Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘trädkrona’

Ett turistigt och vänligt inlägg.


 

Det är alltför sällan man är turist i sin egen stad. Därför blev det extra roligt när tillfälle gavs under lördagen då vi och Uppsala gästades av herr och fru Hatt. Eller Ulf och Tatiana, dårå. Tyvärr visade sig Uppsala inte från sin bästa sida vädermässigt. Vi drabbades av ett par monsunregn som sinkade vår framfart. (Paraplyer är för mesar, remember?) Fast jag tycker nog att Gustavianum borde ha liiite längre öppet än till klockan 16 – det är ju trots allt fortfarande många turister här… Vi kom bara in till entrén där det ända jag hann göra var att ta en selfie… Väktarna ville INTE posera med mig.

Vi mötte ”Hattarna” vid tåget – och innan dess mötte vi två lokala bekanta, B och C! Det blev lite bonus! Första stoppet blev Kafferummet Storken där en stadig lunch intogs. Det vill säga Fästmön och jag delade på en macka, dissade grisskivan på den och jag kompletterade kostcirkeln med en morotskaka. Med grädde. Extra roligt var det förstås att min vän Greken, ägaren själv, var på plats så att vi fick byta några ord om vad som hänt sen sist.

Så småningom upphörde regnet och vi tog oss i sakta mak upp till Uppsala Domkyrka. På vägen fotade vi en hel del. Jag insåg att jag har mött min överman när det gäller att fota – i Ulf. Han tog mer än dubbelt så många bilder som jag! Vi tittade också in i ett par små affärer på vägen upp till Dômen. Ursprungligen hade vi tänkt börja med Gustavianum, men vi kom dit en kvart före stängningsdags och då var det liksom ingen idé – där finns ju massor att se.

Men även i Domkyrkan finns det massor att se. Det var en hel del nytt även för mig sen jag var där sist. Fast roligast av allt var nog att få besöka Skattkammaren, för det hade ingen av oss gjort tidigare! Tyvärr var min ficklampa och ljuset där uppe alltför dåliga för att min iPhones kamera skulle kunna ta några bra bilder. Du får helt enkelt gå dit och titta själv! Det kostar 40 kronor och är en upplevelse som handlar om textilier och smycken, framför allt.

Efter det spännande sakrala besöket blev vi lite mer profana. Tanken var att vi skulle ta oss ner till Linnéträdgården via Jernbron. Och det gjorde vi. Men även där var det stängt – utom under träden. Det var tur för oss, för himlen öppnade sig åter igen och vi stod tryckta mot en trädstam, under en kraftig trädkrona, en god stund.

Till sist började regnet avta och vi sprang under ballarna* bort till Costas. Han fick den äran att tillreda vår middag åt oss. Det var ett toppenval av oss. God mat, bra priser och roligt med ett vin från norra Grekland, Costas (?) hemtrakter. Dit går vi igen!

Vid Centralen blev avskedet hastigt, men jag tror att vi alla fyra kom hem som vi skulle. Och kanske är det inte bara jag som har lite ont i fötterna idag..? Enda smolket i min bägare var parfymflaskorna som står kvar hemma i badrummet och som skulle ha överräckts till fru Hatt. Minnet är gott men kort.

Här är några bilder från vår dag:

Detta bildspel kräver JavaScript.


*ballarna = balkongerna

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om dagens promenad, förbi Den Hemliga Trädgården, bland annat.


Det var friskt och fuktigt
att gå idag! Jag testade att gå fort och jag testade att gå normalt, men ändå lite fortare än igår. Runkeeper är bra på det viset, man peppar sig själv. (Eller, appen! Det är ju appen och tjejen som tjatar var femte minut i mina öron som kommer med de glada tillropen jag blir peppad av. På amerikansk engelska, så att mina öron krullar ihop sig. Har hon en tennisboll i halsen, eller?) Resultaten förbättras! Går jag snabbt klarar jag en kilometer på strax över nio minuter. I normal takt, tolv minuter. Bättre än gårdagens normala takt som la en kilometer under sulorna på över 13 minuter! Jag är nöjd!

