Jag håller på att göra lite barn

Ett förklarande inlägg.

---

 

Som rubriken säger: jag håller på att göra lite barn. Men kanske inte som du tror. Några frön är på tork för sådd senare. Om man inte försöker kan man inte lyckas. Men än så länge är det bara… frön…

Frön. Fem stycken.

Vad gör DU helst för barn??? Skriv gärna några rader och berätta i en kommentar!

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Premiär!

Först och främst – den utlovade bilden på Clark Kent*, så ren och fin. Idag blev han dammsugen inuti och avdammad. Kunde inte låta bli att putsa på lacken lite också. Visst glänser han?!

Glänsande man!

Smutsiga lakan blev rena i tvättmaskinen under tiden och hänger nu på tork. Jag har inte bäddat rent än, för jag skulle ju på en premiär: våffelfest med mitt första egna våffeljärn.

Våffeljärnet är en födelsedagspresent från mamma. Men inte kunde vi vänta med att prova det, för jag fyller ju inte år förrän om nästan en månad. Först skulle det torkas av med fuktig trasa på laggarna och sen fettas in. Det tog 100 år, tyckte jag, att värma upp det.

Rött är sött.

De första två gräddningarna skulle man inte äta och trots att mamma tyckte att vi skulle skita i det och äta ändå slängde jag de fyra första våfflorna. Just in case. Mamma hade inte tid att lägga sig i, hon glodde på Lyxfällan på TV medan jag vispade till smeten som värsta Svenske kocken och grejade och styrde på egen hand i köket.

Så här blev de första två ätbara våfflorna:

Inte helt perfekta, men tänk att det är de första våfflor nånsin jag gräddar. Tror jag.

Och så landade en av dem på min tallrik och fick lite spraygrädde och svindyr hjortronsylt på sig.

Den första egna våfflan jag gjort!

Den första våfflan följdes av fyra (!) till. Så faktiskt, på våffelmixpaketet från Tokerian, av märket Garant, stod det att det skulle bli 12 – 16 våfflor. Och det blev tolv. (Jag slängde ju fyra – små…)

Gött!

var ordet som sammanfattar den här premiären.

Har du ätit nåt gött idag???

*Clark Kent = min glänsande man

Livet är kort.

Read Full Post »

Hushållsam

I natt var jag nog vaken till klockan tre. Såg på TV, en film som var skitdålig och som inte slutade förrän kvart i två. Jag satt hela tiden och trodde och hoppades att den skulle bli bra. Den blev lite bättre mot slutet, så den fick inte bottenbetyg av mig. I morse väcktes jag före klockan åtta av Liv i luckan i barnrummet under mitt sovrum.

Men det var bra att jag blev väckt, för jag låg och läste en stund i min bok på gång innan jag satte fart. Idag var det verkligen dags att bädda rent, så det och att tvätta lakan har jag ägnat förmiddagen åt. Det känns inte skönt att skaka i täckena i påslakanen och det känns inte skönt att hänga dubbelunderlakan och tunga, blöta påslakan på tork. Men det går. Det måste gå. För övrigt är det röda kring operationsärret mycket bättre. Inte helt bra, men bättre. Jag skiter nog i att ringa mottagningen i morgon – om det inte är illrött igen, vill säga.

Vidare har husmor – hör och häpna! – stoppat strumpor. Två stycken. Här härjar nämligen som bekant Strumpmonstret. Strumpmonstret är det elände som snor strumpor när man tvättar, till exempel. Så då gäller det att ta vara på de strumpor man har. Fästmön, till exempel, blev av med ett helt par strumpor, inte bara en, förra gången hon var här. Ett alldeles nyinköpt par, dessutom. Detta par dök upp igår när jag skulle tvätta tjockis-svart. Strumpmonstret hade lagt paret i tvättkorgen, blandat in dessa svarta strumpor med vita trosor och handdukar, den busen!

En strumpa som är besatt av Strumpmonstret?

Övriga planer för dagen är att ta en lätt tur med dammvippan och en lätt promenad med dammsugaren. Jag ska ju ta lätta promenader. Det är inte överskitigt här hemma, men så här års drar man in rätt mycket grus och sand. En lagom strykhög väntar också, den får nog vänta till i kväll. Jag ska hinna ringa mamma, tvätta och klä mig, äta frukost och skjutsa hem Anna från jobbet (Mitt val och erbjudande till henne, inte hennes önskan eller krav, är det väl bäst att tillägga innan nån lämnar en missunnsam kommentar bara för att man försöker vara lite snäll och hjälpsam – Anna har ju barnen). Innemellan ska jag skriva några mejl till släkt och vänner, jag har inte hunnit med.

På fredag kommer Anna hit och är det nån som sätter käppar i hjulet för vår enda lediga helg tillsammans på en månad ska jag personligen straffa den. Hårt. Jag sitter och funderar på god mat som ska lagas. Eftersom vi jobbar på fredagen kan det bli så att vi köper nånting från Saluhallen. Jag fick ju 400 pix i 50-årspresent av vännen Rippe, presentkort som jag ännu inte har utnyttjat.

