Ett pyssligt inlägg.
Det tog en halvtimme att leta efter mina två änglaburkar, men bara två minuter och ett enda fult ord att montera änglaspelet (och då var det ett ljusjäv%¤ som for åt helv%#%). Änglaburkarna låg mitt framför näsan, mer eller mindre, visade det sig…
Änglaburkarna låg mitt framför Toffelnäsan.
Det kom en liten tår (ja, tro det eller ej, men det finns ett Toffelhjärta!) när jag bland alla julsaker hittade silverstjärnan som Fästmön tillverkade och fäste i toppen på den lilla gran hon ordnat åt mig när jag kom hem från sjukhuset 2012. Hon är en riktigt SÄNA, mitt JETA, det är bara jag som är ett VET INTE. (<== internt skämt efter teckning av lillkickan Anna).
Denna gjorde Anna till sin nyopererade fästmös hemkomst från sjukhuset.
Och nu till det överkursiga, men sånt som faktiskt är Toffeltraditioner! Först får Spisgrisen ett rött sidenband runt halsen, där han står på spisfläkten. För i mitt hem behöver han inte vara rädd att han ska ätas upp – här äter vi inte gullegrisar, nämligen.
Spisgrisen får alltid ett rött sidenband till jul.
Därefter får Påskliljan (ja, skulpturen heter det!) en röd tomteluva med en liten bjällra på i änden – bara så jag ska höra att hon är på gång ifall hon rör sig…
Påskliljan med tomteluva.
Nu är det väl i stort sett bara Gröngölingen som fattas, sillen som ska läggas in och kycklingköttbullarna som ska stekas. Men Rom byggdes inte på en dag. Jag har ju trots allt ägnat mig åt lite överkurspyssel idag.
Livet är kort.
Gå till Toffelprofilen
Tofflan - en tragisk komedi 