Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘trädgårdar’

Ett inlägg om en somrig bok.


 

MarielundI början av sommaren noterade jag i media en nyutkommen bok med lokal anknytning. Boken har ett härligt sommartema och heter också Marielund. Sommardröm vid Uppsala. Historisk litteratur kring Uppsala är inte särskilt ovanlig och den här boken är faktiskt inget undantag. Den berättar, i text och bild, på sätt och vis det tidiga 1900-talets historia när vårt land går från fattigt bondeland till industrialismen och en borgarklass, som har det lite bättre ställt, växer fram.

Från staden Uppsala flyttar borgarna ut till sommarbostäderna i Marielund. Där insuper man frisk luft och lantliv, man promenerar, ror, simmar, spelar sällskapsspel, ägnar sig åt högläsning med mera. Uppsala är ingen stor stad – år 1920 var antalet invånare runt 23 000 – så umgänget i staden blev i princip detsamma både i staden och på landet.

Närmare naturen var det som gällde när stadens industrier släppte ut föroreningar. Snickarglädjen är stor, men man flyttar också hela byggnader, bland annat från Dalarna, som var Sveriges dåtida mall. Boken ger emellertid mer historia längre bakåt i tiden. Kanske var Marielund rentav en helig plats på vikingatiden.

Redan när jag öppnar den gröna påsen som boken levereras i blir jag glad. Detta är en vacker bok och den doftar alldeles nytryckt. Föreningen Marielunds vänners redaktionsgrupp har gjort en fin bok vad gäller text och bild, men också utseendemässigt. Det röda bokmärkesbandet signalerar Kvalitet med stort K. Bokens huvudredaktör Jonas Pertoft är en synnerligen duktig formgivare, något han visar prov på här.

Innehållet mer specifikt då? Det jag gillar mycket är att man som läsare lockas in i historien kring en plats, en byggnad etc och att finns tydliga referenser till var man kan läsa mer på andra håll. Texterna är välskrivna, ofta baserade på samtal och intervjuer med Marielundsbor och alldeles lagom långa. Dessutom är sidorna i boken rikt smyckade med fina illustrationer. De flesta färgbilderna är tagna av Åke E:son Lindman.

Jag lär mig saker när jag läser den här boken också, till exempel att man faktiskt från Marielund kunde ta tåget ända till Paris, hur Lennakatten fick sitt namn, att Uppsala har världens äldsta simsällskap och att det i Sverige fanns något som hette lokaltid som gjorde att tidsskillnaden mellan Strömstad och Haparanda var 45 minuter. Vidare läser jag med stor behållning om arkitektur, natur, sjön, föreningsliv, trädgårdar och järnvägen. Extra kul är Stellan Skarsgårds lilla minnesruta över somrarna i Marielund. Jag kan stå ut med de små korrekturfelen, men jag hade kanske önskat att de inte fanns alls.

Det här är en perfekt presentbok, kanske till och med en julklapp? Tänk att bläddra i denna sommarbok på julaftons kväll, medan snöstormen viner utanför husknuten…

Toffelomdömet blir det högsta!

rosa toffla minirosa toffla minirosa toffla minirosa toffla minirosa toffla mini


Boken finns att köpa
på bland annat Studentbokhandeln i Uppsala, Marielunds station, Upplandsmuseet och i Fjällnora. Här kan du beställa boken från Föreningen Marielunds vänner.


Tack Föreningen Marielunds vänner genom Jonas Pertoft för recensionsexemplaret!

 


Livet är kort.

Read Full Post »

En tur till graven inledde mammas och min dag. Jag grävde, kastade, planterade nytt. Pappa fick rosor igår och de stod fortfarande fina.


Rosorna från igår stod fina.

                                                                                                                                                              Jag hade köpt gula och orange tagetes igår, båda sorterna med lite tvåfärgade blommor. Och en av plantorna visade sig ha både orange och gula blommor. Häftigt! Pappa tyckte mycket om tagetes, han gillade den starka färgen. Dessutom luktar tagetes ganska starkt vilket gör att de får vara ifred från harar och rådjur.


En planta med både orange och gula blommor!

                                                                                                                                                                Därpå blev det en tur till apoteket. Supersvårt att hitta parkeringsplats där man kunde betala parkeringsbiljett med vanliga mynt! Hur gör alla utländska turister som kommer hit och inte har svenska bensinkort???

Trots molnen var det otroligt klibbigt, så jag föreslog att vi skulle åka till Hamnen och äta glass. Vi hade sån tur att vi fick var sin mjukglass! Härligt!