Presentkort som kanske går till Fredagsmys från Feskarn…

Igår åt jag potatisklyftor, kycklingkorv och ärtor-majs-paprika samt räksallad. Det var rätt OK. Men idag blir det god söndagsmiddag! Jag har tagit fram den här burken ur frysen:

U 3 biffar…

Anna gjorde ju kycklingköttbullar åt mig till jul. Men hon gjorde också tre pannbiffar. Och det är dessa jag ska äta till söndagsmiddag i kväll!

Tre kycklingfärsbiffar på tining.

Jag minns söndagsmiddagar när jag bodde hemma. Min morfar kom alltid till oss då och åt middag. För det mesta hade mamma tillagat stek eller nånting fint, men ibland var det pannbiffar. Och hjälp så jag åt! Nu äter jag ju inte vilken färs som helst, utan bara kycklingfärs. Anna var så söt och lagade åt mig. Idag ska jag verkligen njuta!

Det vackra vädret håller i sig och tack och lov har temperaturen stigit till mer behagliga sex minusgrader, jämfört med 22 igår… Jag vet att jag borde gå ut, men hur kul är det att göra ensam? Nej, jag stannar inne tills det är dags att hämta Anna.

I kväll bänkar jag mig för att se andra delen av En pilgrims död. Vi får se om Leffe fortsätter gubberiet eller om det blir lite mer kärringstuk på det hela…

Vad händer hos dig idag???

Livet är kort.

Read Full Post »

Nytt från morgonen!

Morgonens… fisk?

Jag tror inte på att glögg och pepparkakor kommer från havet,  Sven Dufva…

”Havets läckerheter – glögg och pepparkakor”. Eh..?

Morgonens hemma-miss

Strump-dump igen! Den här gången har strumpan med den stora, flinande käften på blivit singel eftersom dess make/a ligger kvar i tvättkorgen medan den själv hänger på tork efter tvätt.

Singelstrumpa igen, retsamt nog.

Morgonens finaste

Fästmöns styvmoster berättar i lokalblaskan om sin trolovning. (Tyvärr ingen länk, du får köpa tidningen, sno din grannes eller läsa på jobbet om du inte har papperstidningen!)

Livet är kort. 

Read Full Post »

Höstsöndag

Höstsöndag i mitten av oktober. Idag lyser solen och björken utanför mitt arbetsrumsfönster står gul mot den klarblå himlen. Är vi ute? Nej. Har vi tänkt gå ut och få ljus och luft? Nej. Eller jo. Möjligen till soprummet och till Tokerian. Men bara dit. Vi har inte tid. Vi pusslar.

Det var jättelänge sen jag lånade strandpusslet av Monica och K. Pinsamt nog före sommaren. Och under sommaren har det legat på matsalsbordet och sällan blivit rört. Nu är det rört. Nu har vi tagit ett krafttag! För när hösten kommer vill man gärna pyssla och då passar pussel jättefint. Det låter ju nästan som pyssel. Pussel. Det enda problemet är att man behöver dagsljus – och då sker pusslandet på bekostnad av utevistelse en ledig dag. Det är en prioriteringsfråga. Vem vill vara ute i höstsolen när man maniskt lägger ett pusset?! Och se så långt vi äntligen har kommit:

”Bara” himlen kvar… Fästmön skymtar till höger, maniskt pusslande.

                                                                                                                                                                   Lite har det i alla fall blivit gjort inomhus idag, förutom pusslandet. Sedvanliga hushållssysslor och en maskin tjockis-svart hänger ren och blöt på tork i badrummet. Jag ska strax hoppa in i duschen och tvaga mig så jag blir lika ren. Gissar att jag måste samla ihop soppåsarna sen och ta en tur till The Stinky Room i e soprummet. Och Tokerian, som sagt. Vi måste väl ha nåt till söndagmiddag, liksom… Dessutom kan det vara lite skönt att komma hemifrån eftersom somliga småjävlar uppenbarligen också leker inomhus idag, dock mindre stillsam lek än att pussla. Det låter som antingen

Hela Havet Stormar För Jävligt

eller

Nu Hjälper Vi Mamma och Pappa att Möblera Om

eller

Utbrottet på Häcklafjäll.

Nånting ditåt. Du kan säkert föreställa dig. Allt ackompanjerat med skrik i de högre oktaverna.

Read Full Post »

Toaskräck vanligt – på jobbet

Åter läser jag om en galen undersökning. Den här gången handlar det om toaskräck – på jobbet. En av fem svenskar tycker att toaletterna på jobbet är äckliga och väntar hellre med att gå på toa hemma. Detta visar den så kallade Toalettbarometern…

Toalettbarometern är för övrigt beställd av Tork, ett varumärke med viss anknytning till toapapper och pappershanddukar. s

Men svenskarna är inte räddast för toaletterna på jobbet – det är bara åtta procent som är skraja. Skitskraja (!) är polackerna. Mer än hälften av dem, 55 procent, är rädda att de ska SMITTAS av nåt om de går på toa på jobbet.
Ja, vad ska man säga..? Stackars människor, gå och håll er hela dan om det känns bättre. Eller kanske man kan införa kateter och bajspåse alternativt blöjor för dem som jobbar. Det är ju förskräckligt synd om dem – och tur för mig som kan sköta alla toalettbesök hemma!

Min toa är skitren.

                                                                                                                                                         PS Allt som står i tidningen är sant, right?..

Read Full Post »