Löv-sepia

Gårdagen: en kilometer på tretton minuter.


Övning ger färdighet!
Träning ger bättre ork och bättre humör. Men det ska vara på mina villkor. Att skutta omkring bland andra svettiga människor på en träningslokal passar inte mig. Jag beundrar dem som passar in där och som det funkar för där, dock!

Röda löv på grus

Idag: en kilometer snabb gång: strax över nio minuter. En kilometer normal gång: runt tolv minuter.


Dagens mål
var Den Hemliga Trädgården. Den rundan är ganska precis fyra kilometer. Och jag klarade den!

önnlöv och lönnäsor på marken

Det gäller att se ner så man inte halkar!..


Lite rädd är jag
att jag ska halka eller trampa snett med min friska fot (= hål-foten, ledbandseländet, du vet). Det gäller att gå på trottoarer som är bra och till exempel inte tjäl- eller rotskadade i asfalten. Eller att slå på arslet på hala löv. Man måste se lite ner, alltså.

Den Hemliga Trädgården var förstås kvar – i värre skick än nånsin! Å, om jag vågade mig in i den, jag är så nyfiken!  Trädgården är totalt igenväxt, men idag gjorde jag en spännande upptäckt: där finns fler än ett boningshus! Det är en stor tomt, med andra ord.

Hus i Den Hemliga Trädgården

Ett av boningshusen skymtar mellan bladverken i Den Hemliga Trädgården.


Jag lyckades bara fånga
ett av boningshusen på bild, tyvärr. Vill inte snoka för mycket eftersom jag faktiskt också noterade hela fönsterglas och gardiner på övervåningen i det andra boningshuset… Men ett litet hus på tomten vågade jag mig på att föreviga i alla fall.

Litet hus i Den Hemliga Trädgården

Litet hus i Den Hemliga Trädgården.


Undrar vem som bor där!
Vem som äger stället! Det är så konstigt, den här igenväxta tomten ligger alltså mitt i ett villaområde där alla hus och trädgårdar är snudd på trist välskötta. Och med trist välskötta menar jag snaggat gräs, alldeles för hårt beskurna träd och knappt några blommor, möjligen ett äppleträd. Välskött, men trist! Så skulle inte jag ha det i min trädgård. Men nu har jag ju ingen, så jag behöver ju inte fundera vidare på detta egentligen.

Trädkrona höst

Jag lyfter mina drömmar över trädkronorna, ovan regnbågen…


På hemvägen tilltog regnet.
Det var ganska skönt. Nyllet var nog högrött och jag var varm.

 Droppar på små blad

Regnet tilltog på hemvägen.


Nu är jag värd en helgfrukost
med kokt ägg och sen blir det en dusch. Hur långt har DU kommit i DIN lördag, tro???


Livet är kort.

Read Full Post »

En härlig höstdag och jag gjorde som jag hade tänkt: tog en omväg till Tokerian och testade kameran i Ajfånen.

Det var många vackra färger som mötte mig redan vid garagen.

Höstfärger vid garaget.


Sen behövde jag
bara ta några steg till så hittade jag fler färger.

Kolla löven mot den blåa himlen…


Flyttade kameran lite
för att fota ur en annan vinkel – och råkade få med en mopedist i bildens nederkant. Lät denn* vara kvar bara för att det såg kul ut.

Höstträd med förbipasserande mopedist.


Och så en klassiker…

Fotografens skugga.


Höjde blicken
för att fånga trädets krona från insidan, underifrån.

Under trädet.


Därpå stegade haltade jag
över gatan och in mot skogspartiet. Kollade läget vid näckrosdammen. Där fanns några änder, men fy te rackarns, dammen ser ut som en dypöl! Och folk verkar inte ta reda på saker och ting efter sig ute i naturen…

Kvarglömd läsk.


Inne på skogsstigen
var ljuset ganska dåligt. Men bilden på barrträdet ur grodperspektiv blev ganska läcker ändå. Jag kände mig rätt liten…

Grodperspektiv…


Och så var jag ju tvungen
att testa motljusfoto! Den här bilden blev rätt OK.