Mjukglass med strössel i våffla – och Tofflans feta vänstertumme i bild.

                                                                                                                                                               Det var inte så många båtar inne i hamnen, men vi såg ett par holländare, några danskar, en tysk och resten svenskar. Jag hittade en webkamera där du kan titta på båtar i Metropolen Byhålans hamn – och kanske att du ser Tofflan smyga förbi på Hemligt Uppdrag!.. Länk finns här och i högerspalten, under rubriken Intressant och relevant, Hamnen i Metropolen Byhålan genom kameralinsen.


Master mot mörk himmel.

                                                                                                                                                                 Tyvärr visade det sig att Bok-Anna inte har öppet måndagar och tisdagar, så det blir att göra ett nytt besök i morgon, kanske. Men vi hittade en annan bod som lockade, bland annat med stora snäckor för 250 kronor…


Såna här stora snäckor var poppis att ha i trädgårdarna på 1960-talet. Men jag köpte inga, för jag har ju ingen trädgård.

                                                                                                                                                                Fast det var inte snäckorna som lockade in oss i den här boden…


Godisboden var öppen! Mamma köpte fyra påsar, varav en påse marknadsnougat till mig!

                                                                                                                                                                Vi tog var sin kaffe på Motormuseet. Museet har fått en ny och läcker entré och jag kan väl rekommendera besökare i Metropolen Byhålan att skutta in på det här museet. Det är så häftiga bilar som visas! Och om jag inte minns fel finns här också diverse apparater från Luxorfabriken med mera.


Motormuseets nya entré med en veteranbil över dörren.

                                                                                                                                                                  Ganska nytt i Hamnen är Hotell Nostalgi, som jag är otroligt nyfiken på! Det ser riktigt puttrigt ut från utsidan.


Puttrigt Hotell Nostalgi gjorde mig nyfiken!

                                                                                                                                                               Utanför hotellet stod en rätt typisk byhålebil med flak och tärningar i backspegeln, lite hillbilly-WT-varning så där… Ja alltså, det var bara tärningarna som hängde i backspegeln, flaket satt på sedvanlig plats.


Flak och tärningar i backspegeln – lite hillbilly-WT-varning på denna bil…

                                                                                                                                                                          Så tog vi en åktur med Clark Kent* som inte är varken WT eller veteranbil. Vi letade efter våffelstället, men hittade det inte. Tog i stället en tur genom Varamon som inte är sig likt sen dess glansdagar på 1960-talet – när det var poppis med snäckor i trädgårdarna – och när Tofflan och hennes familj hyrde stuga här…

Jag skjutsade hem mamma och bar in varor. Sen parkerade jag Clark och lät mina feta lår arbeta min likadeles feta lekamen upp till stan för att inhandla snaps och öl. Strax blir det sill och potatis, ljuvligt!

                                                                                                                                                                *Clark Kent = min lille Yarisman, född julen 2005.

Read Full Post »

En liten tur i den härliga söndagssolen blev det idag. Fästmön och jag fick med oss två av den yngre generationen – Elias och Linn. Det tyckte Elias var så bra för då hade vi var sin att prata med.

Idag tittade vi inte så mycket på bajs, men jag kunde inte hjälpa att förundras över ett ställe som jag i tanken kallar Bajsbacken. Hundägare har alltså plockat upp sitt djurs bajs, lagt det i en bajspåse, knutit påsen och kastat den – på en backe vid ena sidan av en gång- och cykelväg. Fräscht, liksom… För att inte tala om slött…

En del av blåsipporna som vi såg igår var borta! Men jag fotade några fina blad.


Bruna blad – jag trodde först det var svampar!

                                                                                                                                                         Vi noterade att folk hade börjat städa ur sina trädgårdar – och sina hem. Den här julgranen var visserligen orange och vacker, men det var på tiden att den hamnade i sophögen. SOM MAN FÖRHOPPNINGSVIS FORSLAR BORT EFTER SIG…


En visserligen orange och fin gran, men den har nog sätt bättre dar…

                                                                                                                                          Avslutningsvis en sten som på sätt och vis är en bild av mitt hjärta.


En bild av mitt hjärta, spricka och allt.

                                                                                                                                                     Idag räckte pengarna bara till en glass till minstingen. Men det var OK, jag hittade lite gott knäckebröd att knapra på hemma hos mig.

