välja på!..

Pumpor! Det vill säga presumtiva Jack-o’-lanterns.

Vi såg till och med…. gröna avlånga… Kan detta verkligen vara en pumpa? Det ser ju mer ut som en gigantisk sugar snap…

Grön, avlång pumpa eller gigantisk sugar snap?

Vanliga, snigga orange pumpor fanns också. Här ett exemplar som skulle bli en fin Jack…

Ett exemplar som skulle bli en fin Jack.

Det var flera blommor som fortfarande blommade. Underbart vackra färger!

Tagetes.

En del buskar blommade också.

Lila blommor på en buske. De såg så mjuka ut att man ville röra vid dem.

En och annan grönsak såg vi också. Visst är dessa skockor häftiga?!

Kronärtskocka på gång!

Ja, det heter skocka och inte kocka! En kocka är ingen växt utan en människa.

Skocka. Till vänster i blått, vid orange pil, skymtar en duktig kocka dock!

Vi hade gärna velat besöka museet, men när man på ett otrevligt sätt avkrävde mig min ryggsäck vände vi och gick ut. Aldrig i h-e att jag skulle lämna ifrån mig ryggsäcken som sen skulle vara obevakad en kväll som denna, med massor av människor i rörelse! Dåligt, Linnémuseet, dåligt!

Vi gick över ån efter mat. På en av broarna hittade vi kärlekslås.

Kärlekslås på en av stans broar.

På väg till maten såg vi ordmanifestationen (se första bilden i det här inlägget!) samt linedance. Och jag hejade på G, h*n som inte heller förstod vad som hände för fyra år sen. Vi pratade inte nu, bara hejade.

Utbudet av gatumat visade sig bestå av nån enstaka korvmoj och thai. Det blev thai. Därefter gick vi på jakt efter dessert…

Chokladståndet erbjöd fin dessert.

Vi traskade mot Drottninggatan där jag ville besöka en bokhandel. Den visade sig vara stängd. En kulturnatt! Dåligt! Men i stället fick vi syn på mer linedance och vem skuttade där i ledet om inte före detta kollegan Majsan??? Roligt!

Linedance med Majsan vid orange pil.

Vi hade inte köpt nån dryck till maten, så det blev dags att inhandla sådant. Vi hoppade (inte jag, men Anna) upp till Terrassen och tog var sin öl. Jag vågade knappt känna efter hur foten mådde, men…

Anna med en öl ser väldigt sur ut, men det var hon inte. Det var jag som surade över foten.

Efter ölen beslutade vi oss för att inhandla godisremmar och sen ta bussen hem. Det var då jag träffade Danny. Jag tror nog att han la ett gott ord för mig…

Dags att släcka och gå hem.

Vi var nog hemma till strax efter klockan 21. Jag satte upp foten och vi mumsade på kulturnattsgodis. Min jordnötschokladbit såg ut som Sverige. Jag åt Skåne och kanske en bit till, men det mesta finns kvar.

Fötterna i högläge och choklad, som ser ut som Sverige, i knäet. Jag åt Skåne igår, så det finns kvar!

Foten värkte och gjorde ont och vi la oss efter att ha försökt titta på nån urtråkig deckare på TV. I morse skulle vi upp tidigt, Anna började klockan sju. Eftersom vi träffade på en från hennes jobb på Terrassen var det bäst att komma i tid så det inte spekulerades i om vi satt för länge och drack öl…

Idag är det söndag och vilodag för min del. Den helgar jag med att städa. Och rösta i kyrkovalet, förstås!!!

*Danny = en av doktoranderna på mitt förra jobb

Livet är kort.

Read Full Post »

När det inte prasslar i lådan…

Ett inlägg där Tofflan tar dig med på en runda i omvärlden.

Idag är en sån där dag när det inte prasslar i brevlådan. Det vill säga det kommer inga papperstidningar. Jag har en sån prasselfri dag varje dag, men för dig som inte är så van tänkte jag ta en liten runda i media, kolla läget och avrapportera. Kanske inte alltid det viktigaste, i vissa fall mer nåt som sticker ut…

Uppsala firar nationaldag med säsongsstart på Parksnäckan. Det är ju nationaldag idag, ifall du har missat det. Känner du för att ge dig ut och fira i Uppsala kan jag rekommendera Parksnäckan. Här blir det musik och tal och kommunens nya svenska medborgare hälsas välkomna. Start klockan 13, men fortsättning under hela kvällen!

Strödde könshår i maten för att slippa betala. Vad gör man inte för en gratismåltid? En brittisk man skulle äta indiskt, men hade ingen lust att betala. Så han la sitt eget könshår i maten och klagade för personalen att han hittat hår i maten. Bara det att hans agerande hade fångats på krogens övervakningskamera. Tilltaget straffas nu med fängelse och böter.