Härlig höstsol…


Inne på Tokerian
hände inget särskilt konstigt. Men jag var nöjd över att ha pallat att gå en promenad utan att vilja amputera hälen, så jag belönade mig en Vit choklad och en vit gladiolus!

Vit gladiolus, en favorit bland blommorna! Och äntligen en hyfsad närbild!


Och snart har jag spelat klart
mitt allra första parti Wordfeud med BB! Strax blir det läsning i bäste fåtöljen!


Livet är kort.

Read Full Post »

Utförde några ärenden idag mitt på dagen. Vid en sms-kontroll visade det sig att 50-åringen befinner sig i Malmö, så jag åkte och lämnade ett guldkuvert i brevlådan i stället. Därpå blev det en tur till ICA Maxi där jag såg en Lasse-look-alike som jag tyvärr inte kunde fota! Men jag gick och fnittrade lite för mig själv, fläng som jag är. (Ja, jag bor ju inte här så då behöver jag ju inte tänka på min image.) Handlade lite åt mamma och fick som tack för det köpa mig en pocketbok. Det blev Kråkflickan, första delen av en trilogi.

Så blev det dags för dagens promenad! Jag hämtade mamma och vi var ute i flera timmar. Vi gick längs med sjön. Såg en ensam båt där två satt och metade. Det såg så rofyllt ut…


Fick den gamla visan i huvet… ”Min båt är så liten och havet så stort…”

                                                                                                                                                        Idag var det om möjligt ÄNNU finare väder! Vi mötte massor av människor – och djur – som var ute och flanerade i solen. Och en del tog sig uppenbarligen ett dopp, avslöjade dessa spår…


Avslöjande spår!

                                                                                                                                                 Mamma och jag traskade ända ner till hamnen – dock med ett antal stopp på vägen. Där letade vi glass, vilket var nästintill omöjligt att hitta. Till slut lyckades vi och slog oss ner på en obekväm träbänk och goffade. Där såg vi Bok-Anna med en kompis ute i samma ärende som vi (glassjakt), men de gav upp till förmån för chokladbollar, tror jag. Såg att dörren in till bokboden var öppen, men tyvärr blev det ingen visit där.


Mamma fick den enda struten vi hittade, jag tog en sandwich.

                                                                                                                                                            Nere i hamnen finns det alltid nåt spännande att titta på. Jag noterade till exempel ett nytt hotell med det passande namnet Hotell Nostalgi.


Här skulle jag kunna tänka mig att sova en natt eller två!

                                                                                                                                                   Många snygga bilar finns det i stan också. Här är ett exemplar som två äldre herrar klev in i sen och körde iväg i.


En snygg bil för två äldre herrar.

                                                                                                                                                         På tillbakavägen passerade vi en loppmarknad. Mamma hittade en fin blomkruka som vi lyckades pruta ner till 150 kronor.

Ett livat sällskap hördes tvärs över sjön där de satt och drack öl och brände av smällare. Vi väntade tills det passerat innan vi fortsatte. Det blev en liten stund till på en bänk tillsammans med en trevlig äldre man.

Jag passade på att fota en trädkrona.


Ja, jag älskar träd!

                                                                                                                                                      Hemma blev det en stunds sittning på balkongen med nyperkolerat kaffe och ytterligare en glass, framgrävd ur mammas nya frys.

Dagens middag blev ett tabberas på påskmat och jag tog två klara till sillen. Mer blev det inte, eftersom jag ska ut på långkörning i morgon.

Troligen blir det ingen träff med Fem, som har annat för sig idag än att träffa gamla tofflor, gamla tofflor som måste lägga sig i tid för att orka köra. Kolla nu ordentligt, för det här är nog sista bilden på mig som 48-åring.


Fjortisbild på en gammal toffla, troligen den sista på bilden på hennI som 48-åring.

                                                                                                                                                               Det känns lite vemodigt i kväll och det är väl för att jag ska åka hem i morgon. Har packat det mesta och fixat det jag ska åt mamma – förutom att jag ska gå med sopor. Vädret ska bli lite sämre igår, men det gör ju inget när jag sitter i min bil, på väg hem till Den Mest Älskade som har en överraskning på gång!