Read Full Post »

Dagens promenad, ganska precis en timma, har temat färger. Det fullkomligt exploderar av färg runt omkring, till och med soprummet i området bredvid får… ny färg. Men det fotade jag inte. Här kommer lite andra bilder – och inte bara blommor!


I ett av villaområdena i Gamla Uppsala är såna här fina gärdesgårdar ganska populära. Lite grå, men väldigt fina, tycker jag.

                                                                                                                                                         Idag gick färden genom ett av villaområdena i Gamla Uppsala. Där finns en väldig blandning av hus, slog det mig under promenaden. En del ser ut att ha varit gamla bondgårdar som byggts om, några ser ut som sommarstugor, en och annan har varit servicebyggnad av nåt slag och så finns det lyxvillorna, de nybyggda. Ärligt talat tackar jag min lyckliga stjärna för att jag INTE köpte ett av husen här tillsammans med ett ex. Vi hade varit tvungna att leva på gröt under många år – och jag gillar inte gröt. Jag gillar inte det ex:et heller… 😉


En del har lite kul saker på sina skorstenar. Här en flöjel som ser ut som gubbe.

                                                                                                                                         Varningsskyltar finns det gott om i det här området. Men att varna för barn i busken känns lite konstigt…


Här varnas för barn i busken.

                                                                                                                                                        Många trädgårdar är välskötta, andra trädgårdar är… mindre välskötta. Fina blommor och buskar finns det emellertid gott om.


Detta såg nästan ut som mjuk, mjuk vass fast på land.

                                                                                                                                                         På sina håll var blått en favoritfärg. Och detta är onekligen vackert…


Som en blå våg…

                                                                                                                                                        Fast ibland blir det lite för mycket av det goda.


Jag menar blått, nej, blott… De som bor här hade nog helst sett att tunnorna gick i blått också, eller vad tror du?

                                                                                                                                                        Många hus hade fina grindar. Den här grinden hade dessutom ett litet tak, praktiskt om det regnar och man vill pussas adjö här.


Här kan man pussas adjö under tak så man inte blir blöt av regn, till exempel.

                                                                                                                                                        Men även det enkla i blom- och buskväg är vackert. Eller vad sägs om denna ”guling”?


En vanlig tok.

                                                                                                                                                      Och så, avslutningsvis, denna som jag tillägnar min älskade Anna.


”My luv is like a red, red rose that’s newly sprung in June…”

Read Full Post »

Dagens promenad med tillhörande, kliniska undersökning gav till resultat att nåt snusk INTE uppdagades i trädgårdarna. Snusket måste alltså vara förbehållet NÄROMRÅDET (Tokeria-inflytande?).

I stället fann jag mycket vackert, fina blommor, tjusiga träd och buskar. En del trädgårdar var mindre bra skötta, andra alltför bra. De allra flesta hade sina blommor i land eller i krukor, korgar eller hinkar. Inget snuskigt alls!


På ett ställe hade nån troligen tyckt att stigen var ful och borde smyckas med dessa två blomsterarrangemang. Fint!

                                                                                                                                                        Vissa träd visade upp fantastiska färger! Tyvärr gör inte bilden trädet rättvisa…


Otroligt rött lyste det här trädet i solen!

                                                                                                                                                             Nån hade förgyllt en trist husvägg med tillåten graffiti – inget snusk alls, inte ens ett litet ”k*k” ditklottarat!


En ko med en kalv – inget snusk alls.

                                                                                                                                                        Nån hade gjort en installation av ett nersågat träd. En gryta med krasse var ställt ovanpå. Det blir säkert urvackert när krassen blommar!


Krasse i en gryta på ett nedsågat träd.

                                                                                                                                                        Himlen var lika blå som igår och planet flög enligt tidtabell.


Men oj! Det flyger väl inte rakt in i trädet???

                                                                                                                                                    Närmare mitt hem passerade jag Kullen som används som pulkabacke om vintrarna. Där såg jag nerblåsta träd och på Kullen i sig var bara halva gräset klippt. Jättekonstigt…


Kulle borde skaffa sig en bättre frissa!

                                                                                                                                                       Och nästan hemma igen hittade jag dessa underbart vackra blommor! Vilken färg!


Råvara till echinagard?

                                                                                                                                                            Dagens promenad tog lite mer än en timma. Det känns som om jag har en förkylning på gång, så kanske jag borde ut och plocka echinagard-råvara och sätta i mig??? Nja, det får bli lite C-vitamin via Pro Viva svartvinbär till frukosten!

Read Full Post »