Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘till fots’

Ett inlägg om kommande pocketar.


 

Idag hittade Månpockets månadsbrev ner i min inkorg. Jag kollade igenom listan av augustis pocketnyheter och fastnade lite för dessa, av olika skäl:

Döden tänkte jag mig så och Vänd om och var stillaVänd om och var stilla samt Döden tänkte jag mig så av Johanna Mo
Ha! Här blir det två deckare i en bok! Suveränt! Boken innehåller Johanna Mos två första romaner om kriminalkommissarie Helena Mobacke, vars bekantskap jag ännu inte gjort.
I Döden tänkte jag mig så kastas Helena Mobacke in i en utredning där en tonårspojke knuffas framför ett tunnelbanetåg och dör. Någon dag senare blir en kvinna nerknuffad på ett annat tunnelbanespår. Skräcken sprider sig i Stockholm och perrongerna står tomma. Samtidigt som Helena leder den svåra utredningen känner hon hur de gamla såren är på väg att rivas upp – till slut tvivlar både hennes omgivning och hon själv på att hon faktiskt ska orka.
Vänd om och var stilla inleds med att en ung kvinna hittas död vid en cykelväg i Högdalen. En bit därifrån finner polisen en blodig sten. Helena Mobacke blir ansvarig för utredningen. Dagen därpå hittas ytterligare en ung kvinna mördad i ett industriområde i Älvsjö. Det finns inget som tyder på att offren skulle ha dödats av samma person. Till en början behandlas därför morden som två olika fall. Efterhand börjar emellertid ett samband mellan kvinnorna komma i dagen. Helena inser att de måste arbeta snabbt om inte fler ska drabbas.

 

GårdenGården av Simon Beckett
Simon Beckett har jag inte heller läst nånting av, men denna blev jag nyfiken på eftersom den verkar vara ruskig och bra.
Det är kväljande varmt på den franska landsvägen när Sean kliver ur bilen. Bensinmätaren visar på rött. Det finns bara en sak att göra. Hastigt undanröjer han alla spår och fortsätter sin flykt till fots. Han tar sig över ett taggtrådsstängsel och in i skogen — men kommer inte långt. Fällan slår igen runt foten och järntänderna tränger igenom kängans läder.
Nästan medvetslös av smärta och blodförlust befrias han av två systrar från en bondgård i närheten. Den nedslitna gården drivs av flickornas far som gör allt för att hålla sig isolerad från omvärlden. Det är en perfekt chans för Sean att hålla sig undan ett tag. Men snart visar sig gården vara ett ställe med stränga regler, svårtolkade relationer och en egendomlig stämning. Gradvis förstår Sean att gården döljer fler obehagliga hemligheter än dem han själv bär på — och att han måste ta sig därifrån.

 

Född fenomenalFödd fenomenal av Josephine Bornebusch
Det här är en ungdomsbok. Skälet till att jag valde att presentera den här är att den verkar innehålla en annorlunda blandning av allvar och roligheter.
Det enda som Rut inte gillar hos sig själv är sitt namn. Och det är ju trots allt hennes föräldrars fel. Rut är nämligen självsäker, klarsynt och lite smartare än alla andra. Det här är inget hon kan rå för – hon är helt enkelt född fenomenal! Vid Ruts sida finns bästa kompisen Magda – en mytomanisk, översexuell hypokondriker helt utan spärrar – och den störige sportfånen Abbe. Fast om sanningen ska fram är Abbe en solklar tiopoängare. Men för Rut finns det viktigare saker att tänka på, hon är nämligen nördigt intresserad av statistik och andra världskriget och på gränsen till besatt av Anne Franks dagbok.
Ruts eget liv visar sig vara allt annat än odramatiskt. Det hela börjar med att den populära, ytliga Kattis paraderar runt i skolan i ett par nya jeans. När Rut försöker motarbeta Kattis hybris blir allt fel. Rut blir ansvarig för att få iväg hela sin dysfunktionella klass, med allt från lajvare till låtsasgangsters, på en skolresa.

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om en film.


 

SevenVisserligen hade jag sett större delen av filmen tidigare, men somnat ifrån. Inte så konstigt, när filmen är över två timmar lång (ännu längre med reklampauser). Men en sån lång film, som dessutom har ett antal år på nacken, var det perfekta valet en ruggig och ensam natt –  en natt som även inkluderade bombhot. Redan när jag på tisdagen läste TV-tidningen markerade jag filmen. Den ville jag verkligen se! Jag kikade på Se7en (1995) som gick på TV4 i natt.

Två poliser, varav den ena endast har dagar kvar till pensionen och den andra spelas av Brad Pitt* (ja, du fattar…), utreder ett märkligt mord. En mycket tjock man har tvingats att äta ihjäl sig. När ytterligare ett mordoffer hittas, en person som tagits av daga på en mycket otäckt sätt, inser Mills och Somerset (poliserna) att det handlar om en seriemördare som mördar människor h*n anser har begått nån av de sju dödssynderna. De kommer ganska snart mördaren hack i häl, men hinner denn* ändå utföra sin plan med sju mord?

Trots att den här filmen kom ut för nästan 20 år sen funkar den. Den är otäck rakt igenom, trots avsaknaden av smartphones. Eller kanske just därför! Fokus ligger nämligen på att jaga mördaren på klassiska sätt, inte så mycket genom att hitta denn* via modern teknik. Det springs, det jagas till fots, det gås till bibblan, det mutas informatörer etc. Slutet är för övrigt riktigt jävla vidrigt.

Toffelomdömet för denna hemska film blir det högsta.

rosa toffla minirosa toffla minirosa toffla minirosa toffla minirosa toffla mini

 

*Brad Pitt fyllde 51 år i torsdags, men i filmen är han förstås betydligt yngre.

 


Livet är kort.

Read Full Post »