Posted in Familj, Krämpor, Personligt, Vänner, tagged Antikrundan, arbete, äta ihjäl sig, balsamicovinäger, ben, blöt, blodbrist, buss, dator, dåligt minne, desperat forskare, eftermiddagspass, energi, expertis, fot, glömsk, godis, jättefrusen, köksbord, knäckemacka, konst, kontor, kyckling, kyla, lösa, lekamlig termostat, lunch, lustigt barrträd, mötesrum, medicin, nytt bord, onsdag, pestosås, piller, prata, projekt, rapportmallar, räkenskaper, russin, sång, sörpla. yoghurt, skönt, snacks, snaska, snödriva, sno som en galning, snyggt, stå och frysa, symtom, tala allvar med mig själv, tandborste, tandtråd, tekniskt problem, telefoni, tilltugg, tokighet, torsdag, trött, under täcket, varm dusch, varmt, webbverktyg on 24 januari 2013|
8 Comments »
Den här kylan håller i sig. I morse var det 16 grader kallt och jag hade ingen lust alls att kliva ur sängen, där det var varmt och skönt under täcket. Men det var nog inte bara på grund av att där var varmt och gott, jag var rätt trött, också. Ändå kom jag i säng runt 22-tiden redan igår. Då hade jag snott som en galning på kvällen. Först kom jag hem sent och var jättefrusen. Tog en varm dusch och därefter en knäckemacka eller två vid köksbordet innan jag åkte ut i kylan igen för att skjutsa hem Fästmön. Jag tycker nämligen inte att hon ska stå och frysa och vänta på bussen, det var neråt 16 minusgrader även igår kväll.
Jag tror att till och med träden fryser.
Men sen var jag trött, trött, trött igår kväll. Och i morse. Kanske är det så att mycket av ens energi går åt till att försöka få den lekamliga termostaten att fungera som den ska. I morse fick jag tala allvar med mig själv. För när jag är trött blir jag glömsk. Jag äter piller mot glömskan (glömskan är ett symtom på en blodbrist jag har) också. Bara det att jag glömde ta pillren med den andra medicinen igår, onsdag. Glömde. I morse var det dags för nästa tokighet. I stället för att plocka fram tandborsten när jag hade sörplat i mig yoghurten och tuggat i min russinen drog jag av en bit tandtråd. Ehum… Tandtrådar gör jag på kvällen, inte på morgonen…
I kväll tänker jag åka hem när jag ska sluta från jobbet och inte sitta kvar. Jag behöver sätta mig en stund med mina räkenskaper innan jag ser på Antikrundan. Och så vill jag försöka hinna prata i lugn och ro med en kompis som inte mår så bra.
Men före allt detta ska jag jobba mig igenom denna torsdag. Jag stötte på ett tekniskt problem med webbverktyget igår och hur jag än försökte gick det inte att lösa. Idag har jag sökt hjälp på två olika håll – och inte heller expertisen kan lösa det hela. Återstår att prova från en annan dator. Eftersom jag har en annan dator på femte våningen tänkte jag försöka hasa upp dit senare i eftermiddag. Först ska jag emellertid ha ett möte om ett projekt kring rapportmallar. Mötet skulle ursprungligen hållas i ett mötesrum, men sen visade det sig att en forskare desperat behövde det. Då erbjöd J sig att vi kunde vara på det egna kontoret. H*n sa:
Jag har ett nytt bord inne hos mig som jag tycker är så snyggt.
Jag kontrade med:
Men då utgår jag från att du bjuder på snacks eller nåt annat tilltugg vid ditt snygga bord.
J svarade:
Nej sånt kan jag INTE ha på rummet, då skulle jag äta ihjäl mig.
Och det är jag den första att skriva under på! Man kan INTE ha godis och snacks på kontoret för då SNASKAR man. Oavbrutet.
Jag har lunchat med Johan idag och vi tryckte i oss kyckling med pestosås. Det tyckte vi var ganska gott. Men jag fick inte mycket pesto på min mat, däremot massor av balsamicovinäger.
Johan gillade maten.
På vägen tillbaka såg vi ett lustigt barrträd som jag bara var tvungen att fota. Nära. Det innebar att jag fick kliva i en snödriva med ena foten. Vad gör man inte för konsten?
För den här bildens skull blev jag ganska blöt om höger fot och ben.
Nu är lunchen slut, dags för eftermiddagspasset. Och jag har inte glömt att jag ska sluta klocka 16 idag…
Livet är kort.
Read Full Post »
Gå till Toffelprofilen
Tofflan - en tragisk komedi 