Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘trafiken’

Ett något förvånat inlägg.


 

Det har varit en mycket märklig dag på jobbet idag. Jag kan inte gå in på några detaljer, men plötsligt dök det upp en brunbränd blondin som folk började fjäska för. Det kallades till ett möte, det kallades till ytterligare ett. Jag blev anmodad att delta i det senare. Vi satt uppe i det blå. Och allting fick sin förklaring. Inte tycker jag att blondinen är värd att fjäskas för, men kanske kan h*n göra nytta och skillnad.

Fönster mot blå himmel

Uppe i det blå

 
Tyvärr är det försent för att jag ska få nån glädje av det hela. Med tre arbetsveckor kvar gör jag inte mer än det mest nödvändiga. Därför har jag svårt att vara disciplinerad nog att förbereda ett anförande, i vilket jag ska lyfta fram fem huvudpunkter, till mötet efter lunch i morgon. Fast först ska jag ha ytterligare ett möte, men på förmiddagen. Hängeru me? Knappt så jag gör…

Det har varit snudd på olidligt hett idag. Solen har gassat genom våra arbetsrumsfönster, dessa små uslingar till rutor. Vi sitter på insidan, med fällda persienner, och försöker öppna så många som möjligt av de små ögonen ut mot verkligheten. Det har inte gjort nån större skillnad – luften cirkulerar inte.

Solglimtar på marken

Sol, skugga och golfbollar från himlen… De senare kunde jag emellertid inte fota eftersom jag körde bil.

På seneftermiddagen hördes plötsligt regn mot taket. Inte heller det gjorde nån större skillnad. Trodde jag skulle kvävas i bilen när jag skuttade in för att åka hem. Himlen mörknade och en knapp mil utanför orten där jag jobbar kom inte bara regn från ovan utan… golfbollar! Ja, det var alltså hagel, stora som golfbollar. Jag blev riktigt, riktigt rädd att de skulle krossa min vindruta. Det verkade som om alla andra ute på E4:an också blev rädda, för plötsligt stod trafiken nästan stilla. En del bilar satte på varningsblinkers. Så småningom upphörde först haglet, därefter regnet. Och när jag närmade mig Uppsala sken solen igen. Man kan verkligen säga att vädret var lika märkligt som den här arbetsdagen…

I kväll skulle jag ha städat mitt garage, men nån kvast har jag inte fått tag på till den lilla hög löv som jag kanske borde städa ur. Jag får väl ta en reprimand, då. Det är så många i den här bostadsrättsföreningen som inte följer viktigare regler än så. Därför tänker jag helt enkelt skita i löven – teoretiskt, alltså.

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Alltså, vi är verkligen tramsiga, Fästmön och jag! Vi kan gå och häckla folk oss emellan, typ skratta åt par som klär sig likadant. Lite fantasilöst, tycker vi, men det ser ju rätt kul ut. I morse skrattade vi åt två riktiga pumor. Båda hade jeans och vita jumpadojor samt var sin pumaluvatröja. Det enda som skilde dem åt var att den ena hade en röd pumatröja, den andra en svart. Och den röda hade dragkedja, medan den svarta hade en stor ficka fram.

 + 

Puma röd och puma svart.


Men det mest märkliga
av allt var att det var… Anna och jag! Vi såg ut som två förvuxna skolflickor, för som grädde på moset hade vi var sin svart väska hängd på tvären över ena axeln…

På väg till våra jobb fick vi som vanligt se främst cyklister göra våghalsiga saker i trafiken. En cyklist vägrade cykla på den parallella cykelbanan och höll sig i stället mitt på vägen, framför Clark Kent*. Sen viftade h*n lite med vänsterarmen och svängde vänster. Såg sig inte om eller nåt. Undras om det var en självmordskandidat! Tänk om jag skulle köra bil på samma sätt, det vill säga blinka och bara svänga, utan att ge akt på trafiken runt omkring mig? Galning!

Men bilister kan, de också. Eller kan inte, ska jag väl skriva. Varje morgon, framför allt, sitter jag i bilen och undrar hur somliga har kunnat få körkort. På postorder, kanske. En del kan nämligen varken högerregeln eller vägmärket huvudled. För att inte tal om rondellkörning. Det är som att somliga tror att de är ensamma på vägarna… På eftermiddagen/kvällen är bilisterna emellertid ännu värre. Så gott som alla som sitter i samma bilköer som jag pratar i sina mobiler. Och nästan ingen gör det med hands free eller blåtand. Inte konstigt att jag ser flera olyckor på gamla E4:an varje vecka… Man får vara glad så länge man klarar sig helskinnad…

Ett vägmärke som uppenbarligen inte alla bilister förstår.


Idag är det en grå måndag
och jag var uppe tidigt som tusan. Magen har bråkat med mig och igår kväll hade jag en blödning. Idag har jag bara ont. Just när jag skuttade ur sängen fick jag kramp i vänstra vaden. Synnerligen oskönt eftersom det är vänster häl jag har problem med. Det känns väldigt långt till den 12:e när jag har fått sjukgymnasttid… Men samtidigt vet jag att Janne är värd att vänta på! Han är duktig och har dessutom stuckit nålar i min häl tidigare.

Idag har jag ett tidigt morgonmöte. Har redan gjort en akututryckning. Strax ska jag på institutionsmöte för institution 2 med efterföljande fika. Jag har med en flaska vin till M, men den lämnar jag nog efter mötet eftersom M sällan brukar visa sig före klockan tio på jobbet. I övrigt vet jag inte vad dagen för med sig, det brukar aldrig bli lite att göra, i alla fall.

Efter jobbet ska jag hämta min fina tavla. Sen springer jag nog omkring hemma i kväll och provhänger den lite här och var. Det kanske blir fiskbullar till middag idag, det är smällar man får ta och det är faktiskt rätt gott med ris till. Potatisen får Anna ta, eftersom hon föredrar det.