Read Full Post »

Dagen idag gick i nästan samma tempo som igår. Vi gick ut hårt och stack iväg till Jysk till att börja med. Jag fick vara smakråd när mamma valde vaxdukar. Vi hittade två jättefina, en till köksbordet och en till bordet i TV-rummet. Och så blev det lite annat grejs där också.

Färden gick sen vidare till M-blommor. Mamma hittade en underbart vacker vit orkidé och en mörkrosa novemberkaktus med fina krukor till. Vi köpte en fin liggare till graven och ordnade också blommor till SOS:s begravning.

Nästa stopp blev Ö & B, men där hoppade bara jag ur och tog en torkställning till mamma. Så blev mamma törstig och blommorna borde komma inomhus, så vi åkte hem till mamma. Jag gick två vändor med grejor och hämtade vatten till mamma – som kom på i tid idag att det var dags för medicin!

Jag hade nog också behövt nån form av medicin, för vid ett av stans trafikljus fick jag hjärnsläpp. Tyckte helt enkelt efter ett tag att det var min tur att köra – och körde mot rött! Fattar inte vad som flög i mig…

Eftersom det var en solig dag for vi upp till kyrkogården. Jag borstade av gravstenarna och flyttade på en vit ljungplanta. Liggaren på kom plats och säkrades med ståltråd. Mycket fint! På onsdag åker vi upp och tänder ljuslyktan!

Efter att ha torkat av fem smutsiga små fingrar rattade jag ner till stan. Det blev ett besök på apoteket som föll lyckat ut för mig, mindre lyckat för mamma. Receptet hade nämligen gått ut! Fast det blev ändå några recepfria saker inhandlade – en hel kasse för mammas del. Själv nöjde jag mig med min magsårsmedicin och tandtråd.

Så skuttade vi till bokhandeln där jag inhandlade en kalender för nästa år. (Detta måste innebära att jag tror på ett fortsatt liv även efter den 1 december???) Några kassaboksblad till filofaxen hade de däremot inte, men jag köpte linjerade anteckningsblad, får väl fixa till kolumnerna själv.

Fästmön ringde när vi hade kommit hem. Det blev bara ett kort samtal, men det går liksom inte att prata när man har åhörare, tycker jag. Fick i alla fall en hälsning från Elias att Tokerian fyller år.

Pizza Milano från Rimini blev det i afton och de var ljuvligt salt och god. Hann sitta en stund innan jag tog Vätterpromenaden ner till stan och Bella Notte. Naturligtvis kom mobilkameran upp.


Hann fånga en trädkrona innan ljuset försvann, men färgerna blev inte som de var IRL…

                                                                                                                                                       Längs med vattnet såg jag ett lustigt träd.


Ett riktigt knotigt träd. Vilken häftig stam!

                                                                                                                                                            Och så här såg nästan hela trädet ut:


Det gick inte alls bra att fånga det här trädets häftighet…

                                                                                                                                                             Nån på kommunen tycks i vart fall ha humor! Papperskorgarna är klädda i limegrönt med olika budskap, till exempel


Jo, jo! Det är till att vara hungrig!..

                                                                                                                                                       Stannade till just som solen sjönk. Kolla så härligt vattnet ser ut!


Vattenytan krusades när solen gick ner.

                                                                                                                                                    Strax utanför Bella Notte stod FEM och väntade! Det var så roligt att ses. Vi satt i över två timmar och kacklade mucho. Två gamla hönor, som vi är.


Cappuccino och chokladkaka blev det. Vi satt bekvämt i de röda skinnsofforna.

                                                                                                                                                     Men, sen plötsligt försvann hon…


Lämnade en tom kaffekopp, en fjärrkontroll och sin handväska…

                                                                                                                                                                      Fast hon återvände! Sprang bara ut för att möta Lilla Gubben som hade glömt sina nycklar.

När jag gick hem till mamma igen hade det blivit kolsvart. I Stadsparken hittade jag en start- och landningsbana. Fly, fly away…


En start- och landningsbana, mitt i Stadsparken…

Read Full Post »