Var tionde fästing bär på ny smitta. Förra året fick massor av människor TBE efter fästingbett. Otäcka små saker, fästingar. Forskare i Uppsala har nu visat att vart tionde odjur var tionde fästing bär på en bakterie som kan ge en allvarlig infektion. En infektion som i sin tur kan leda till hjärnhinneinflammation, hög feber, huvudvärk, muskelvärk och hjärtmuskelinflammation. TBE kan man vaccinera sig emot och har du inte gjort det är det hög tid! Borrelia kan man däremot inte vaccinera bort. Den behandlas i stället med antibiotika. (Bilden på odjuret är lånad från http://www.fotoakuten.se)

Cancer kan bota cancer. Nej, detta är ingen Norgehistoria! Men norska forskare har kommit fram till att proteiner från cancertumörer kan hindra spridningen av… cancer. Det är alltså så att cancertumörerna själva producerar ett protein, prosaposin. Och det är prosaposinet som hindrar spridningen av tumörer. Experimenten har hittills enbart gjorts på patienter med prostatacancer, men forskarna har börjat testa även i samband med bröstcancer.

Så ökar du chanserna att få jobb via Linkedin. För en som ännu inte fått tummen ur att registrera sig är alla tips kring Linkedin välkomna!

Bar överkropp bara på stranden och hemma. Magdalena Ribbing rules i det här fallet! Hon deklarerar bestämt att bar överkropp på stan inte är OK. Gå omkring utan överdel gäller på stranden och hemma, anser hon. Korta shorts och små linnen på stan är inte heller OK. Vem vill till exempel dela nån annans svett på bussätet? Men det handlar inte bara om hygien. Det handlar också, enligt Magdalena Ribbing, om att man inte ska behöva komma i kontakt med andra människors hud i trängsel. Hon säger:

[…] Det är varje individs rättighet att själv välja vems hud man vill ha mot sig. […]

Dessutom är det faktiskt svalare med tunna och löst sittande kläder. Och i Peking råder till och med polisen kvinnor att inte ha korta kjolar på bussen. Fast då handlar det om att kvinnor ska slippa sexuella trakasserier…

Livet är kort. Inte shorts – bara hemma.

Read Full Post »

Annorlunda saker man kan använda sin rumpa till. Del 2.

Åter ett tramsigt flamsinlägg om rumpor. 

Idag kom jag ju på ett alldeles nytt sätt att använda min rumpa. Men Fästmön vill ju inte vara sämre och berättar så gärna så hur hon använder sin bakdel:

Stå i köket. Se till att ni är många där samtidigt. Det ska vara trängsel. Sväng lite på rumpan. Sväng på rumpan så att du… sätter på diskmaskinen. 

En synnerligen användbar alternativ användning av rumpa,  tycker jag. Om man nu har en diskmaskin. Det har inte jag undrar om det funkar med tvättmaskin. Toppmatad sådan…

Livet är kort. Alla kan vi göra nånting användbart.

Read Full Post »

Grådag är en gladdag

En grååå dag. Men en glad dag! Huvudvärken försvann HEPP! Ja, jag har sagt det förr och jag säger det igen:

Ipren är effektivt! Men varför har ni dumpat den blålemmade lilla farbrorn som sjöng så många lustiga sånger??? Det var dumt av er!

Jag har intagit Un Grand Petit Déjeuner* med löskokt ägg. Det var gott! Kaffet fick jag också bra, men det var för lite. Jag är nog lite trött fortfarande…

Kokt ägg ska vara löst.

                                                                                                                                                            Jag har vidare telefonerat med mamma. Hon pratade inte bara om julbesöket här utan lyssnade lite också. Jag har också telefonerat med Älskling. Det måste bli en tur till Stormarknaden idag för inköp av två presenter – Kalas-Killen ska bort både i kväll och i morgon eftermiddag. Vi blir för övrigt bara fyra till middagen idag. Rena glesbygden, alltså! Och med Elias på kalas i kväll är det familjens tre äldsta kvinnor som rule! Hajaaaaaaaaaaaaaaaaaa!

Ännu har jag inte tvättat mig, bara använt handduken i faktum #1 (och då fattar du vilken kroppsdel jag har rengjort!) samt borstat tänderna. Men tvätten från igår kväll har jag vikt och lagt undan. Allt utom Annas trosor, som av nån outgrundlig anledning inte hade torkat.

Ryggsäcken är packad. Annas ryggsäck är packat. Leksaks-datorn står vid dörren. Bara en Willyspåse, maskerad till matkasse**, ska fyllas. Jag åker ut till Himlen sen och hämtar Anna och Elias med in till stan och Stormarknaden. Gissningsvis anländer vi ungefär när farbror Uggla är på plats för att signera sin nya skiva. Då blir det inga fyra sekunder på Stormarknaden, som jag hade hoppats på. Det blir trängsel, gap och jobbigt. Jag avskyr folkmassor!

Nåt annat jag avskyr är finnar. Ja, inte finländare alltså, utan acne. Jag är tant, snart 50, ändå har jag både lingonvecka och finnar. Livet är orättvist! Jag har försökt klämma den senaste blemman som placerat sig på en prominent plats i mitt ansikte – näsan. Det gick inget vidare. Näsan är röd som en clownnäsa nu, finnen är ond och jag är skitförbannad för att jag inte lät den vara! (vara… he he… var… sånt som finns i finnar… 😆 )

Nu dags att sätta fart! Här blir inga barn gjorda, men grådagen ska vara en gladdag, inte en argdag!

Tjolahopp!

PS Till FEM: Var det inte Lejonpenis respektive Balle som folk ville heta, men inte fick???

                                                                                                                                                  *Toffelfranska för En Stor Frukost
**Maskerad matkasse innehåller ofta alkohol och/eller snask.

 

Read Full Post »