Den 3 september är det redan och jag noterade i lokalblaskans väderruta att temperaturfärgen orange övergår i gult fram emot torsdag, fredag. Så är det.

Och för övrigt ser jag fram emot UL:s svar på mina synpunkter på en av deras chaufförer


*Clark Kent = min lille bilman


Livet är kort.

Read Full Post »

Elias är en klok liten kille. Och inte så liten heller. Han fattar mer än man tror. Och han har inget fel på sin hörsel. Så här sa han i veckan:

Jag tycker att det är så roligt att åka bil med dig!

Jag tänkte genast på att grabben tyckte att det var kul att komma ut och se spännande ställen eller nåt. Så var det inte…

För du blir så arg på folk i trafiken och så skriker du fula saker åt dem inne i bilen.

Ehum… 😳

Till Elias mamma och pappa: Jag SKA försöka bättra mig, jag lovar!..

Read Full Post »

Antalet dödsfall i trafiken i Sverige är rekordlågt. Men inte i Uppsala. Bara den senaste månaden har trafiken skördat fyra dödsoffer, enligt en artikel i dagens lokalblaska. Totalt i år har elva människor dött i trafikolyckor. Och ärligt talat är jag inte förvånad.

Jag är ju ute och kör med Clark Kent* så gott som varje dag. Förr i tiden hade jag och ett av mina x ett internt skämt om att Volvoägare inte har blinkers på sina bilar. Idag är skämtet förlegat – och x:et ett x – och det verkar som om i princip DE FLESTA inte har blinkers på sin bil. Bara det… Jag menar, i vissa lägen är det ju livsfarligt att inte känna till att bilen bredvid tänker svänga in mitt framför nosen på din bil.


Clark Kent får vara hemma och vila idag.

                                                                                                                                                           Ofta noterar jag också att de bilägare som HAR blinkers på sina bilar vanligen tvärbromsar först, påbörjar svängen och SEN blinkar. Hur smart är det???

Zebralagen, som innebär att vi bilister ska stanna vid övergångsställen FÖR FOTGÄNGARE (cyklister grensle över cykel som cyklar över övergångsställe är inte fotgängare), är nog bra, men övergångsställena är allt annat än säkra. Flera av dödsolyckorna i statistiken skedde just vid övergångsställen och det säger väl också en hel del om att man kanske måste komma på nån lösning på problemet. För om man som fotgängare använder ett övergångsställe borde man känna sig säker och inte hotad till livet. Jag skulle emellertid aldrig, som en del självmordskandidater, bara gå rakt ut i gatan på ett övergångsställe utan att se mig om. Jag menar, jag har ju inte nio liv och bilar är hårda medan min fetto-kropp är rätt mjuk. Vem skadar sig mest, liksom, om olyckan är framme? Så nog tycker jag att fotgängare också har ett visst ansvar.

Och bilbälten, de ska förstås vara när man kör bil. De ska inte liksom krängas på i farten. Bara det i sig är ju livsfarligt.

Mobilpratande bilförare är också en stor och farlig grupp. Jag kan ofta se att det är en mobilpratare som kör bilen framför mig eftersom den förs fram på ett vingligt sätt, okoncentrerat och med stora fartskillnader. Varför varför VARFÖR inte använda blåtand eller headset, det senare följer ju ofta med en ny mobil??? På så vis kan man ha båda händerna på ratten, vilket alltid är något.

Personligen blinkar jag ALLTID när jag svänger, även om jag befinner mig ensam på vägarna. Jag stannar FÖR DET MESTA för fotgängare vid övergångsställen, men ibland missar jag. Vad beror det på? Tja, det ÄR svårt att vara 100 procent uppmärksam HELA TIDEN. Jag gör mitt bästa, men en gång på 100 missar jag att stanna. Bältet är på hela tiden. Annars larmar Clark Kent genom en ilsken signal. Det gäller förare och passagerare i framsätet. Baksätespassagerarna får jag hålla koll på själv. Och så mobilen… Jag använder alltid blåtand. Då slipper jag också sladdar som kan trassla in sig i bältet och på andra sätt ta bort uppmärksamheten från min körning.

Med detta vill jag inte låta påskina att jag är nån ängel i trafiken. Fästmön säger att jag tvärtom är rätt arg och själv kategoriserar jag mig nästan som en 😈 bakom ratten. Men det handlar om att jag blir rädd, oftast. Rädd när mina medtrafikanter gör livsfarliga saker. Då spelar det ju ingen roll hur försiktig jag är.


Möjligen är jag fet som en liten kerub, men jag är inte nån ängel i trafiken…

                                                                                                                                              Vänsterpartiet i Uppsala kommun vill ta bort all trafik från Kungsgatan, en mycket trafikerad gata som går rakt genom stan. Men inte av trafiksäkerhetsskäl utan av miljöskäl… Nåja, miljön är ju också viktig. Sen funderar jag vart alla bilar tar vägen som MÅSTE in i stan. Kan de inte fara fram på stora Kungsgatan med alla sina bevakade övergångsställen, dessutom, så hittar de väl andra vägar. Mindre vägar genom stan. Är det bättre det?

Nej, vet du, idag tror jag att Anna och jag håller oss hemma. Vågar inte 17 ge sig ut och kanske bli en siffra i den dystra statistiken. En statistik som våra lokala kommunpolitiker tycks blunda för. DET gör mig också rädd.

                                                                                                                                                          PS Ett annat skäl till att vi stannar inne idag är för övrigt att det p*ssregnar och jag behöver städa i min lilla verklighet.

                                                                                                                                                       *Clark Kent = min lille bil

Read Full Post »